Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beskyllning - Beskällare - Beskällarsjuka - Beskärning - Beslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Beskällare—Beslag
852
Bo Beskow: John Steinbeck, 1937.
ligt, om el. till en person ang. någon av honom
begången förklenlig gärning el. annat för honom
nedsättande förhållande. B. — vilket uttryck i
Sverige ej plägar användas som juridisk term
— utgör ofta ärekränkning (sed. o.).
Beskällare kallas hingst, som brukas till
betäckning, i motsats till hingst, som nyttjas
endast som dragare el. till ritt.
Beskällarsj’uka. Elakartad b. är en hos
Fruktträd före och efter tredje årets beskärning.
Foto O. Stoy.
hingstar och ston förekommande smittosam
sjukdom, som yttrar sig i inflammation i
könsorganen, med ansvällning, flytningar, biåsutslag och
sårnader å yttre könsdelarna. Sjukdomen har
ett kroniskt förlopp, som kan föra till
fullständig förlamning av bakdelen; djuren dö av
allmän avmagring och utmattning, dödligheten
uppgår ofta till 70%. Orsaken är en
blodparasit, tillhörande trypanosomernas grupp
(Trypano-soma equiperdum), och smittan överföres vid
parningen. Sjukdomen synes aldrig ha uppträtt
i Sverige.
Godartad b. benämnes en likaledes
smittosam könssjukdom, som förekommer även i vårt
land och angriper hästar, nötkreatur, får, getter
och svin; den visar sig i ansvällning av
könsdelarna med biåsutslag och sårbildning, varifrån
avsöndras en gulaktig, klibbig vätska.
Sjukdomen har i regeln godartat förlopp, och djuren
tillfriskna efter 3 å 4 veckor. Smittan sprides
vanl. genom parningen. Behandlingen består i
tvättning el. pensling med antiseptiska medel.
Beskärning tillämpas inom trädgårdsskötseln
— särsk. i plantskolorna — i avsikt att ge
kulturväxterna önskad form. Inom fruktodlingen
har b. även till uppgift att reglera trädens
växtlighet samt frukternas mängd och storlek.
Genom varje b. rubbas jämviktsläget, dels mellan
kronans beskurna och obeskurna delar, dels
mellan rot och krona. Träden sträva att återställa
jämvikten genom att ersätta varje förlorat
organ. Därför ger hård b. många och starka
långskott och endast ringa mängd fruktved. Antalet
frukter blir därför ringa, men de enskilda
frukterna bli så mycket större. Svag b. minskar
långskottens antal och längd men gynnar
fruktvedens utveckling. Följden blir vanl. ett stort
antal mindre frukter. — B. utföres vanl. under
den tid träden äro i vila. Särsk. yngre träd
beskäras under vårvintern,
sedan den svåraste
vinterkölden är över. B. och gallring
av äldre träd kunna utföras
från skörden om hösten till
knoppsprickningen om våren.
Kniv och beskärningssax
(sekatör) användas för skott
och klenare kvistar, såg för
grenar.
Beslag. 1) Åtgärd,
varigenom en myndighet sätter sig
i besittning av gods, som
t. ex. anses vara genom brott
förverkat. Med b. förstås
även förordnande ang. viss
förnödenhet, som Konungen
utfärdar med stöd av
allmänna förfogandelagen 22 juni
1939. Denna lag träder
under vissa förutsättningar i
tillämpning vid krig el.
krigsfara el. utomordentliga,
av krig föranledda
förhållanden. Sådant beslag
innebär förbud för ägare el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
