Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bibliografi - Bibliographisches Institut - Bibliolatri - Biblioman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bibliographisches Institut—Biblioman
933
olika efter olika syftemål; alfabetiskt efter
författarnamn och anonyma uppslagsord,
systematiskt (sakligt) med avdelningar och
underavdelningar, el. kronologiskt. I de flesta
bibliografiska arbeten kombineras två el. flera
uppställ-ningsprinciper. En uteslutande efter sakord
alfabetiskt ordnad b. kallas
stickordsförteck-ning, ämnes- el. indexkatalog. En b.,
vars material hämtas uteslutande ur tidskrifter,
kallas tidskriftsindex. Man skiljer
mellan ren b., där endast boktitlarna upptagas,
och resonerande b., som innehåller notiser
om de uppräknade böckernas innehåll, värde, yttre
beskaffenhet el. dyl. En b., som lämnar
biografiska uppgifter om resp, förf., kallas b i o b i
b-liografi el. författarlexikon.
De mest skiftande synpunkter ha varit
bestämmande vid sammanställandet av de
oräkneliga b., som utkommit efter boktryckerikonstens
uppfinning. Äldst äro de tyska bokhandlarnas
s. k. ”mässkataloger”. I det följ, nämnas endast
några viktigare arter.
a) Universalbibliografier. Sådana
äro C. Gesner, ”Bibliotheca universalis” (1545—
55) och det trots stora brister ännu oumbärliga
författarlexikonet ”Allgemeines
Gelehrten-Lexi-con” av Chr. G. Jöcher (1750—51), fortsatt och
kompletterat av J. Chr. Adelung (1784—1819,
suppl. 1897). I sitt slag allmänna b. äro verk
som t. ex. I. G. Mudge, ”Guide to reference
books” (1923, 6:e uppl. 1936, tre suppl. 1939—
44), en resonerande b. över uppslagsböcker,
vidare de tryckta katalogerna från biblioteken i
Edinburgh, London (British Museum), Paris
(Bibliothèque nationale), Breslau
(referensbiblioteket) m. fl., ”accessionskatalogerna” för
Sveriges och Danmarks offentliga bibliotek. En
modern universalbibliografi förberedes av Fédération
Internationale de documentation, med
generalsekreterare och arbetsbyrå i Haag sedan 1938
(se Dokumentation).
b) Förteckningar upptagande flertalet under
ett bestämt skede i ett visst land tryckta böcker
kallas nationalbibliografier. Dyl. ha
i flera länder utkommit genom
bokhandlarorga-nisationers försorg, t. ex. de tyska boklexika,
som bilda utmärkta b. från 1700 till vår tid. I
andra fall har materialet hämtats ur vissa
biblioteks samlingär, ss. den danska ”Bibliotheca danica”
(tiden 1482—1830; 4 bd med suppl., 1877—
1931; suppl. 1831—40, 1943 ff.). Som
nationalbibliografier tjäna i viss mån de stora
katalogerna över några länders nationalbibliotek. I
vissa länder ombesörja de större
biblioteken årliga förteckningar över det
nationella trycket. Sverige saknar en omfattande
nationalbibliografi, men för den äldsta tiden
tillgodoses behovet genom ”Sveriges b. intill år
1600”, påbörjad av G. E. Klemming och A.
Andersson, vilka utgå vo 1 bd, omfattande tiden
1481—1530 (1889—92). Verket omarbetades
och slutfördes av I. Collijn, tiden 1478—1599
(3 bd, 1927—38), varefter 1600-talet utg. av
densamme (2 bd, 1942—46). Litteraturen under
pe
934
rioden 1830—65 har förtecknats av Hj.
Linn-ström i ”Svenskt boklexikon”. Senare svenska
bokkataloger äro ”Svensk bokkatalog” (i regel
femårsöversikter), ”Årskatalog för svenska
bokhandeln”, ”Svensk bokförteckning” (månatligen)
samt ”Svensk bokkalender” (1943 ff.). En
resonerande b. (systematisk och alfabetisk) över på
svenska tryckt litteratur är
bibliotekskonsulen-ternas ”Katalog över böcker, som folk- och
skolbibliotek ... kunna erhålla i statsbidrag”.
Likartade b. publiceras i så gott som varje häfte
av Biblioteksbladet. Bibliografiska upplysningar
meddelas vidare t. ex. i ”Svenskt biografiskt
lexikon”, i de från Lunds och Uppsala univ. utg.
matriklarna, i många av stiftens ”herdaminnen”
o. s. v. Finlands svenskspråkiga litteratur
finnes, delvis tillsammans med den finskspråkiga,
förtecknad i S. G. Elmgren, ”öfversigt af
Finlands litteratur” (tiden 1542—1863, utg. 1861—
65). Vidare märkes den periodiska ”Årskatalog
för finska bokhandeln” (som dock upphört fr. o.
m. 1922), S. Pakarinen, ”La litterérature
fin-noise” (sedan 1901, dessförinnan av V. Vasenius;
finsk) samt 1924—39 den årl. av Statens
biblio-teksbyrå utgivna resonerande bokkatalogen
(endast på svenska tryckt litteratur). En översikt
av den svenska litteraturen i Finland har utgivits
av Svenska litteratursällskapet. Rörande b. över
andra länders el. språks litteraturer se resp,
artiklar om dessa.
c) En synnerligen viktig grupp bilda
fackbibliografierna över särskilda
vetenskaper. Bland periodiskt utkommande sådana
märkas främst de årsberättelser, vari den tryckta
produktionen inom resp, vetenskapsgrenar, ofta
i refererande framställning, numera registreras.
Särsk. berömda för fullständighet, precision och
snabbt utgivningssätt voro förr de tyska
”Jahres-berichte” över olika fack. Nära besläktade med
fackbibliografierna äro lokalbibliografier
och personalbibliografier,
behandlande litteraturen om vissa landskap och orter,
resp, personer, samt förteckningar över vissa
enskilda personers tryckta alstring och
vetenskapliga samfunds och andra korporationers
skrifter. Fackbibliografier tryckas regelbundet i
flera svenska vetenskapliga tidskrifter, ss. Arkiv
för nordisk filologi, Historisk tidskrift,
Person-historisk tidskrift, Samlaren, Svensk geografisk
årsbok, Svensk juristtidning, Tidskrift för
konstvetenskap, Kyrkohistorisk årsskrift, Nordisk
statistisk tidskrift, Botaniska notiser m. fl. I
Biblioteksbladet finnas flera orts- och
landskapsbiblio-grafier.
Bibliographisches Institut [-grä’f-], en
omfattande, med ett stort antal tekniska
grenanstalter utrustad bokförlagsaffär, som 1826 grundades
i Gotha av Joseph Meyer, 1828 flyttades till
Hildburgshausen och sedan 1874 är förlagd till
Leipzig.
Bibliolatri (grek. latrei’a, dyrkan), vidskeplig
dyrkan av det bibliska ordet med förbiseende av
det andliga innehållet för bokstaven.
Biblioman (grek, mani’a, galenskap), bokvurm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
