- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
19-20

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bijouterier, bijouterivaror - Bijsk - Bikaner - Bikarbonat - Bikelas, Dimitrios - Bikini - Bikir, bichir - Biklövar, lättklövar - Biknopp - Bikollaterala kärlknippen - Bikonkav - Bikonvex - Bikromat - Bikrona - Bikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

Bijsk—Bikt

20

Ibrahim Adil schah II :s gravmoské i Bijapur.

silver, platina m. fl. metaller och metallegeringar,
ofta försedda med infattade ädelstenar, pärlor,
emaljer m. m. B. förfärdigas även av bärnsten,
agat, svart glasmassa, elfenben, glasfluss o. a.

Bijsk, stad i Sibirien, se Biisk.

Bikaner [-ne’r], stat i Rajputana, n. v.
Indiska unionen; 60,038 km2, 1,293,000 inv. B.
ligger i öknen Thar och upptages på stora sträckor
av lös och fin sand. Huvudbefolkningen, jater,
lever av bl. a. kamel- och fårskötsel; i n.
konst-bevattnat kulturland. Huvudstaden B. (127,000
inv.) ligger i en oas i en öde trakt. Tillverkning
av sockervaror, ylletäcken, mattor m. m.

Bikarbonat, sura salter av kolsyra (se d. o.).

Bike’las, Dimitrios, grekisk skald (1835—
1908). Han författade dikter, berättelser (av
vilka ”Lukis Laras”, 1879, översattes till 13 språk,
sv. övers. 1883) m. m. B. översatte Shakespeare,
Goethe och H. C. Andersen till nygrekiska.

Biki’ni, atoll i Stilla havet, bland de n. v.
Marshallöarna. Den primitiva befolkningen på B.,
167 personer, evakuerades i mars 1946. I juli s. å.
företogos här av U.S.A:s krigsmakt försök med
sprängning av atombomb mot en målflotta på
sammanlagt 70—80 fartyg, förankrade i atollens
lagun. En del försöksfartyg sänktes el. blevo
svårt skadade. Se Atombomb, sp. 47.

Bikir, b i c h i r, se Polypterus.

Biklövar, lättklövar, hos svindjuren och
idisslarna klövarna på 2:a och 5:te tån, vilka äro
kortare än de andra tårna och ej nå marken.

Biknopp, se Knopp.

Bikollaterala kärlknippen, se Ledningsvävnad.

Bikonkäv (lat. co’ncavus} hålig), på bägge
sidor skålformigt urholkad kropp.

Bikonve’x (lat. conve’xus, välvd), på bägge
sidor kupig kropp.

Bikromät, se Kromföreningar.

Bikrona, utskott el. fjäll på kronbladens insida,

Bikrona hos narciss.

på gränsen mellan klo och
skiva, resp, pip och bräm.
För befruktningsdelarna i
blomman utgör b. ofta ett
gott skydd mot regn,
insekter m. m. och spelar även en
viktig roll hos många växter
vid pollinationen.

Bikt, egentl. liktydigt med
bejakande, bekännelse, på
kyrkligt språk stundom =
bot (se d. o.) men vanl.
beteckning för en del av det
katolska botsakramentet: den
syndabekännelse, som man
avlägger inför prästen, urspr.
för att försona sig och
återfå gemenskap med kyrkan,
vars ordning och bud man
överträtt. — Seden att
offentligen bekänna sina
synder härrör från kyrkans
första tid. Detta skedde
antingen inför hela
församlingen el. inför dennas ledare.
Under 3:e och 4:e årh.

tillsatte vissa biskopar en särskild
botpres-byter (j>re’sbyter poenitentiärius), vilken
hade till uppgift att mottaga de
syndabekännelser, som man i växande utsträckning
började avlägga för att lätta sitt samvete före
nattvardens begående. Snart utbyttes dock detta bruk
mot frihet att själv välja biktfader. Så
uppstod privatbikten och den prästerliga absolutionen.
Det var klostren, som gingo i spetsen för denna
utveckling. Cassianus tillrådde sina munkar ett
frivilligt bekännande
av de onda tankarna
som kampmedel emot
— snarare än väg
till förlåtelse av —
”de 8
huvudsynderna”. Utanför
klostren, men under
munkarnas inflytande,
erhöll denna form av
b. burskap först
inom den
irländskskotska kyrkan. Det
är ock här man
påträffat de första
botböckerna
(li’bri
poenitentiä-les); dessa
förteckningar på olika slag
av synder och mot
dem svarande straff
blevo snart allmänna.

Fjärde lateransynoden (1215) fastslog privatbikten
minst en gång om året, helst under fastlags- el.
påsktiden, som obligatorisk för varje till mogen
ålder kommen medlem av den katolska kyrkan.
B. ingick som beståndsdel i botens sakrament och
omfattade plikt att bekänna alla dödssynder
(pec-cäta mortälia), medan det blott tillråddes såsom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free