Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bildningsideal - Bildningsvärde - Bildningsvärme - Bildskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Bildningsvärde—Bildskrift
28
Ett indianbrev i bildskrift.
tidens b. var intellektualistiskt, lade
huvudvikten vid förståndets upplysning och därmed
befrielsen från fördomar. — 6) Nutidens b. söker
giva lika berättigande åt den sociala som åt den
individuella sidan i bildningen.
Bildningsvärde, framför allt i
skolorganisato-riskt språkbruk, olika kunskapers, färdigheters el.
erfarenheters värde i förhållande till en viss typ
av bildning. Skolundervisning tenderar till att
lägga största vikt vid kunskapsinhämtande;
for-malbildning och även vetandets praktiska bruk
försummas ej sällan. Vetenskaplig pedagogik
framhåller åter exempelvis, att ett ämnes b. icke
beror i så hög grad på dess sakliga innehåll som
på det sätt, varpå undervisning däri meddelas,
och på vad eleven lär därav; att ett ämne icke
har ett b. utan flera, alltefter dess eventuellt
olika förhållande till individens hälsa, kunskaper,
intellektuella förmögenheter och intressen, hans
moraliska liv, yrkesskicklighet och smak; att ett
ämne kan äga b. i egenskap av nyckelämne (t. ex.
språk) och ett annat snarare egenvärde, och då
antingen som medel att på bättre sätt
tillfredsställa förefintliga behov el. som medel att väcka
högre osjälviska intressen; att det kan äga blott
formalt b. (som läsning, skrivning, räkning etc.)
el. också materialt; att b. över huvud endast har
mening i förhållande till en särsk. typ av bildning
etc.
Bildningsvärme, se Termokemi.
Bildskrift. Skriften har från början varit ett
slags b. Den har med andra ord utvecklats ur
avbildningar av konkreta föremål. För att skrift
skulle uppstå, fordrades utbildande av vissa
symboler, vanl. ur magiska el. religiösa tecken. Hos
de egentliga naturfolken finna vi dock endast de
första antydningarna till verklig b. Egentlig b.
är en begreppsskrift, d. v. s. den uttrycker
direkt föreställningar, medan däremot den mera
utvecklade ordskriften uttrycker ord el. ljud.
Egendoms- och fabriksmärken finnas hos många
naturfolk. För så vitt dessa utgöras av
regelbundet återkommande tecken, som alltid betyda
detsamma, måste de i viss mån anses som en
primitiv skrift. T. o. m. hos australnegrerna finna
vi något, som verkligen närmar sig ett slags
skrift. På Påskön fanns fordom en verklig, på
trätavlor inristad b., vars tydning dock gått
förlorad. I Nordamerika förekommo
skriftersättning och b. rikligt. I de ö. delarna hade
indianerna utvecklat en b., som ristades på barkstycken
och även kunde användas som brev. Delawarerna
nedskrevo på så sätt sin stamhistoria, den röda
ristningen, ”Walam Olum” (”sanningsenligt
måleri”). Prärieindianerna målade figurer på
skinnmantlar och tält, vilka utvecklade sig till ett slags
b. Man skulle kunna kalla indiansk b. för en
åtbördsskrift, då de avbildade figurernas gester
hade givna betydelser. Även den rent
geometriska ornamentiken, målad el. stickad på kläder,
tyddes av indianerna symboliskt, vilket också var
fallet med deras av olikfärgade musselstycken
hopsatta wampumgördlar.
Bildspaning från ett amerikanskt flygplan (t. v.). Den långa Fairchild-kameran med c:a ioo cm brännvidd ger
för bildtolkning nöjaktig skala på över io km avstånd. T. h. snedbild tagen med en dylik kamera. Bilden visar
tydligt skyttevärn, pjäsgropar med förbindelsevärn, krevadgropar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
