Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bileam (Balaam) - Bilecik, Biledjik - Bilefeldt, Hans - Bilguer, Rudolf von - Bulharzia - Biliar, biliös - Bílina - Biljard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Bilecik—Biljard
34
Elohisten får B. av Gud
tillåtelse att följa Balaks
sändebud men på det
villkor, att han blott talar, vad
Gud ingiver honom. Så
kommer han och välsignar Israel.
Bilecik [-ed^ik], B i 1
e-djik, vilajet i Turkiet, ö.
s. ö. om Marmarasj ön; 4,730
km2, 136,000 inv.
Huvudstaden B. har 21,000 inv.
Bilefeldt, Hans Hansson,
stadsskrivare i Stockholm,
bördig från Bielefeld i
Westfalen. B. kom troligen på
1560-talet till Sverige. 1585
kom han i Johan HI:s tjänst
och utnämndes 1592 till
stadsskrivare i Stockholm.
De av honom här förda
tän-keböckerna (utg. 1939 av D.
Almqvist) visa hans
ställningstagande för Sigismund
i dennes schism med hertig
Karl. Han fängslades på
nyåret 1598, men på hösten s. å.
flydde han ur landet. Han
slog sig sedan ner i Lübeck.
Bilguer [bi’lger], Paul Rudolf von, tysk
schackmästare (1815—40). Han är mest känd
som förf, till ”Handbuch des Schachspiels”, som
plägar kallas ”schackspelarnas bibel”, den
innehåller en synnerligen stor samling schackvarianter.
Bilha’rzia (Scliistoso’mum), släkte av
inälvs-maskar, tillhörande sugmaskarna (trematoderna).
Tre snarlika arter av B. (B. haematobia mest
känd) förorsaka en främst i hela Afrika samt
i Östasien och Västindien (i Europa blott i
sydligaste Portugal) utbredd sjukdom
(bilhar-ziosis). B. är i fullt utvecklat tillstånd dimorf,
skildkönad och 12—20 mm lång. Äggen
utvecklas med vissa sötvatten snäckor som mellanvärd.
Från vattnet kunna larverna intränga i
människans hud el. i matsmältningskanalen och inkomma
i blodet, där de utvecklas. De lägga ägg i olika
organ, ss. lever, njure, tarmvägg, med svåra
lokala sjukdomsprocesser som följd. Sjukdomen
förebygges genom undvikande av kontakt med
infekterat vatten och behandlas bl. a. med
anti-monpreparat.
Biliär, b i 1 i ö s, som hänför sig till gallan
(bilis).
Bflina, stad i n. Tjeckoslovakien, 20 km v.
om Elbe; omkr. 11,000 inv. Josefskällans
alkaliska mineralvatten var länge en mycket berömd
läskedryck (”b ilinervatte n”).
Biljard (av fr. bille, stenkula), dels ett spel
med elfenbensbollar på ett särsk. därför inrättat
bord; dels själva detta bord med el. utan
tillbehör; dels den lokal, där spelet försiggår.
Spelbordet, som vilar på fyra stadiga hörnben, består
av en rektangulär marmor- el. skifferskiva,
taf-f e 1 n, som ligger fullständigt vågrätt och är
försedd med en stoppad, elastisk karm, vallen,
samt överdragen med fastklistrat kläde (grönt).
NF III — 2
Carambolespel. Det gäller, att egen boll (vid kön) spelas så, att den
carambo-lerar (successivt ”krockar”) de båda andra bollarna. För att även nå det
sekundära men viktiga resultatet, att bollarna efter stöten ligga fördelaktigt
samlade för nästföljande stöt, har spelaren här löst problemet genom att
använda sig av ”fem vallar”, såsom framgår av den infällda schematiska teckningen,
^där de vita bollarna visa läget före och de svarta bollarna läget efter stöten.
De i Sverige och England mest brukliga b.
äro försedda med sex hål vid vallen (i de fyra
hörnen och vid långsidornas mittpunkter), vilka
föra ned till påsar (bluser) el. till en under
biljarden befintlig låda, vari de ”gjorda”
bollarna falla ned. I andra länder, såsom i
Frankrike och Tyskland, begagnas nästan endast c
a-rambolebiljarder, som äro utan hål.
B:s elfenbensbollar äro 5,5—7 cm i diameter
och ytterst omsorgsfullt svarvade av bästa
homogena material. Till att sätta dem i rörelse
medelst stöt begagnar varje spelare en kö, en
lång, mot ena ändan avsmalnande, på spetsytan
läderbeklädd och kritad käpp, som i tjockändan
är relativt tung. Stöten kan ges på mittlinjen
(central, över- el. understöt) el. på sidan (skev
el. sido- el. snedstöt), alltefter det mål, som
åsyftas. Genom kombination av olika slags stötar
kan en skicklig spelare nästan fullständigt
bestämma riktningen för spelbollen, effekten av dess
sammanstötning med annan boll el. vallen m. m. ;
detta kallas att spela ”med dessein” (med avsikt).
På en b. med hål är meningen i regel att ”göra”
andra bollar, d. v. s. med spelbollen driva dem
ned i hålen; på en b. utan hål gäller det
däremot att ”carambolera”, d. v. s. råka de andra
bollarna med spelbollen. De vanligaste sorterna
av b.-spel kallas b 1 a n c h e (två spelare, två
bollar), karolina (två spelare, fem bollar),
guerre (två bollar, minst tre spelare), å la
bataille (två spelare, tolv bollar), pyramid
och asp er t o (tjuguen el. femton bollar, minst
två spelare), carambole (två spelare, tre
bollar) ; för spel och vinst gälla olika mer el.
mindre invecklade regler. Spelet har med största
sannolikhet utvecklat sig ur kulspelet och
uppfunnits i Italien under 1500-talet. Det utbredde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
