Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bindesböll, 2. Thorvald - Bindestrecksamerikaner - Bindesubstansvävnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Bindestrecksamerikaner—Bindesubstansvävnad
58
Thorvald Bindesböll: Vas av keramik, 1891.
Kunst-industrimuseet, Köpenhamn.
allt präglat av stark fantasi och egenartat
formspråk.
Bindestrecksamerikaner (eng.
hyphen-ameri-cans), • benämning på icke-engelska invandrare i
U.S.A. (t. ex. tysk-amerikaner).
Bindesubstansvävnad. Under detta namn
sammanfattas de vävnader inom djurorganismen, som
ha en sammanhållande och stödjande funktion.
Den för b. gemensamma grundkaraktären är,
att cellerna mellan sig avskilja en riklig
mellan-substans, ”intercellularsubstans”, som utgör den
vida större delen av vävnaden. I denna
mellan-substans bildas hos samtliga b. beståndsdelar, som
ha karaktären av ytterst fina trådar, ”fibriller”,
vilka på grund av sin egenskap att vid kokning
Fig. 1. Bindväv med limgivande och elastiska trådar.
med vatten ge lim benämnas limgivande el.
”kol-lagena”. Därjämte producera cellerna vanligen
även ett annat till sina kemiska och fysikaliska
egenskaper säreget slag av trådar, de s. k.
elastiska trådarna. De båda nämnda formelementen
ligga inbäddade i en homogen, formlös
”grundsubstans”, vars växlande natur främst betingar
skillnaderna i byggnad och funktion mellan de tre
huvudslagen av b., bindväv, b r o sk och ben.
Bindväven kan ha rätt olika beskaffenhet.
Viktigast är den s. k. fibrillära bindväven med
såväl limgivande som elastiska trådar (fig. z).
De förra (fig. 1 Kolf) bilda grövre och finare
buntar, som antingen korsa varandra i olika
riktningar el. löpa parallellt, beroende på
spänningens riktning i det område av kroppen, där
bindväven utvecklar sig. Är spänningen ensidigt
riktad, komma fibrillbuntarna att löpa parallellt
i denna riktning, ss. i senorna. Är spänningen
åter mera likformigt fördelad åt olika håll,
komma fibrillbuntarna att korsa varandra.
De elastiska trådarna (fig. 1 Elf), som äro av
växlande tjocklek, uppträda alltid enstaka och
ligga emellan el. omspinna buntarna av limgivande
trådar. I s. k. elastisk bindväv, som t. ex.
förekommer i blodkärlens väggar, äro de relativt
tjocka och förhärskande, i det de skiljas endast
genom små mängder av limgivande vävnad.
Mellan trådbuntarna finner man s. k. saftluckor, som
äro utfyllda av vävnadssaft. De egentliga
bind-vävscellerna, ”fibroblasterna”, äro stora, platta,
oftast förgrenade celler (fig. 1 Fb), som ligga
tryckta mot fibrillbuntarna. Förutom dessa
celler, som äro bildningshärdarna för
mellansubstan-sen, finnas även skilda slag av andra celler,
särsk. vita blodkroppar (”vandrareceller”, fig.
1 Wz).
På fosterstadiet finner man som en
provisorisk stödjevävnad den gelatinösa bindväven, där
de med utskott försedda cellerna ligga inbäddade
i en geléartad grundsubstans.
Lymfkörtlarna och mjälten uppbyggas till
väsentlig del av s. k. retikulär bindväv. Denna
består av ett protoplasmatiskt nätverk, som dels
innehåller kärnor, dels smala buntar av
limgivande fibriller. Nätverkets maskor äro fyllda av
massor av små vita blodkroppar, s. k.
lymfocyter. — Om en starkare fettavlagring äger
rum i bindvävsceller, övergå de till fettceller,
fyllda av en enda stor fettdroppe, som tränger
kärnan och protoplasman mot periferien. Då
flertalet celler i en bindväv ombildas på detta sätt,
uppstår fettvävnad (fig. 2).
Broskvävnaden innehåller ävenledes
både limgivande och elastiska trådar, inbäddade i
en grundsubstans, som ger brosket dess
karakteristiska fasthet, parad med böjlighet. Har
mellan-substansen ett homogent utseende, talar man om
hyalint brosk (fig. 3), som utgör det vanliga
slaget, till färgen mjölkvitt. Om de limgivande
trådbuntarna dominera över brosksub stansen,
uppstår en blandningsvävnad, som kallas
tråd-brosk el. bindvävsbrosk. Komma de elastiska
trådarna till starkare utbildning, uppstår elastiskt
brosk el. nätbrosk av gulaktig färg, ss. i ytterörat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
