Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Binturong - Binyon, Laurence - Binz - Binär - Binär form - Bio- - Bíobío - Bioblaster - Biocenos - Biocomer - Biofysik - Biogen - Biogenetiska satsen - Biogeografi - Biograf - Biografbladet - Biografbyrån - Biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69 Binyon—Biografi 70
utanför Australien och Sydamerika, som äga
gripsvans. B. når en längd av 1V2 m, varav
hälften kommer på svansen. Bålen är kraftig,
benen täml. korta, huvudet brett och ganska
långnosat med korta avrundade öron, vilka bära
en hårpensel i spetsen. Pälsen är tät, till färgen
rent svart el. med insprängda ljusare stickelhår.
B. är allätare men föredrar växtämnen.
Binyon [bi’njan], Laurence, engelsk
författare (1809—1943), anställd vid British
museum 1893, föreståndare för avd. för orientaliska
tryck och teckningar 1913—32, prof, i poesi vid
Harvard Univ. 1933—34. B. utgav
konsthistoriska verk (”Catalogue of English drawings in
the British museum”, I—IV, 1898—1907,
”Drawings and engravings of W. Blake”, 1922, m.
fl.), diktsamlingar (”London visions”, 1895—98,
”Odes”, 1900, ”England and other poems”, 1909,
”Auguries”, 1913, ”The new world”, 1918, ”The
idols”, 1928, och ”North Star, and other poems”,
1941) samt skådespel (”Paris and Oenone”, 1906,
”Attila”, 1907, ”Arthur”, 1923 ”Aguli”, 1924,
”Boadicea”, 1927, och ”The young king”, 1934).
I flera skrifter behandlade han orientalisk konst.
Binz, badort och by (omkr. 2,000 inv.) på
östsidan av Rügen, 15 km s. om Sassnitz. B.
är ett_av Rügens mest besökta havsbad.
Binär, dubbel, tvåfaldig.
Binär form kallas i matematiken ett homogent
polynom i två variabler. Inom teorien för
binära former är det i främsta rummet deras
invarianter, som studeras på grund av den stora
betydelse dessa ha för den projektiva geometrien
och den högre aritmetiken. — B. ha studerats
av bl. a. Gauss, Hermite och framför allt i
England av Sylvester, Cayley m. fl.
Bio- ingår som första leden i en mängd
sammansättningar, ss. biografi, biologi o. s. v., och
kommer av grek. bi’os, liv.
Bfobfo [<ui’åwi’å], provins i mellersta Chile,
kring floden B.; 11,248 km2, 127,000 inv. ö.
delen fylld av Anderna med vulkantoppar på nära
3,000 m. Skogarna lämna gott virke; på
sluttningarna odlas vin. Jordbruk, boskapsskötsel.
Huvudstad: Los Angeles (18,000 inv.).
Biobla’ster. Enl. en del fprskares mening
består protoplasman av små elementarorganismer,
bioblaster (granula), på vilkas verksamhet
cellernas liv ytterst skall bero.
Biocenös, sammanfattningen av de djur och
växter, som leva tillsammans i en viss bestämd
miljö, där de finna alla betingelser för sin
existens och i förhållande till varandra leva i ett
visst jämviktstillstånd.
Biocomer [-kå’-], mineralämnen i växterna,
som framför allt av den finländske forskaren
G. v. Wendt ansetts vara av betydelse för även
den mänskliga organismen.
Biofysik, den del av fysiologien, som behandlar
livsföreteelserna från fysikalisk synpunkt.
Biogän, inom geologien: bildad huvudsaki. av
djur- och växtlämningar.
Biogenétiska satsen utsäger, att
fosterutvecklingen är en förkortad upprepning av
stamutvecklingen. I denna form har satsen formulerats av
Ernst Hæckel. Man kan dock ingalunda
tillskriva denna sats allmängiltighet. I många fall
kommer den emellertid tydligt till uttryck. Hos
samtliga ryggradsdjur anlägges exempelvis ett
flertal gälspringor. Hos vissa amfibier, reptilier,
fåglar och däggdjur övergår den första av dessa
i mellanörats hålrum; de övriga försvinna
däremot i normala fall redan på foster stadiet.
Förhållandet beror på att arvsfaktorer, som spelat
en viktig roll under tidigare skeden av
stamutvecklingen, fortfarande finnas kvar, men deras
verkningar ha i den nuvarande utvecklingen av
olika anledningar försvagats el. undertryckts.
Biogeografi, vetenskapen om djurs och växters
utbredning.
Biograf (grek. gra’fein, skriva). 1)
Levnadstecknare (jfr Biografi). — 2) B. el.
biografteater, i Sverige namn på förevisningslokal
för film (se d. o.).
Biografbladet, svensk filmtidskrift, grundad
1920. Den utges numera som kvartalstidskr. av
Svenska filmklubben. Red. är Gösta Werner.
Biografbyrån, se Statens biografbyrå.
Biografi, levnadsteckning. Den enklaste formen
av b. är curriculum vitae (levnadslopp),
en schematisk uppräkning av yttre levnadsdata.
B. i högre mening är en historisk skildring av en
persons levnadshändelser, karaktärsutveckling och
verksamhet, hans handlingars motiv och följder.
Nekrolog, dödsruna, kallas en kort b. över
en nyligen avliden. En särskild art är
självbiografien (autobiografien), vari en
person lämnar en skildring av sin egen
utvecklingsgång; träder författaren starkt tillbaka för
skildringen av sin samtid, övergår självbiografien
i memoar.
Den klassiska forntiden ägde många
levnadsteckningar över ryktbara män, förf, av
Plutar-chos, Diogenes, Laèrtios, Curtius, Tacitus,
Corne-lius Nepos, Suetonius m. fl. Under medeltiden
gjordes i synnerhet helgonen till föremål för
biografiska framställningar. Sedan några
århundraden odlas b. som en av historiens viktigaste grenar.
Jämte b. över enskilda personer har man också i
allt större utsträckning utgett biografiska
samlingsverk, omfattande antingen ett helt lands mera
betydande personer el. särskilda grupper, kårer
o. dyl. Av äldre allmänna biografiska
samlingsverk må nämnas sådana av Bayle, Michaud,
Chalmers, Hoefer, Gottschall och Vapereau. En
modern typ av nationella, kortfattade, matrikelaktigt
avfattade biografiska uppslagsböcker
representeras av den engelska ”Who’s who”, den för
U.S.A. utgivna ”Who’s who in America”, den
franska ”Qui étes-vous?”, den danska ”Krak’s
blaa bog”, den finländska ”Vem och vad?” (1920)
m. fl., som utkomma årligen el. med få års
mellanrum; den svenska ”Vem är det?” (1912
ff.) grundlädes av E. Thyselius.
Bland samlingsverk över särskilda länders
framstående personer från alla tidevarv kan det
yppersta sägas vara den engelska ”Dictionary of
national biography” (med. suppl., 1885—1912;
kort sammandrag i 1 bd, 1903). Vidare märkas
”Allgemeine deutsche Biographie” (med suppl.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
