Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björkman, Thure - Björkman-Goldschmidt, Elsa - Björkmätare, Större - Björkna - Björknäs (villasamhälle) - Björknäs (alkoholistanstalt) - Björkolja - Björkquist, Manfred - Björkregionen - Björkrullvivel - Björksele - Björkspinnare - Björksplintborre - Björksta - Björkstén, 1. Emilie - Björkstén, 2. Elli - Björksten, Sigurd - Björksund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Björkman-Goldschmidt—Björksund
156
varit sekr. i kommittén för den högre
lantbruks-undervisningens ordnande (1927). Sedan 1943 är
B. verkst. dir. i Svenska jordbrukskreditkassan.
Björkman-Goldschmidt, Elsa Andrea
Elisabeth, författarinna (f. 1888 16/4), genomgick Anna
Sandströms högre lärarinneseminarium 1906—09
och Konsthögsk:s etsningsskola 1909—12. Hon
var delegat för Röda korset i Ryssland 1916—18,
varvid hon samarbetade med Elsa Brändström.
1919—24 var hon föreståndarinna för Rädda
barnens hjälpverksamhet i Wien och arbetade som
journalist där 1924—38. B. var från 1921 g. m.
den österrikiske kirurgen Waldemar Goldschmidt
(1886—1947). Hon har skrivit ett par
uppmärksammade biografiska arbeten om Elsa Brändström
(1932 och 1945), memoarboken ”Det var i Wien”
(1944), ”Donaurapsodi” (1945) och en bok om
Harriet Löwenhjelm (1947).
Björkmätare, Större, se Mätarfjärilar.
Björkna, fisk, se Braxensläktet.
Björknäs, villasamhälle i Boo socken i
Värmland.
Björknäs, alkoholistanstalt i Järlåsa socken i
Uppland.
Björkolja, se Björktjära.
Björkquist, Manfred, biskop (f. 1884 22/e).
Fil. lic. i Uppsala 1909, var han en av
grundläg-garna av Norra Ångermanlands folkhögskola
och dess föreståndare
1910—13. B. gjorde
sig vida bemärkt
genom att (jämte P.
Stolpe) 1912 ta
initiativet till en
nationalinsamling till förmån
för sjöförsvaret. Han
är skapare av
Sigtuna-stiftelsen med Sigtuna
folkhögskola, som
öppnades 1917 och vars
föreståndare han blev
1918. B. var ledare
av den ungkyrkliga
rörelsen och utgi-
vare av dess organ, Vår lösen, vars medred. han
var till 1926. Han blev teol. hedersdr i Lund
1923 och hedersdr i Berlin 1932. 1942 blev B.
det nya Stockholms-stiftets biskop. Han var ordf,
i Sveriges kristliga studentrörelse 1923—26 samt
led. av Kristliga studentvärldsförbundets styrelse
och dess exekutivkommitté 1924—26. B. har
vidare varit lekmannaombud vid kyrkomötena sedan
1920 och är bl. a. medlem av Svenska kyrkans
diakonistyrelse sedan 1925 samt ordf, i Sveriges
kyrkliga bildningsförbund och Sveriges kristliga
bildningsförbund. I hans författarskap, ofta hållet
i en aforistisk, paradoxalt tillspetsad stil, spåras
inflytande från R. Eucken. I sina
folkpedagogiska tankar har han påverkats av Fr. W. Foerster.
Bland B :s skrifter märkas ”Ridderlig kamp”
(1912), ”En bok om dödens mening” (1918), ”1
den andliga krisen” (1919), ”Ny ungdom” (1922),
”Kristendom och pacifism” (1924), ”Eros och
personligheten” (1928),”Själen och dess herre”
(1929), ”Livstro och kristendom” (1932), ”Mak-
ternas kamp” (1938), ”Gudstron och världskrisen”
(1939), ”Hållning och tro” (1940), ”Från
storstad och stift” (1943), ”Vakthållning” (1944),
”Inför fred och framtid” (1945).
Björkregionen, se Björk och Sverige,
växtvärld.
Björkrullvivel, se Rullvivlar.
Björksele, kyrkobokföringsdistrikt i Lycksele
landskommun.
Björkspinnare, Erioga’ster lane’stris, en till
färgen rostbrun fjäril med vit rot- och diskfläck
och yttre tvärlinje.
Larven är svart el.
svartblå, med täta,
rödgula filthår, som
bilda två rader
fläckar på ryggen. B.
lever på lövträd,
särsk. björk, och gör
ibland skada. Äggen
läggas i spiral runt
kvistar och täckas
med ull, som loss-
nar i bakkroppens spets. Larverna hålla, särsk.
som yngre, ihop i stora bon, som de spinna.
Björksplintborre, se Splintborrar.
Björksta, socken i sydöstligaste hörnet av
Västmanland intill Sagån och Mälaren;
Ytter-tjurbo härad, Västmanlands län; 58,03 km2, 905
inv. (1950). Ganska jämn slättbygd. Egendomar:
Målhammar, Hallstaberg, Vedby och Frögärde.
2,735 har åker. I Orresta vid järnvägen
Enköping—Tillberga finnas tegelbruk och
snickerifabrik. Åtskilliga fornminnen finnas, bl. a. vid
Sagån en borglämning (”Näs borg”). Kyrkan är från
början av 1300-talet. Pastorat i Västerås stift,
Sala kontrakt; tillhör storkommunen Kungsåra.
Björkstén. 1) Emilie B., finländsk
författarinna (1823—96). Hon skrev under signaturen
e*** dikter, barnberättelser m. m. Hon stod J. L.
Runeberg nära sedan slutet av 1840-talet. Se
Berta Edelfelt, ”Ur en gammal dagbok” (1922),
som meddelar utdrag ur hennes anteckningar.
2) Kristina Elisabeth (Eli i), B., finländsk
gymnast (1870—1947). Sin utbildning erhöll B. i
Helsingfors samt vid Gymnastiska
centralinstitutet i Stockholm. 1911—38 var hon
gymnastiklärarinna vid Helsingfors univ. B. har reformerat
Lings system i fråga om kvinnogymnastiken,
vilken hon sökt befria från alltför tunga el. i övrigt
för kvinnor olämpliga rörelser. Hon var 1917—33
ordf, i Svenska förbundet för fysisk fostran för
Finlands kvinnor samt 1922—39 president i
Nordiskt förbund för kvinnogymnastik; 1938 erhöll
hon skolråds titel.
Björksten, Sigurd Ragnar, finländsk jurist
(f. 1897). Han disputerade 1925 på avh. ”Das
Wassergebiet Finnlands in völkerrechtlicher
Hin-sicht” samt blev 1931 prof, i mellanfolklig rätt
vid Helsingfors univ. och 1940 1 offentlig rätt
(svenskspråkig professur)’. Han har utgivit
”Statsrådet i Finland från konstitutionell
synpunkt” (1929).
Björksund, gods i s. ö. Södermanland, 15 km
ö. om Nyköping, vid Sibofjärden. Tystberga
Björkspinnare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
