Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björkö (Mälaren) - Björkö (Roslagen) - Björkö (Småland) - Björkö (Bohuslän) - Björkö (Viborgs län) - Björkö-Arholma - Björköby (Småland) - Björköby (Vasa län) - Björköfjärden - Björköfördraget - Björkösund - Björlanda - Björlin, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Björkö—Björlin
160
967. Fornsakerna tillhöra vikingatiden. Borgens
inre längd uppgår till omkr. 195 m, dess bredd
till 100 m. Vallens grovlek är i genomsnitt 12,5
m. Dess inre höjd uppgår till inemot 2 m; den
yttre är ställvis ända till 4,5 m. Vallen ö. om
staden är omkr. 500 m lång, växlar i bredd
mellan 7 och 12 m och når numera en höjd av omkr.
1V2 —2 m. Den var på sina håll förstärkt med
överstjälpta båtar.
Ö. och s. om svarta jorden och borgen ligga
de stora gravfälten. Omkr. 2,500 gravar äro
kända från B. De flesta utgöras av runda högar
samt tresidiga och ”båtformiga” stensättningar,
men därjämte ha undersökts flera hundra gravar
under flat mark, liggande dels mellan stadsvallen
och svarta jorden, dels mellan den senare och
borgen. Gravhögarna innehålla i regeln brända
lik med benen nedlagda i lerkärl och åtföljda
av förbrända fornsaker. Gravarna under flat
mark och en del högar innehålla skelett. Liken
ha varit nedlagda dels i med lock försedd, spikad
kista, dels i timrad kammare (krigargravar), då
vanligen ledsagade av en el. två hästar.
Till minne av Ansgarius och hans verk restes
1834 ett stenkors inuti borgen, och ett
minneska-pell invigdes 1930. Detta står öppet för olika
religiösa fraktioner.
Björkö, s. delen av en ö i mell. Roslagen;
Väddö och Björkö—Arholma socknar, utanför
Bagghusfjärden; n. delen utgöres av Väddö;
c:a 35 km2 (hela ön är 125 km2).
Björkö, socken i n. Småland, vid sjön
Näm-men, s. ö. om Eksjö; Östra härad, Jönköpings
län; 85,93 km2, 1,464 inv. (1950). Jämn terräng,
täml. mager jordmån; i ö. vidsträckta mossar.
1,963 har åker. Vid järnvägen Kalmar—Nässjö
ligger stationssamhället Björköby med ett par
fabriker. Egendomar: Rödjenäs och Sjöeryd.
Några fornlämningar finnas. Kyrkan av sten
byggdes 1843. Bildar med Nävelsjö ett pastorat
i Växjö stift, östra härads kontrakt; utgör tills,
m. Nävelsjö storkommunen B., 149,49 km2, 2,195
inv. (1950). ...
Björkö, fiskläge i öckerö socken i Bohuslän.
Björkö (fi. K6i’visto), intill 1940 kommun i
den del av Viborgs län, som vid Moskvafreden
s. å. avträddes till Sovjetunionen. Från B.
avskildes 1927 K o i v i s t o köping.
Björkö-Arholma, socken i ö. Uppland,
mellan Älandshav och Björköfjärden; Bro och Vätö
skeppslag, Stockholms län; 45,93 km2, 634 inv.
(1950). Omfattar s. och mell. delen av ön
Björkö, Arholma, Idö m. fl. öar. 485 har åker.
Huvudbygden är på s. ö. Björkö. På Arholma
finnes båk från 1758, kapell från 1928 och
lotsstation; omtyckt sommarställe. Kyrkan
uppfördes 1890. B. bildar med Vätö ett pastorat i
Ly-hundra kontrakt, Uppsala ärkestift; tillhör
storkommunen Väddö.
Björköby, stationssamhälle i Björkö socken i
Småland.
Björköby, svenskspråkig kommun i
Kors-holms härad, Vasa län, Finland; 64,2 km2, 570 inv.
Björköfjärden, fjärd av Älandshav mellan
Björkö och Vätö.
Björköfördraget, ett av Vilhelm II och
Nikolaus II vid sammanträffande på Björkö redd
i finländska skärgården 24 juli 1905 undertecknat
fördrag. Det innebar en defensivallians och
stadgade, att, om någon europeisk stat anfölle ettdera
riket, det andra skulle bistå detta med alla sina
stridskrafter till lands och sjöss. Ingendera
skulle ingå separatfred med en gemensam fiende.
Fördraget skulle träda i kraft först vid
fredsslutet mellan Ryssland och Japan. När fördraget
trätt i kraft, skulle Ryssland delge det åt franska
regeringen och föreslå Frankrike att som allierad
ansluta sig till fördraget. B. var frukten av en
kejserlig tysk manöver, närmast riktad mot
England. Tsaren hade undertecknat fördraget utan
att rådfråga sina ministrar; vid närmare
eftertanke och efter stark påtryckning från greve
Witte och utrikesministern greve Lamsdorff
underrättade han kejsar Vilhelm, att han numera
ansåg B. oförenligt med den fransk-ryska
alliansen. Därmed var hela episoden till ända och
B. i tysthet begravet.
Björkösund, farvatten i inre delen av Finska
viken mellan karelska kusten och de utanför
liggande Björkö och Biskopsö.
Björlanda, socken i s. Bohuslän på Hisingen
intill Älvefjorden; Västra Hisings härad,
Göteborgs och Bohus län; 43,57 km2, 1,260 inv. (1950).
Bergigt särsk. i s. och v., i ö. den uppodlade
stora slätten Myklahed. 1,351 har åker. Flera
fornminnen. Äldsta delarna av kyrkan torde
härstamma från omkr. 1200. B. bildar med Säve
och Torslanda ett pastorat i Göteborgs stift,
Älvsyssels södra kontrakt; tillhör storkommunen
Torslanda.
Björlin, Gustaf, militär, krigshistorisk
författare (1845—1922). Han blev generalstabsofficer
1873, överste och militärbefälhavare på Gotland
1895, generalmajor i armén 1903, avgick som
militärbefälhavare 1908 och blev då
generallöjtnant i generalitetets reserv. Fil. hedersdr i Lund
1918. B. tillhörde F. K. 1896—1909 samt var
ordf, i skytteförbundens överstyrelse 1903—09.
B., som 1882—95 var avdelningschef för
Generalstabens krigshistoriska avdelning och som sådan
redigerat de 2 första banden av ”Sveriges krig
åren 1808—1809” (1890—95), utövade dessutom
ett omfattande krigsvetenskapligt och historiskt
författarskap. Han har utgivit bl. a. ”Finska
kriget 1808—1809” (1882; 3æ uppl. 1905),
”Sveriges krig i Tyskland
1805—1807” (1882),
”Kriget mot
Danmark 1675—1679”
(1885), ”Carl X
Gustaf” (1889), Gustaf
II Adolf” (1890),
”Kriget i Norge 1814”
(1893) och den
omfattande monografien
”Johan Banér” (3 dir,
1908—10), texten till
”Sveriges
krigshistoria i bilder” ( 3 dir,
1913—19), ”Från en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
