Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björling, 2. Jussi - Björling, Gösta - Björling, Gunnar - Björling-Falck, Manda - Björlykke, Knut Olai - Björn (vagn) - Björn (fyrplats) - Björn (sveakonung) - Björn, Didrik Gabriel - Björn, Karl Fredrik - Björna - Björnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
Björling—Björnar
164
ter och var sopran i den dessutom av fadern
och bröderna bestående Björlingkvartetten,
som företog vidsträckta turnéer, bl. a. i U.S.A.
1919—21. Jussi B. fortsatte sina sångstudier
vid Konservatoriet i Stockholm, där J. Forsell
var hans lärare 1928—30. Såsom elev vid
operaskolan 1930—31 debuterade han på Kungl.
teatern och blev 1931 engagerad där. Bland hans
partier märkas alla de italienska
hjältetenorroller-na men även tenorpartier hos Mozart, Rossini,
Berlioz, Gounod och flera andra. Genom en rad
gästspel i bl. a. Italien, England och Amerika
har han vunnit världsrykte. B. blev 1944
hovsångare. Han utg. 1945 ”Med bagaget i strupen”.
3) Karl Gustav (Gösta) B., den föreg :s
bror, operasångare (f. 1912 21/9). B. turnerade
1919—21 i U.S.A. (se B.i). Han avlade 1934
högre musiklärarex. vid Musikkonservatoriet i
Stockholm och studerade därefter i Italien. B.
debuterade 1937 som Marouf vid Stora teatern
i Göteborg och 1940 som Rodolphe i ”Bohème”
på Stockholmsoperan, där han 1941 engagerades.
Han har utfört ett stort antal tenorpartier i
olika operor.
Björling, Gunnar Olof, finländsk författare
(f. 1887), fil. kand.
1915. B. är den
originellaste företrädaren för modernismen
i mellankrigstidens
finländska litteratur. Han
påverkades bl. a. starkt
av dadaismen. I sin
lyrik har B. inspirerats
förutom av
livsåskådningsfrågor av
naturen och kärleken. Han
har utg. ett flertal
diktsamlingar. 1947
utkom ett urval av
B :s lyrik 1937—47,
”Och leker med skuggorna i sanden”.
Björling-Falck, Hedvig Amanda (Manda),
f. Lindroth, skådespelerska (f. 1876 15/io). Hon
debuterade 1901 hos
Hjalmar Selander som
Roxane i ”Cyrano
de Bergerac”. Hon
har senare gjort sig
känd som tolkare av
olika strindbergsroller.
Hon har även
undervisat i talteknik och
lanserat en egen
väl-läsningsmetod. — G.
1) med kontorschefen
Carl-Olof Björling,
med vilken hon har
dottern Renée
Björling, 2) med
skåde
spelaren och teaterdirektören A. Falck 1909—36.
Björlykke, Knut 01 a i, norsk geolog och
markforskare (1860—1946). Han var ordf, vid
lantbrukshögskolan i Ås 1914—31 och intog i
Norge en ledande ställning inom sitt fack. Bland
B:s talrika skrifter märkas ”Norges
kvartærgeo-logi” (i Norges Geologiske Undersökelses
Skrifter, n:r 65, 1913), ”Om Norges jordsmonn” (i
Norsk Geol. Tidsskr. 1931) samt flera uppsatser
om jordartsklassifikation och nomenklatur i tidskr.
Nordisk Jordbrugsforskning 1921—30. Under de
senare åren var B. sysselsatt med systematiska
jordmånsundersökningar över hela Norge.
Björn, stark, låg vagn, försedd med rullar
i st. f. hjul och särsk. avsedd för forsling av
tyngre gods en kortare vägsträcka;
transportvagn, använd på krigsfartyg vid transport av
tunga projektiler.
Björn, fyrplats med mistsignalstation på ön
Björn strax n. om halvön mellan
öregrunds-grepen och Lövstabukten.
Björn hette enligt Rimberts ”Vita Anskarii”
den sveakonung, som genom sändebud lät hos
kejsar Ludvig den fromme anhålla om kristna
lärare och därefter vänligt mottog Ansgarius
vid dennes ankomst till Birka omkr. 830. Denne
B. har ofta, ehuru på svaga grunder, identifierats
med den t. ex. i Hervararsagan nämnde B. ”at
Haugi” (”B. på Håga”).
Björn, Didrik Gabriel, skådespelare,
teaterförfattare (1757—1810). Han har gjort sig
känd i vår teaterhistoria dels som skådespelare
(från 1785 vid Stenborgs teater samt en mellantid
1788—92 vid Dramatiska teatern), dels även som
en mycket flitig övers, och bearbetare av
teaterstycken. Bl. a. införde han Kotzebue på svensk
scen. B. lämnade scenen 1794 och var till 1800
gymnasieboktryckare i Linköping.
Björn, Karl Fredrik, donator (1855—
1915), med. fil. ex. i Uppsala 1875. B.
testamenterade hela sin betydande förmögenhet till
allmännyttiga ändamål, bl. a. till Uppsala
univ:s botaniska trädgård, till Tekniska
högskolan (för resestipendier), till sjukvårds- och
välgörenhetsanstalter, varjämte återstoden,
1,265,000 kr, delades lika mellan Operan och
Patriotiska sällskapet, vilket senare utdelar räntan
som pensioner på 800 kr. till ålderstigna
tjäna-rinnor.
Bjöma, socken i n. ö. Ångermanland, n. v.
om Örnsköldsvik, kring Gide älv;
Ångermanlands n. domsagas tingslag, Västernorrlands län;
884,3 km2, 3,253 inv. (1950). Den huvudsakliga
bygden ligger kring nedre delen av älven. 1,802
har åker. Inom socknen ligger Björna station
vid Norra stambanan med fabriker. Kyrkan av
trä byggdes 1850—55. Pastorat i Härnösands
stift, Nätra kontrakt; utgör storkommunen B.
Björnar, Ursrdae, fam. av rovdjuren, som
kännetecknas av undersätsig kropp, helt kort,
dold svans, runt huvud med trubbspetsig nos,
korta öron samt tämligen små ögon. Såväl
fram- som bakfötter äro försedda med fem tår,
vilka ha kraftiga, böjda klor, som ej kunna
indragas. B. äro hälgångare. Fotsulorna äro,
utom hos isbjörnen, nästan nakna. Tänderna äro
mera anpassade till växtföda än hos andra
rovdjur, i det de knöliga kindtänderna blivit breda
plattor, medan rovtanden är svagt utvecklad. —
I nutiden äro b. utbredda över hela Europa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
