Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blavatsky, Helena Petrovna - Blaydon - Blazer - Blech, Leo - Blechen, Karl - Blechnum - Bleck - Bleckinstrument - Bleckvarutillverkning - Blefarit, blepharitis - Blegen, Carl William - Blehr, 1. Otto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
Blaydon—Blehr
212
”Isis unveiled” (2 bd
1877) sin dåvarande
uppfattning av
teoso-fiens huvudläror,
vilka hon framställde
som den innersta
kärnan i alla tiders
religiösa och filosofiska
system. Sitt samfunds
högkvarter flyttade
hon 1879 till Indien
(först Bombay, sedan
Adyar). Hon
lämnade 1885 Indien och
vistades sina sista lev-
nadsår på olika platser i Europa, till sist i
London, där hon avled. Största uppseendet bland
hennes skrifter väckte ”The secret doctrine”
(1888; sv. övers. ”Den hemliga läran”), vilken
blivit teosofiens mest spridda läroframställning.
Bland hennes övriga skrifter märkas ”A key to
theosophy” (1891; ”Nyckel till teosofien”). —
B. har blivit mycket olika bedömd; hennes
anhängare betrakta henne som en sierska;
motståndarna anse henne som en äventyrerska och
bedragerska.
Blaydon [bléidn], gruv- och industristad i n.
ö. England, grevsk. Durham, 6 km v. om
New-castle, vid Tyne; 31,000 inv. ,
Blazer [blei’za], lätt, oftast ofodrad, kulört
sommarkavaj, till vilken kan användas benkläder
av vilken färg som helst; kom i bruk i Sverige
under slutet av 1930-talet.
Blech, Leo, tysk dirigent och kompositör (f.
1871), sedan 1913 generalmusikdirektor i Berlin.
Han har framträtt med en mängd verk, däribland
symfoniska dikter,
körverk och lieder.
Mest kända äro dock
hans verk för
sångscenen; av dessa ha två
även givits i
Stockholm (”Förseglad”,
1910, och operetten
”Gräsänkan”, 1921).
B., som var
operakapellmästare vid
stats-operan i Berlin 1906—
23 samt 1926—37,
hade sedan 1925 varje år
gästat Kungl. teatern
i Stockholm och ut-
nämndes 1937 till svensk hovkapellmästare. Sedan
1949 är han åter knuten till statsoperan i Berlin.
Ble’chen, Karl, tysk landskapsmålare (1798—
1840), prof, vid Berlins konstakademi 1831. Hans
konst, som urspr. var tämligen teatralisk och
starkt påverkad av 1600-talets romantiska
holländska landskapsmålare, fick med tiden, särsk. efter
en resa till Italien 1828—29, en egenartad
impressionistisk prägel. B. hör också till
impressionismens föregångare.
Ble’chnum, ormbunkssläkte med omkr. ett
60-tal arter, företrädesvis hemma på s. halvklotet.
Bladen äro i motsats till nästan alla andra
svenska ormbunkars
enkelt parflikiga med
smala, helbräddade
flikar. Särskilda
längre, smal flikigare
blad utbilda
spor-gömsamlingarna.
Kambräken (B.
spicant) finnes i
bergstrakter och i
fuktig skogsmark
sparsamt spridd över
hela Sverige utom
de nordligaste
delarna och mell.
kustlandskapen.
Bleck, i allm.
tunn plåt av ena
el. andra metallen.
Oftast betecknar b.
tunnare, förtent
järnplåt (ty.
Weiss-blech).
Bleckinstrument, se Mässingsinstrument.
Bleckvarutillverkning, se Plåt.
Blefarit, blepharitis, inflammation i
ögon-locksranden.
Blegen, Carl William, amerikansk
arkeolog av norsk börd (f. 1887), prof, vid univ.
i Cincinnati sedan 1927. B. har lett flera
betydelsefulla utgrävningar i Grekland och är en
av nutidens främsta kännare av Greklands
förhistoriska kultur. Den nu brukliga kronologien
för den äldre bronsåldern har bl. a. skapats
av honom tills, m. engelsmannen A. J. B. Wace.
Sedan 1932 har B. lett undersökningarna i Troja.
Blehr. 1) Otto
Albert B., norsk politiker
(1847—1927). Advo-
kat i Sogn sedan
1878, deltog han med
stor energi i vänsterns
valrörelse 1882 och
blev 1883 själv invald
i stortinget, där han
tidigt förvärvade stort
inflytande och
invaldes i den
protokollskommitté, som 1883
hade att granska
ministären Selmers
konstitutionella poli-
tik. Vid stortingsvalen 1888 föll han igenom,
blev 1889 lagman i Hålogalands lagsaga och var
i Steens första ministär 1891—93 statsminister i
Stockholm. Vid sin avgång blev han lagman
i Oslo lagsaga. B. blev 1895 led. av
unionskommittén och tillhörde där den norska grupp,
som påyrkade särskild utrikesstyrelse och särskilt
diplomat- och konsulatväsen för vartdera riket.
1895—97 var han ånyo led. av stortinget,
omvaldes men ingick strax efter stortingets
sammanträdande 1898 i Steens andra ministär som
statsminister i Stockholm. April 1902 avlöste
han Steen som regeringschef. Under B:s stats-
Blechnum spicant, kambräken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
