Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blinkenberg, 1. Christian - Blinkenberg, 2. Andreas - Blinkers - Blinkfyr - Blinkhinna - Blinkning - Blinkstjärnor - Blinning - Bliss, Arthur - Bliss, Tasker Howard - Blister (växter) - Blister (salva) - Blitum - Blitzen - Blix, 1. Elias - Blix, 2. Ragnvald - Blix, 1. Magnus - Blix, 2. Gunnar - Blixen-Finecke, von, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Blinkers—Blixen-Finecke
234
Historisk-Filologiske Meddelelser 1926, och
”Lindos”, 1—2, 1931—1941). Betydelsefulla äro
även B:s studier av skulpturen (t. ex. ”Knidia”,
1933). Andra arbeten: ”Archäologische Studien”
(1904), ”Tordenvåbnet i kultus og folketro” (1909)
och ”Miraklerne i Epidauros” (1917).
2) Andreas B., den föreg:s brorson,
romanist (f. 1893), 1921—23 dansk univ.-lektor i Paris,
prof, i franska språket vid Aarhus univ. 1934, i
romansk filologi 1941; univ:s rektor 1937—40.
Han har bl. a. utgivit ”L’ordre des mots en
fran-qais möderne” (2 bd, 1928—33),
dialektundersökningen ”Le patois d’Entraunes” (2 bd, 1939—
40), ”Dansk-fransk ordbog” (1937; tills, m.
M. Thiele) och ”Fransk modstandsdigtning”
(1946).
Blinkers [eng. uttal blfqkaz], en sorts
skygglappar, som användas för kapplöpningshästar i
syfte att under löpningen hindra hästen från att
störas av medtävlande.
Blinkfyr, se Fyr.
Blinkhinna, ett ”tredje ögonlock” hos fåglar,
vissa hajar och groddjur samt kräldjur, som kan
täcka ögat genom en horisontell rörelse framifrån
bakåt. På människans öga finnes en
motsvarighet till b. nära inre ögonvrån i form av ett litet,
svagt rosafärgat veck, plica semilunaris.
Blinkning, en snabb, mer el. mindre omedveten
slutning av ögonlocken, som skyddar ögat och
förhindrar dess uttorkning. Tiden för en b.
växlar mellan 0,15 och o,40 sek.
Blinkstjärnor, se Variabla stjärnor.
Blinning, se Bromsar.
Bliss, Arthur, engelsk tonsättare (f. 1891),
lärjunge till G. Holst, R. Vaughan Williams
m. fl. Påverkad särsk. av moderna fransmän och
experimentellt anlagd, är B. en av de mer
bemärkta nutida engelska kompositörerna. Särsk.
har han odlat en för honom speciell genre,
kompositioner för en el. flera röster och
blås-ensemble. Bland hans övriga verk märkas en
”Colour symphony”, vars satser ha namn efter
olika färger, andra orkesterverk, pianostycken,
en oboekvintett m. fl. kammarmusikverk, baletten
”Checkmate” (1937) och operan ”The Olympians”
(1949). B. var under några år verksam i Santa
Barbara i Kalifornien men är numera åter
bosatt i London.
Bliss, Tasker H o w a r d, amerikansk
militär (1853—1930). Han deltog 1898 i
fälttåget på Portorico, tjänstgjorde 1905—09 som
brigadjär på Filippinerna samt blev 1915
generalmajor och biträdande generalstabschef. Under
i:a världskriget var B. 1917—1918
generalstabschef hos de amerikanska truppernas i Frankrike
överbefälhavare, general Pershing, blev därefter
general och medlem av högsta krigsrådet. B.
var en bland U.S.A. :s delegerade under
fredsförhandlingarna 1919—20.
Blister, benämning på bladvass, blindnässla och
jolsterpil.
Blister, en biåsdragande, hudretande salva,
som, ingniden över en viss kroppsdel, framkallar
ökad blodtillförsel och livligare ämnesomsättning
och därigenom påskyndar läkningen av en skada.
För hästar användes vanl. som b. en salva av
kvicksilverjodid, tjära samt något djurfett.
Bli’tum, se Sminkbär.
Blitzen, försvenskning av eng. the Blitz,
ljungelden (efter ty. Elits, blixt), benämning på
den period under ”slaget om England”, vilken
började, då tyskarna 7 sept. 1940 inledde total
krigföring genom bombning av London. Denna
bombning utsträcktes sedan till andra engelska
städer och varade till årsskiftet.
Blix. 1) Elias B., norsk teolog och
orientalist (1836—1902). Han blev 1879 e. o. prof, i
hebreiska vid Kristiania univ. och 1884 chef för
kyrko- och undervisningsdepartementet i
ministären Sverdrup. Han avgick 1888 och återvände
till univ. B. var en varm anhängare av
”mål-strævet” och författade på landsmål ”Nokré
salmar, gamle og nye” (1869—75). B. arbetade
dessutom på att översätta bibeln till landsmål och
hade väsentlig andel i den 1890 utkomna övers,
av N. T.
2) Ragnvald B., den föreg:s son, tecknare
(f. 1882), känd genom sina karikatyrer i norska,
tyska, franska och svenska tidningar (flera
samlingar särsk. utgivna). Under den tyska
ockupationen av Norge vistades B. i Sverige, där han
tecknade i Göteborgs Handels- och
Sjöfartstidning under sign. Stig H ö ö k.
Blix. 1) Magnus Gustaf B., fysiolog (1849
—1904). Med. dr i Uppsala 1880, blev B. s. å.
doc. och 1882 laborator i fysiologi därstädes
samt prof, i fysiologi
i Lund 1885. Rektor
för Lunds univ. 1899
—1904, bearbetade B.
företrädesvis
muskel-och sinnes fysiologien.
Särsk. berömd är hans
upptäckt 1883 av
kall-och varmpunkterna i
huden. Vidare må
anföras hans
undersökningar av
muskelelas-ticiteten, muskelryckningen, värmeutvecklingen i musklerna i
vila och arbete samt
hans teori angående muskelkontraktionen. B. har
konstruerat en hel del utmärkta fysiologiska
instrument, ss. oftalmometer, myograf,
muskelindikator., termogalvanometer m. fl.
2) Fritiof Gunnar B., den föreg:s son,
fysiologisk kemist (f. 1894 7/s). Han blev 1925
med. dr i Lund, 1926 laborator och 1930 prof,
i medicinsk och fysiologisk kemi i Uppsala. B:s
vetenskapliga verksamhet har företrädesvis
behandlat lipoiderna ävensom vävnadsoxidationen.
Blixen-Fi’necke, von, svensk och dansk
fri-herrlig släkt, urspr. härstammande från
Vor-Pommern, där den omtalas på 1200-talet. Till
Sverige inkom släkten med kornett Fredrik
August von Blixen, vilken naturaliserades som
svensk adelsman 1723. Friherrlig blev släkten
i Sverige 1772 (von Blixen), i Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
