Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomberg, Werner von - Blombiologi - Blombotten - Blom-Carlsson, Carl Gustaf - Blomdahl, Karl-Birger - Blomdiagram - Blomfjäll - Blomflugor el. blomsterflugor - Blomfoder, Blomhylle - Blomfärgämnen - Blomkalk, Blomkrona - Blomklase, Blomknippe, Blomkolv, Blomkorg, Blomkvast - Blomkvist, Jehubba Petrus - Blomkål - Blomkålssvamp - Blomkålsöra - Blomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Blombiologi—Blomma
270
chef för Truppenamt (den enl. Ver saillesf reden
förbjudna generalstaben) samt övertog 1929
befälet över 1 :a divisionen i Ostpreussen. B.
utnämndes 30 jan. 1933 till riksvärnsminister och
general av infanteriet. Han befordrades 1935 till
generalöverste. Vid utfärdandet av den tyska
värnpliktslagen 21 maj 1935 blev B.
rikskrigs-minister och överbefälhavare för hela
krigsmakten. 1936 blev B. den förste
generalfältmarskalken i tredje riket. Han ledde den öppna
upprustningen av den tyska krigsmakten, men kort
före inmarschen i Österrike 1938 fick B. jämte
en del andra högre officerare avgå, emedan de
ansågo, att upprustningen icke var tillräckligt
omfattande, för att krigsmakten skulle kunna
vara erforderligt stöd för Hitlers kommande
politik. Under 2:a världskriget levde B. i
avskildhet men under bevakning. Han avled 1946 på
ett amerikanskt sjukhus i Nürnberg, dit han
förts för att vittna i Nürnbergprocessen.
Blombiologi, läran om blommornas
förhållande till yttre faktorer, särsk. dem, som förmedla
pollentransporten.
Blombotten, se Blomma.
Blom-Carlsson, Carl Gustaf, arkitekt
(1799—1868), utövade en långvarig och flitig
verksamhet som arkitekt och ämbetsman vid
Överintendentsämbetet, var vikar, prof, i
byggnadskonst vid Konstakademien. Av B. finnas
många byggnader, bl. a. landshövdingsresidensen
i Vänersborg, Växjö och Göteborg, det
sistnämnda ombyggnad av Torstensonska palatset, och i
Stockholm Fenixkomplexet med paviljongerna vid
Drottninggatan (nu rivna).
Blomdahl, Kar 1-B i r g e r, tonsättare (f. 1916
19/io). Han har studerat vid Musikhögsk. samt
i Frankrike, Schweiz och Italien. Under senare
år har han framträtt som dirigent i radio och
olika konsertföreningar. Bland hans
kompositioner, som röja påverkan av Rosenberg och
Hinde-mith, märkas Concerto grosso (1944), två
symfonier, violinkonsert, kammarmusik m. m.
Blomdiagram, se Blomma.
Blomfjäll, se Gräs.
Blomflugor el. blomsterflugor kallas
familjen Anthomyidae av de s. k. egentliga
flugorna, Muscidae, vilken utmärkes genom att 4:e
längsribban på vingarna är nästan rak. B.
omfatta en mängd släkten och arter, av vilka de
allmännaste och ekonomiskt viktigaste äro den
lilla husflugan och betflugan samt
1 ö k f 1 u g a n (Hylemyia antiqua) och
kålflugan (Hylemyia brassicae), vilkas larver leva
i lök, resp, rötterna av kålväxter, och kunna
uppträda som svåra skadedjur, samt
rågbrödd-flugan (Hylemyia coaretata’). Benämningen b.
användes även ibland för att beteckna
sväv-flugor, se Syrphidae.
Blomfoder, Blomhylle, se Blomma.
Blomfärgämnen, se Antocyan.
Blomkalk, Blomkrona, se Blomma.
Blomklase, Blomknippe, Blomkolv,
Blomkorg, Blomkvast, se Blomställning.
Blomkvist, Jehubba Petrus,
dövstum-lärare (1843—1909). Han var lärare vid döv-
B lomkålssvamp.
stuminstitutet å Manilla 1864—75 och 1875—I9°S
föreståndare för dövstumskolan i Örebro. Denna
var i Sverige den första, som uteslutande
använde talmetod vid de dövstummas undervisning,
och likaledes den första, som var ordnad som
externat. För nämnda metods och skolforms
utbredning var B. i tal och skrift ivrigt verksam.
Blomkål, se Kål.
Blomkålssvamp, Spara’ssis, svampsläkte av
fam. Clavariaceae, varav en art anträffas i s.
och mell. Sveriges barrskogar och är en
god matsvamp. Från en fast och köttig fot utgå
många i alla riktningar krusiga veck, som i
kanterna äro småsågade. Utseendet erinrar mycket
om blomkål, men svamphuvudet kan bli så stort
som ett vitkålshuvud.
Blomkålsöra, kvarstående förtjockning av
yt-terörat, förorsakad av slag (med åtföljande
blödning) under boxning samt av tryck el. valkning
av örat under brottning.
Blomma, ett skott (el. del av ett skott) hos
de högre växterna, vilket utbildats för växtens
förökning på könlig väg. B. är karakteristisk
för de fanerogama växterna.
En b. består dels av blad (blomblad), dels
av den stamdel (blomaxel el. b 1 o m b o
t-ten), varpå dessa blad sitta fästa. Av bladen
äro de viktigaste de, som utgöra könsorganen
(hanliga: ståndare; honliga: fruktblad,
pistillblad). Jämte dessa finnas ofta blad, som
omgiva och tjänstgöra som skydd för
könsorganen : h y 11 e b 1 a d. Består en b. endast av
könsorgan, säges den vara naken. Sådana b.
äro jämförelsevis sällsynta; exempel lämna
sälgen och videna samt den vanliga fönsterkallan
(Zantedeschia aethiopica’). Vanligen äro de nakna
b. samlade i täta ställningar, som ofta se ut som
b. En b. med el. utan hylleblad, som innehåller
både ståndare och fruktblad, säges vara två-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
