Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomma - Blommér, Nils Jakob - Blommor, konstgjorda - Blomning - Blomnystan - Blom- och grentorka - Blomquist, Ragnar - Blomqvist, Viktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
273
Blommér—Blomqvist
274
två månader, t. ex. hos arter
av orkidésläktet Oncidium.
Hos andra åter öppnar och
sluter sig b. en gång i
dygnet under en längre
el. kortare tid, t. ex. hos
vitsippan.
Antalet b. på varje individ
är högst olika hos olika
arter. Under det att
kungsängs-liljan (Fritillaria
meleag-ris) under varje
vegetationsperiod alstrar endast en enda
b., kan gråbo (Artemisia
vul-garis) frambringa över en
halv million. Även storleken
är i hög grad växlande.
Hos de sydamerikanska
jättenäckrosorna (Victoria) är b.
omkring 30 cm i diameter,
och hos Rafflesia Arnoldi
kan den bli ända till 1 m
bred; hos många växter är
den däremot så liten, att den
knappt kan tydligt urskiljas
utan förstoringsglas.
Blommér, Nils Jakob (intill 1839 01
s-son), målare (1816—53). Son till en
yrkesmå-lare och skollärare, blev B. målarlärling och
gesäll i Lund, fick där undervisning av ritmästaren
M. Körner, blev en anlitad porträttör, studerade
vid Konstakademien i Stockholm 1839—47,
vistades som statsstipendiat i Paris till 1850 och
sedan i Italien samt avled i Rom. B. var en känslig,
poetisk, svärmisk och reflekterande natur. Hans
specialitet blev nordiskt-romantiska sagoämnen.
Han målade i Paris ”Ungersvennen och älvorna”,
”Havsfrun”, ”Älvdans”, ”Näcken och Ägirs
döttrar” (de två sistnämnda i Nationalmuseum). I
Italien studerade han renässansmästarna,
övergick till ämnen ur de nordiska myterna och
sökte plastisk stil och stor hållning. ”Loke och
Sigyn” (Nordiska muséet) och ”Freja sökande
sin make” (i Nationalmuseum och i Stockholms
högskola) belysa hans sista skede.
Blommor, konstgjorda, förfärdigas
fa-briksmässigt av tyg (batist, perkal, muslin,
siden), papper, vax, metalltråd, kautschuk m. m.
Fabrikationen omfattar dels framställning av
blomdelar, blad, stjälkar o. s. v., dels dessas
sammansättning till hela blommor, kransar,
girlan-der o. dyl. Konstgjorda b. framställas även
fantasi former, särsk. av porslin och glas.
Tillverkning av konstgjorda blommor har mycket
gamla anor och förekom redan i forntiden såväl
hos egypter som greker och romare. I Italien
och Frankrike är denna konstindustri alltjämt
högt uppdriven.
Blomning. En växts b. räknas från
knoppstadiets slut till frömjölets avlägsnande och
fröämnenas befruktning. I dagligt tal säges en
växt blomma, när hyllebladen lämnat
knoppstadiet och blivit fullt utvecklade.
Blomnystan, se Blomställning.
N. J. Blommér: Älvdans, 1850. Nationalmuseum.
Blom- och grentorka förorsakas särsk. på
fruktträd av parasitsvampar, tillhörande släktet
Monilia, vilka genom sitt angrepp döda
blomsamlingar och grenar.
Blomquist, Edvin Ragnar, ingenjör (f.
1878 10/i). Han utexaminerades från Tekn.
högskolans avd. för väg- och vattenbyggnadskonst
1901 och vann inträde i Väg- och
vattenbyggnadskåren 1907, där han 1927 erhöll majors grad
och vid sin avgång 1943 överstes. Anställd vid
Stockholms gas- och elektricitetsverk 1901, var
han 1908—11
arbetschef för dess
nybyggnader och 1911—25
överingenjör vid
gasverket. 1925—34 var
B. verkst. dir. för
Höganäs-Billesholms
ab., där under hans
chefstid
genomgripande moderniseringsar-beten ägt rum. 1935—
47 var han verkst. dir.
för Lifförsäkrings-ab.
Thule. Han var chef
för
Industrikommissionens krigsindustriavd.
1940—43 och ordf, i 1940 års krisrevision
under samma tidsperiod. I dessa befattningar inlade
han utomordentliga förtjänster.
Blomqvist, Johan Viktor, ingenjör,
uppfinnare (f. 1871 10/a). Han utexaminerades 1892
från Tekniska högskolan och var med vissa
avbrott till 1915 anställd hos Gustaf De Laval.
B., som är känd som skicklig ångtekniker, har
bl. a. konstruerat en högtryckspanna,
atmospan-nan, för vars exploatering 1914 bildades ab.
Atmos, Stockholm, där B. sedan 1916 är
över-ingenj ör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
