Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blygd - Blygdben - Blyglans el. galenit - Blyglas - Blyglete - Blyhydroxid - Blykabel, blyledning - Blykamrar - Blykarbonat - Blyklorid, Blykromat - Blylegeringar - Blymineral - Blynitrat, Blyoxid - Blyplåster - Blyplåstersalva - Blysa - Blysalva - Blysilikat - Blysocker - Blysubacetat, Blysuboxid, Blysulfat, Blysuperoxid - Blysulfid - Blysöm - Blyth - Blüthner, Julius - Blytt, 1. Mathias - Blytt, 2. Axel - Blytt-Sernanderska klimatperioderna - Blyvatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Blygd—Blyvatten
294
Blyglans.
Blygd, yttre (särsk. kvinnliga) könsorgan el.
födslodelar.
Blygdben, os pubis, ben, beläget i främre övre
delen av vardera bäckenhalvan. Se f. ö. Bäcken.
Blyglans el. g a 1 e n i t, blysulfid, PbS, ett
vanligt blyglänsande mineral, som lätt klyves i
kubiska stycken. B. är den viktigaste blymalmen
och användes på grund av någon silverhalt ofta
ss. silvermalm. B. uppträder ofta som gångar i
olika bergarter,
varvid b. åtföljes
av zinkblände,
kvarts, kalkspat
och andra
karbo-nat, flusspat m.
fl. mineral.
Karakteristiska äro
också
malmkroppar av b. i
kar-bonatbergarter
(kalksten och
do-lomit). Blymal
men i Sala gruva utgjordes sålunda av
malmkroppar av silverhaltig b. i dolomit. I
karbo-natbergarter uppträda bl. a. också de stora
blyglansförekomsterna i U.S.A. Genom kemisk
omsättning överföres b. i naturen ej sällan till
bly-karbonat el. c e r u s s i t samt till blysulfat el.
a n g 1 e s i t.
Blyglas, blyhaltiga glassorter, se Glas.
Blyglete, se Blyoxid under Blyföreningar.
Blyhydroxid, se Blyföreningar.
Blykabel, b 1 y 1 e d n i n g, isolerad elektrisk
ledning med ett blyhölje (blymantel) pressat
utanpå isoleringen. Blymanteln avser att helt
utestänga fuktighet från isoleringen.
Blykamrar, i) Se Svavelsyra. — 2) De
beryktade heta fängelserummen under blytaket på
Dogepalatset i Venedig; de förstördes 1797.
Blykarbonät, se Blyvitt under Blyföreningar.
Blyklorid, Blykromät, se Blyföreningar.
Blylegeringar. H å r d b 1 y,
blyantimonlege-ring med 10—20% antimon, ofta med tillsats
av tenn och koppar. Brukas som lagermetall,
stilmetall m. m. — Hagelmetall. För
gjut-ning av hagel försättes bly med 0,3% arsenik.
Arsenikhaltigt bly är lättare gjutbart och blir
hårdare än rent bly. — Tennrika
tennblylege-ringar användas som lagermetall. För samma
ändamål framställas legeringar av bly med
kalcium, barium, natrium och kadmium.
Blymineral. Som sällsynthet påträffas gediget
bly i naturen i några mellansvenska gruvor,
övriga b. äro, förutom blyglans (se d. o.),
blykarbonat el. ce russi t (se d. o.), blysulfat
el. an gles i t (se d. o.), vilka, när de
förekomma i brytvärd mängd, utnyttjas som
blymalmer. Andra b. äro pyromorfit,
klorhal-tigt blyfosfat, och mimetesit, klorhaltigt
blyarseniat. Vidare blymolybdat el. w u 1 f e n i t
(”gul blymalm”), blykromät el. kr ok oi t (”röd
blymalm”), blysilikat av olika sammansättning
m. fl. Bly åtföljes i naturen nästan alltid av
zink och silver. Stora anrikningar av bly (jämte
zink) förefinnas vid Broken Hill i Australien, i
U.S.A., i Tyskland, i Mexico och Canada.
Blyniträt, Blyoxid, se Blyföreningar.
Blyplåster utgör huvudbeståndsdelen i s. k.
häftplåster och grundmassa i en mängd
sammansatta plåster.
Blyplåstersalva, se Blyföreningar.
Blysa, för belysning i örlogsfartygens
krutdurkar använd lykta el. elektrisk lampa. Av hänsyn
till eldfara insättes b. i ett särskilt rum,
blysrummet, med fönster mot krutdurken.
Blysalva beredes genom att man
sammansmälter olika fettämnen och tillsätter blyoxid; se
vidare Blyföreningar.
Blysilikat, se Blyföreningar.
Blysocker, se Blyacetat (under Blyföreningar).
Blysubacetät, Blysuboxid, Blysulfät,
Bly-superoxid, se Blyföreningar.
Blysulfid, se Blyglans.
Blysöm, se Blyförgiftning.
Blyth [blai el. blaib], stad i n. ö. England,
grevsk. Northumberland, vid Nordsjön och
mynningen av den lilla floden B.; 34,000 inv. Stor
kolexport, skeppsvarv m. m. Fiskehamn.
Blüthner, Julius, tysk pianofabrikant (1824
—1910); grundade 1853 firma i Leipzig, vilken
blev en av de främsta i världen. Han utgav
tills, m. H. Gretschel ”Lehrbuch des
Pianoforte-baues” (1872; 4:e uppl. 1921).
Blytt. 1) M a t h i a s Numsen B., norsk
botanist (1789—1862), prof, i botanik vid Kristiania
univ. 1837. Utgav 1861 första delen av det
stora verket ”Norges flora” (fortsatt av sonen).
2) Axel Gudbrand B., den föreg:s son,
botanist (1843—98),
prof, i botanik vid
Kristiania univ. 1880.
Han fortsatte och
avslutade 1877
faderns stora verk
”Norges flora”. Han
väckte vidsträckt
uppmärksamhet genom
”Den norske floras
invandring i
afvex-lende törre og
regnfulde perioder”
(1876). Se
Blytt-sernanderska klimatperioderna.
Blytt-Sernanderska klimatperioderna. A. G.
Blytt (se d. o.) framställer i sitt arbete ”Den
norske floras invandring i afvexlende törre og
regnfulde perioder” (1876) som den viktigaste
faktorn för florans invandring i Skandinavien
klimatet och särsk. växlingen mellan torrt
(kontinentalt) och fuktigt (insulärt) klimat. R.
Ser-nander har sedermera tillämpat denna teori på
svenska förhållanden och givit den en mera
bestämd form. Senglacial och postglacial tid
indelas sålunda i de arktiska, subarktiska,
boreala, atlantiska, subboreala och
subatlantiska skedena.
Blyvatten, se Blysubacetat (under
Blyföreningar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
