Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bode, Johann Elert - Bode, Wilhelm von - Bodega - Bodekull - Bodell, Jonas - Bodelning - Bodelschwingh, Friedrich von - Bodelsen, Carl Adolf - Boden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Bode—Boden
334
”Anleitung zur Kenntnis des gestirnten
Himmels” och ”Uranographia, si ve astrorum
descrip-tio”, omfattande positioner för 17,240 stjärnor.
Om Bodes lag se Solsystem.
Bode [bå’da], Wilhelm von, tysk
konstforskare och museiman (1845—1929). Han blev
1880 direktör för samlingen av skulpturer från
den kristna tiden vid de kungl. muséerna i
Berlin, 1890 direktör för
målningssamlingen
därstädes, var 1905—
20 generaldirektör för
de kungl. muséerna.
Genom klokt planlagda
och lyckligt
genomförda nyförvärv
liksom genom smakfull,
miljöbildande
anordning av samlingarna
kunde B. under sin
verksamhetstid skaffa
Berlins muséer en
rangplats bland
Europas konstsamlingar. De
av B. vårdade samlingarna inrymdes 1904 i det
för ändamålet på hans initiativ uppförda
Kaiser-Friedrich-Museum. Som konstforskare har han
varit mycket produktiv och genom ovanlig
kunskapsrikedom och skärpa i omdömet intagit en
ledande plats bland sin tids vetenskapsmän. Bland
hans främsta lärda arbeten märkas ”Geschichte
der deutschen Plastik” (1885), det för den nyare
Rembrandtsforskningen grundläggande
”Rem-brandt” (tills, m. C. Flofstede de Groot, 1897—
1905), ”Florentiner Bildhauer” (1902), ”Die
Meister der holländischen und vlämischen
Maler-schulen” (1917) samt monografierna över
Botti-celli och Lionardo (båda 1921) samt över ”Adriaen
Brouwer” (1924). Huvudsaki. sysselsatt med
forskningar om italiensk renässans och holländskt
löoo-talsmåleri, har han också offentliggjort
viktiga arbeten på många andra områden. Sin
mu-seala verksamhet har han skildrat i ”Fünfzig
Jahre Museumsarbeit” (1922). Postumt utgavs
självbiogr. ”Mein Leben”, 2 bd (1930).
Bodèga [sp. coåÖä’ga], vinutskänkningsställe,
värdshus; magasin för lagring av vin.
Bodekull, äldre namn för Karlshamn.
Bode’ll, Jonas, frikyrklig ledare (1811—67).
B. var trävaruhandlare och tryckeriägare i Luleå
samt 1856—60 stadens representant i
borgarståndet. Mest bekant är han som ledare av en
frikyrklig rörelse, efter honom kallad b o d e 11 i
s-m e n (liksom rörelsens anhängare b o d e 11 i
s-t e r).
Bodelning, delning av äkta makars egendom,
vare sig mellan dem själva (vid boskillnad,
hemskillnad, äktenskapsskillnad el. återgång av
äktenskapet) el. ock efter makes död mellan den
efterlevande och den dödas rättsinnehavare (arvingar,
konkursborgenärer). Ang. formen föreskriver
lagen, att skriftlig handling skall upprättas, som
underskrives av parterna med vittnen (b o d e
1-ningsinstrumentet). Särskild skiftesman
kan på parts begäran förordnas av domstol. De
närmare bestämmelserna om verkställandet av
delningen, som icke får äga rum, förrän egendom
avsatts för betalning av makarnas skulder,
finnas i Giftermålsbalken kap. 13.
Bodelschwingh [bå’daljvig], Friedrich
von, tysk präst, filantrop (1831—1910). Han
kallades efter avslutade teologiska studier att som
assistent åt tyske pastorn i Paris söka göra
något för barnen till
de många tyska
gatsoparna i Paris. 1864
blev B. kyrkoherde i
Delwig i Westfalen,
1872 övertog han
ledningen av ett litet hem
för epileptiker och en
nyligen grundad
diako-nissanstalt, båda i
Bie-lefeld, där han sedan
verkade till sin död.
Dessa 38 år
beteckna ett av de
märkligaste bladen i den
kristna filantropiens
historia. I Bethel-Bielefeld uppväxte kring B.
en hel barmhärtighetens stad, som saknar
motstycke. Med åren vidgade sig hans arbete till
en social hjälpverksamhet i stor stil. För sina
”bröder från landsvägen” öppnade B. 1882
Tysklands första ”arbetarkoloni”, Wilhelmsdorf, i
närheten av Bielefeld. Med stor energi arbetade
B. för bostadsnödens avhjälpande och liknande
sociala syften. En av hans söner, Gustav v. B.,
utgav ”Friedrich v. B. Ein Lebensbild” (1922).
Jfr även L. Bergström, ”Ett barmhärtighetens
jätteverk” (1924). — B:s yngste son,
Friedrich von B. (1877—1946), övertog vid
faderns död ledningen av de stora anstalterna. I
maj 1933 utsågs han till den nybildade tyska
evang. rikskyrkans förste riksbiskop men måste
på gr. av den utbrytande kyrkostriden kort tid
därefter nedlägga sitt ämbete.
Bodelsen, Carl Adolf Gottlieb, dansk
språkforskare (f. 1894), dr phil. 1924, prof. 1932
i engelska språket och litteraturen vid
Köpenhamns univ. B. har främst behandlat ämnen
rörande engelsk kultur, politik och
samhällsvetenskap. B., som 1943 blev medl. av överstyrelsen
för Frit Danmark, var dec. 1944—juni 1945 som
dess representant led. av Danmarks frihetsråd.
Boden, stad strax ö. om Lule älv i mellersta
delen av Norrbottens kustland; Norrbottens län;
7,68 km2, 11,314 inv. (1950). Beläget på älvens
flodslätt invid de små sjöarna Bodträsket och
Svartbyträsket, omramas B. av bergshöjder, där
fästningsverken (se nedan) äro insprängda. B.
är till sin typ garnisonsstad. Hit äro förlagda
staben för 6:e militärområdet, Norrbottens reg.,
Norrbottens art.-kår, Bodens art.-reg., Bodens
ingenjörkår, Bodens signalkomp, samt Tredje
in-tendenturkomp. Dessutom är B. handelscentrum
för omgivande bygd samt viktig trafikknut för
statsbanorna Bräcke—Boden—Haparanda och
Luleå—Boden—Kiruna—Riksgränsen. Industrien
omfattade 1948 39 fabriker med blott 575 arbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
