Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bodum - Bodvar Bjarke - Body - Bodås - Bodö - Bodösaken - Boeck, Carl Wilhelm - Boeck, Christopher - Boeckmann, Vladimir von - Boeclerus, Johan Henrik - Boehm, Rudolf - Boehmeria - Boehn, Max von - Boelcke, Oswald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
341
manlands västra domsagas tingslag,
Västernorr-lands län; 649,40 km2, 1,775 inv. (1950). Den
egentliga bygden ligger vid de båda älvarnas
förening. Hotingsåns dalgång är trång, ödslig
och dyster, Rörströmsälvens mera öppen, leende
och odlingsbar. 710 har åker. Vid statsbanelinjen
Forsmo—Hoting ligger stationssamhället B
o-d u m med Rossön och Orrnäs. Flera
stenålders-boplatser finnas. Kyrkan av trä byggdes 1881—82.
Härnösands stift, Ramsele kontrakt; tillhör
storkommunen Fjällsjö.
Bodvar Bjarke, enligt isl. sagor Rolf
Krakes ypperste kämpe och diktare av sången
Bjar-kamal (se d. o.). Bodvar är genitiv av isl. bpö,
strid; bjarke betyder liten björn.
Body [bå’di], eng., eg. ”kropp”, t. ex.
karos-seri, i engelskspråkiga länder även använd som
kvalitetsbeteckning för svenskt stål. B. är ett
svårdefinierbart begrepp, som ej kan adekvat
uttryckas vare sig med analys- el.
hållfasthets-siffror, enär det bl. a. även avser stålets livslängd
och pålitlighet under olika användnings- och
bear-betningsförhållanden.
Bodås, järngruva i Torsåkers socken i
Gästrikland.
Bodö, stad i n. v. Norge vid Saltenfjords
mynning, 8 mil n. om polcirkeln; Nordland fylke;
6,000 inv. Livlig handel med fisk. Flygstation
på linjen Trondheim—Tromsö. Järnväg till B. är
under byggnad. B. blev köpstad 1816 men hade
ännu 1865 blott 519 inv. B., som i maj 1940 var
säte för den norska regeringen, blev utsatt för
förödande tyska bombanfall.
Bodösaken kallas en på sin tid mycket
uppseendeväckande smugglarhistoria. Ett engelskt
handelshus, John Everth & son, drev genom en
i Bodö i Norge sedan 1814 bosatt agent
smugg-leriaffärer, och sådana försök i än större skala
gjordes 1818 av chefens son, John Everth.
Stora godspartier beslagtogos då, och Everth
själv häktades men rymde. Beslaget och
häktningen gjordes till förevändning för att upptaga
saken på diplomatisk väg i stället för inför
domstol. Därvid ryggade firman Everths
advokat, F. G. Denovan, icke tillbaka för att med
lögnaktiga framställningar, mutor till norska
tjänstemän och förfalskade dokument få
engelske ministern i Stockholm, lord Strangford, att
av svensk-norske utrikesministern, greve L. von
Engeström, fordra upprättelse. Engelske
utrikesministern, lord Castlereagh, hotade med
allvarliga repressalier. För detta tryck böjde sig
Engeström. I sammansatt statsråd beslöts att
öppna underhandlingar genom norske
statssekreteraren P. C. Holst, som påverkades av
Engeström, och överenskommelse ingicks 21 juni 1821
med Denovan. Därigenom fingo dennes klienter
betydlig skadeersättning och befriades från straff
för egna förseelser. Den ogynnsamma utgången
väckte i Norge allmän förbittring, främst riktad
mot Engeström. Litt.: Y. Nielsen, ”Bodösagen”
(1897) och ”Aktstykker om Bodösagen” (1900).
Boeck [bok], Carl Wilhelm, norsk
läkare (1808—75). B:s specialitet var
hudsjukdomar, särsk. spetälska, samt syfilis. Under skarp
Bodvar Bjarke—Boelcke
342
opposition mot kvicksilverbehandlingen av syfilis
var han en ivrig anhängare av den av
Auzias-Turenne införda ”syfilisationen” (ympning med
mjuk schanker). Hans arbeten härom väckte stor
uppmärksamhet, och han kallades att använda
sin metod på engelska militärsjukhus. B:s
försök att bilda skola rönte föga framgång.
Boeck [båk], Christopher, dansk
författare (1850—1932). Populär novellist, som
skrivit ett stort antal godlynta berättelser (flera
i sv. övers.).
Boeckmann [be’-], Vladimir von, rysk
militär, generalguvernör i Finland (1848—1923),
överste 1879 och kavallerigeneral 1907. B.
nedslog upprorsrörelsen i Kurland 1905 och blev
följ, år chef för en i Finland förlagd rysk
armékår. Då samförståndspolitikens målsman Gerard
1908 tvangs att avgå från posten som
generalguvernör i Finland, ersattes han med B., som
dock mot förmodan följde samma linjer som
företrädaren. Efter en hänsynslös smutskampanj
fick B. sitt avsked redan 1909 och placerades i
stället i det ryska riksrådet.
Boeclèrus [bö-], Johan Henrik,
vetenskapsman (1611—72). Han var prof, i
Strass-burg, när han av drottning Kristina 1649
utnämndes till motsvarande befattning i Uppsala.
Genom sitt högmod ådrog sig B.
uppsalastudenternas hat, vilket tog sig uttryck i våldsamma
demonstrationer. Han lämnade också sin
professur 1650. Kristina gjorde honom följ, år till
rikshistoriograf och överhopade honom med
äre-skänker, då han 1652 återvände till Strassburg,
där han s. å. blev prof, i historia. B. skrev
bl. a. ”Historia belli danici” (om svensk-danska
kriget 1643—45; utgavs 1676 i Stockholm).
Boehm [böm], Rudolf, tysk farmakolog
(1844—1926), var från 1872 prof, i farmakologi,
först i Dorpat, sedan i Marburg och Leipzig. B.
bearbetade särsk. hjärtgifter och kurare.
Boehméria [bö-], växtsläkte av fam.
Urti-caceae, halvbuskar el. små träd; utmärka sig
genom ovanligt långa och starka bastfibrer. Av
B. nivea fås r a m i e, som användes till
vävnader, utmärkta genom finhet och glänsande
vit färg, samt till tåg och snören.
Boehn [bön], Max von, tysk general
(1850—1921). Han blev 1869 officer, deltog i
1870—71 års krig, avancerade efter hand till
general av infanteriet och guvernör i Ulm; fick
avsked 1912. Vid krigsutbrottet 1914 chef för
IX :e reservarmékåren, tog han i denna
egenskap ärofull del i Sommeslaget. 1917 blev han
chef för 7:e armén, med vilken han i maj och
juli 1918 deltog i den stora offensiven ned emot
Marne. B. utnämndes mars 1918 till
generalöverste och var aug. 1918 till slutet av okt.
s. å. chef för ”armégruppen Boehn” mellan Aisne
och Marne. Avsked 1919.
Boelcke [bö’l-], Oswald, tysk flygofficer
(1891—1916), som under 1 :a världskriget vann
stor berömmelse för mod och skicklighet.
Nedsköt 40 flygmaskiner. Störtade och omkom 28
okt. 1916. Även på sv. utgåvos ”Kapten B:s
stridsrapporter” (1917).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
