Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokbinderi - Boken om Jahves krig - Bokens dag - Bokenäs - Bokfordran - Bokföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Boken om Jahves krig—Bokföring
388
el. bladrankor, av böjelse för att icke fylla hela
pärmen med dekoration, samt av en snedvinklig
anordning av dekorationen, gärna efter ett
rom-biskt grundschema. Ända in på 1800-talet
härskade denna stil, som förträffligt lät anpassa sig
också för utsmyckning av ryggfälten. De
orientaliska formerna uppblandades under 1500-talet
med renässansornament och fingo under
1600-talet en viss barock yppighet och rikedom, men,
ehuru rena barockformer undantagsvis insmyga
sig, är det österländska ursprunget för tidens
bokbandsdekoration omisskännligt. Hörn- och
mittornamentets detaljer upplösas under
1600-ta-let i spetsartade mönster, sammansatta av små
spirallinjer med blommor, vilka också,
sammanställda till luftigare kombinationer och oftast
använda med större sparsamhet, behärskade
1700-talets bokkonst. Empiren är i nyare tid den enda
europeiska konststil, som förmått skapa ett
relativt självständigt formförråd inom
bokbindar-konsten. 1800-talets bokbindare upptogo oftast
gångna tiders stilar, stundom ombildade med en
egendomlig blandning av fantasi och nykterhet,
över huvud undergick b. nu ett gradvis skeende
förfall, även om under denna tid såväl i
Frankrike som England konstnärer framträdde, vilka
utförde arbeten av hög kvalitet.
Bland framstående bokbindare märkas de föga
kända mästare, som i Venezia under 1500-talets
förra del och mitt arbetade för boktryckaren
Aldus Manutius och för boksamlarna Maioli och
Canevari; vidare den samtida franske bibliofilen
Jean Groliers leverantörer samt de yngre
fransmännen Nicolas och Cl ovis Éve (omkr. 1600),
vilkas arabeskartade rank- och bandornamentik
är känd under namnet ”fanfarstil”, och den omkr.
1650 verkande bokbindare, som är känd under
namnet ”le Gascon” och vars utsökt fina,
punkterade förgyllningar torde få anses som höjdpunkten
av den europeiska bokbandskonsten. Som
framstående bokbindare el. bokbandskonstnärer under
följande tidevarv kunna nämnas fransmännen
Pasdeloup, Dubuisson och Deröme under
1700-talet och Thouvenin under 1800-talet,
engelsmannen Roger Payne vid 1700-talets slut, danskarna
Th. Bindesböll och Anker Kyster, svensken G.
Hedberg. Till de svenska bokbandens konstnärliga
utveckling under senare tid ha viktiga bidrag
lämnats, utom av Hedbergs verkstad, av N. B.
Andersson och av P. A. Norstedt & söners bokbinderi.
Litt.: H. Bouchot, ”Les reliures d’art å la
Bib-liothèque nationale” (1888); J. Loubier, ”Der
Bucheinband” (1904); J. Rudbeck, ”Svenska
bokband” (I—III, 1910—14); A. Nilsson,
”Bokbands-dekorens stilutveckling” (1922); H. O.
Böggild-Andersen & E. C. J. Wolf, ”Bogbindets historie”
(lp45)-
Boken om Jahves krig var namnet på en
samling av israelitiska sånger om krig, som förts
i Jahves namn. Boken nämnes i 4 Mos. 21: 14 ff.,
som innehåller ett fragment av en segersång över
Moab.
Bokens dag, uppläsningsarrangemang, avsett
att skapa personlig kontakt mellan allmänheten
och författarna.
Bokenäs gamla kyrka.
Foto M. Sjöbeck.
Bokenäs, socken i mellersta Bohuslän, ö. om
Gullmarsf jorden; Lane härad, Göteborgs och
Bohus län; 50,42 km2, 815 inv. (1950). Sträcker
sig tvärs över Bokenäset (den landtunga, som
ligger mellan Gullmarsfjorden och de fjordar, som
i n. begränsa Orust). Bekant gånggrift vid Berg.
Den gamla kyrkan är Bohusläns äldsta helt
bevarade medeltidskyrka. Den nya kyrkan
uppfördes 1900. 1,087 har åker. Bildar med
Dragsmark ett pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels
n. kontrakt; tillhör storkommunen Skaftö.
Bokfordran och b o k s k u 1 d, öppet
tillgodohavande, resp, öppen skuld i ett företags
res-kontra, grundande sig på avsänd, resp, mottagen
räkning.
Bokföring, systematiskt förda anteckningar i
räkenskapsböcker av ett företags el. en persons
tillgångar, skulder och förmögenhet och de
förändringar de undergå; allt jämte motsvarande
värdebelopp. B. avser att utröna förmögenhetens
storlek samt arten och värdet av dess
beståndsdelar. De system, som allmänt brukas inom
affärsvärlden vid bokföring, äro det dubbla
och det enkla systemet.
De för b. nödvändiga böckerna äro av
två slag: a) kronologiska, i vilka transaktionerna
noteras i tidsföljd, och b) systematiska, vari
noteringarna fördelas efter sin art och vari
sammanställningar göras över tillgångar och skulder,
förluster och vinster. I lag äro följande
bokföringsböcker påbjudna: inventarieboken, vari
införas tillgångar och skulder vid räkenskapsårets
utgång ävensom ansvarsförbindelser, vilka dock i
regel ej medtagas i inventariets summor utan
endast som en anteckning i texten, och
dagboken, där transaktionerna bokföras i tidsföljd.
Dessutom skall den bokföringsskyldige föra ”de
övriga handelsböcker, som med hänsyn till
rörelsens omfattning och beskaffenhet erfordras i den
löpande b.”
Vid det dubbla systemet tillkommer utom nu
anförda lagstadgade böcker även
huvudboken. I denna föras, fördelade på konton el.
olika uppslag av boken, tillgångar, skulder och
eget kapital samt förändringar, som dessa olika
kategorier undergå. I båda systemen kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
