Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokföring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Bokföring
390
hj älpböcker finnas för olika ändamål, ss.
res-k o n t r a, i vilka fordringar och skulder redovisas
på detalj erade personkonton, vidare v ä x e 1 b o k
och 1 a g e r b o k. Utmärkande för det dubbla
systemet i motsats till det enkla är utjämnandet
av skillnaden mellan tillgångar och skulder
genom bokföring av kapitalet och de förändringar,
som detta undergår. Den jämvikt, balans,
som sålunda åstadkommes, upprätthålles alltjämt
vid det dubbla systemet genom att varje
transaktion föres dubbelt och i motsatt riktning på
berörda konton. En sådan notering,
bokförings-post, består vid det dubbla systemet av dels
debitering (skuldskrivning), dels kreditering
(gott-skrivning), i värde uppvägande varandra.
Principerna för dubbel b. kunna sammanfattas
sålunda: vid börjandet av en b. uppgöres ett
inventarium: förteckning och värdering av
tillgångar i värdeföremål el. fordringar, skulder
och eget kapital. Fördelade efter olika slag,
inflyta de i balanskontot. Balanskontots summor
införas i huvudboken på olika konton. Aktiva
poster föras till debet-, passiva poster till
kreditsidorna av resp, konton. Då till passiva räknas
ej blott främmande utan även eget kapital, måste
detta föras till kredit av ett konto, kapitalkonto,
varigenom jämvikt mellan aktiva och passiva
åstadkommes. Rent bokföringsmässigt intar
företagaren (kapitalägaren) till företaget,
representerat av b., samma ställning som övriga
fordringsägare, nämligen som kreditor, och blir
kre-diterad för kapitalökningar (vinster, insatser etc.)
men debiterad för kapitalminskningar (kostnader,
förluster, kapitaluttag). Utom i huvudboken
införas från inventariet kassabehållningen i
kassaboken, personliga konton i reskontran etc.
Sedan böckerna upplagts, vidtager det dagliga
förandet av bokföringsposter, primärt och
kronologiskt i dagboken, sekundärt och systematiskt
i huvudbok och reskontra. I kassaboken, förd i
kontoform med inbetalningarna på debetsidorna
och utbetalningarna på kreditsidorna, bildar
kassakontot motkontot till övriga angivna konton.
Huvudbokens totalsummor i debet och i kredit måste
motsvara varandra, sedan dagboksposterna blivit
rätt införda.
B:s ryggrad ligger i rätt fördelning på
riktiga konton av debiteringar och krediteringar.
Genom den dubbelföring, som konsekvent iakttages
vid dubbel b., och följande avstämning av
huvudbokens debet- och kreditsummor, fås god
kontroll på att posterna blivit förda med riktiga
belopp. Däremot kan ej på detta sätt kontrolleras,
att de också ingått på rätt konto. För ändamålet
brukas ofta en s. k. b a 1 a n s b o k, förd parallellt
med huvudboken, där kontonas debet- och
kredit-saldon, avstämda mot varandras, noteras. Utom
ökad kontroll har man vid dubbel b., i motsats
mot vid enkel b., fördelen att erfara storleken
av resultatet ej blott som helhet utan också för
de olika verksamhetsgrenarna.
Det tekniska bokföringsarbetet utföres efter
olika metoder, delvis emedan skiljaktig praxis
utbildat sig i olika länder men mest på grund av
företagens olika verksamhet och omfång. En
metod med stor utbredning är den s. k.
synkro-nistiska (”amerikansk b.”), där i jämbredd med
kronologisk notering fördelning på resp, konton
sker i kolumner. Äldre, mera tidsödande metoder
äro den italienska, den tyska och den franska. I
stället för kolumnmetod tillämpas numera på sina
håll s. k. genomskriftsmetod, varvid dagbok och
kontoblad skrivas samtidigt; kontokolumner i
dagboken äro då överflödiga. I större företag sker
införingen på konton ofta direkt från
verifikationerna med hjälp av bokföringsmaskiner, varvid
endast resp, kontonummer anges i dagboken.
Genom bokslutet fås kännedom om det
ekonomiska resultatet för en period. Om bokslut
gö-res för helt år, innefattar det även avslutning av
samtliga konton för överföring till det nya årets
böcker. Vissa beräkningar och sammanställningar
äro nödvändiga för att fastställa resultatets
storlek, vilket framgår av ett vinst- och förlustkonto.
I avseende på förhållandet till vinst- och
förlustkonto indelas huvudbokens övriga konton i a)
rena resultatkonton, innebärande ett omedelbart
noterat resultat av förlust el. vinst, t. ex. konton
för omkostnader, skatter, räntor, provisioner etc.,
och b) bestånds- el. värdekonton, som
representera ett visst värde, aktivt el. passivt. Vissa
dylika konton, s. k. ”blandade konton”, lämna
vinst el. förlust, andra icke, beroende på
huruvida saldot överensstämmer el. differerar med det
värde, som kontot i fråga representerar.
Vid bokslutets utarbetande skola vinster och
förluster regleras så, att de motsvara vad som
belöper sig på bokslutsåret. Vid bokslutsdagen
ej ännu influtna resultatposter för bokslutsåret
måste medräknas, varemot redan bokförda, i den
del, varmed de ev. tillhöra följande
räkenskapsår, måste fråndragas. Kontona utjämnas genom
vinst- och förlustkontot och balanskontot.
Årsresultatet kan överföras från vinst- och
förlustkontot till kapitalkontot (så sker vid enskilda
företag) el. kvarstå på kontot — vilket äger rum
vid ab. —, tills bolagsstämman beslutat om dess
användning. Vid uppläggning av huvudbok för
följande bokföringsår återföras de vid bokslutet
genom balanskontot utjämnade saldona till sina
förutvarande konton.
Skyldighet att föra böcker åligger enl.
bokföringslagen av år 1929 dels alla aktiebolag,
handelsbolag och bostadsrättsföreningar, dels andra
näringsidkare, som bedriva i lagen särsk. angiven
verksamhet. Som ex. på dylik verksamhet kunna
nämnas handel, industri, hantverk,
byggnadsverksamhet, mineralbrytning, tryckeri- och
för-lagsrörelse, hotell-, pensionat- och kaférörelse,
transportverksamhet, mäklerirörelse, bank- och
försäkringsrörelse, advokatverksamhet,
tvättin-rättningsrörelse. Undantag medges vid
verksamhet av mindre omfattning. Om någon uppsåtligen
el. av oaktsamhet åsidosätter
bokföringsskyldighet, så att ställningen el. rörelsens gång ej kunna
bedömas med ledning av bokföringen, kan han
enl. 23 kap. 5 § strafflagen dömas till
fängelse el. straffarbete i högst 2 år el., om
brottet är ringa, till dagsböter. Brottet kan
emellertid åtalas endast i det fall, då den bokförings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
