Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boltraffio, Giovanni Antonio - Boltzius, Fredrik August - Boltzmann, Ludwig - Bolum - Bolus - Bolyai, 1. Wolfgang - Bolyai, 2. Johann - Bolzano, Bozen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Boltzius—Bolzano
440
sisk målare (1467—1516). Han var lärjunge till
Lionardo, vars målningssätt han efterbildade med
stor skicklighet. Trots sin osjälvständighet var
han en begåvad målare, särskilt en god
porträt-tör. I fråga om flera målningar har osäkerhet
rått, huruvida de utförts av B. el. Lionardo.
Bo’Itzius, Fredrik August,
troshelbräg-dagörare och predikant (1836—1910). Född i
Värmland, bosatte han sig, sedan han efter en
själskris på 1860-talet ett tiotal år vandrat
omkring på landsbygden som gårdfarihandlare, i
sin hembygd, där han botade sjuka genom
hand-påläggning under bön samt smörjande med olja.
Han besöktes dagligen av hundratals sjuka från
hela Norden, ja, ända från Amerika. 1884
bosatte han sig i Stockholm och hade där
vidsträckt praktik.
Boltzmann, L u d w i g, österrikisk fysiker
(1844—1906). Han blev prof, i matematisk
fysik i Graz 1869, i matematik i Wien 1873, i
ren fysik i Graz 1876, i teoretisk fysik i
München 1889, i fysik i Wien 1894, i teoretisk fysik
i Leipzig 1900 samt ånyo i fysik i Wien 1902.
B :s mest betydande arbeten falla inom den
teoretiska fysiken, framför allt inom den kinetiska
gasteorien, elektricitetsteorien och
termodynamiken. Efter hans tragiska död för egen hand ha
hans idéer helt slagit igenom och särskilt blivit
grundläggande för den moderna forskningen
rörande värmestrålningen.
Bolum, socken i n. Västergötland, på s. v.
sluttningen av Billingen och i v. intill
Hornbor-gasjön; Valle härad, Skaraborgs län; 30,31 km2,
505 inv. (1950). 964 har åker. Flera
fornläm-ningar. Broddetorps kyrka, som ligger i B :s
socken, är gemensam för pastoratet och uppförd
1821. B. bildar med Broddetorp, Hornborga
och Sätuna ett pastorat i Skara stift, Billings
kontrakt; tillhör storkommunen Gudhem.
Bolus, leror av vit till brun färg, vilka vid
torkning el. bränning bilda ett fint pulver med
stor absorptionsförmåga. B. erhålles från
Arme-nien, Italien, Bayern m. fl. länder. De färgade
varieteterna användas som färgstoft, särskilt
brun bolus. Den användes vidare som grund vid
förgyllning av trä, till kitt, vid tillverkning av
finare lergods, t. ex. piphuvud (piplera), och i
slammat tillstånd som polermedel för metall, glas
och sten. Särskilt vit bolus användes efter
sterilisering till ströpulver för sår och eksem,
invärtes medel vid en del tarmsjukdomar samt som
grundmassa i vissa piller.
Bolyai [bå’ljai]. 1) Wolfgang B., ungersk
matematiker (1775—1856). Han var
studiekamrat och ungdomsvän till Gauss, med vilken han
flitigt brevväxlade. Hans matematiska
undersökningar gällde till största delen de geometriska
grundprinciperna. B :s arbete ”Tentamen
juven-tutem etc.” (1832) är ur historisk synpunkt
märkligt genom det ”Appendix”, som tillfogades av
hans son, Johann B. (se nedan).
2) Johann B., den föreg :s son, matematiker
(1802—60). Redan från barndomen erhöll han en
omsorgsfull handledning av sin fader, Wolfgang
B., i studiet av Euklides’ geometri och blev väl
genom denne uppmärksamgjord på den stötesten,
som förefanns i det till synes obevisliga elfte
axiomet, vars innebörd är den, att två räta
linjer, som med en skärande tredje linje bilda olika
stora alternatvinklar, måste råkas, om de
utdragas tillräckligt. Sedan århundraden hade man
brottats med försöket att bevisa detta axiom.
Först Gauss lyckades omkr. 1800 kasta ljus över
dess väsentligaste egenskaper, nämligen att det är
obevisligt, och dessutom icke nödvändigt för att
bygga upp en motsägelsefri geometri. Gauss’
opublicerade resultat meddelades första gången
1832 i brev till Wolfgang B., sedan han tagit
del av dennes sons, J. B:s, till faderns arbete
fogade ”Appendix”, vilket innehöll dessa
upptäckter och dessutom en fullständig
icke-eukli-deisk geometri. Några år tidigare hade den
rys-ke matematikern Lobatsj evskij kommit fram till
samma resultat, men nu är det fastslaget, att B.
under tiden 1823—31, oberoende av varje annan
matematiker, uppbyggde sitt icke-euklideiska
system.
Bolza’no, ty. B o z e n, huvudstad i prov.
Bolzano (7,086 km2, c:a 303,000 inv.) i Venezia
Tridentina (Sydtyrolen) i n. Italien; 77,000 inv.,
huvudsaki. tyskar. Turistort. Leende dalgångar
mellan höga alper, i. ö. de djärvt uppstigande
topparna av Dolomiterna (Schlern, Rosengarten). B.
har varit en huvudort för transitohandeln mellan
Italien och ö. Tyskland; huvudartiklar vin, frukt,
grönsaker o. a. trädgårdsprodukter. På andra
sidan floden Talfea den lilla staden Gries,
besökt som klimatisk kurort. Med sitt läge vid den
Bolzano.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
