- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
443-444

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bombard - Bombardemang, bombardering - Bombarderbagge - Bombardon - Bombasin - Bombastisk - Bombay - Bombelles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

443

Bombardemang—Bombelles

444

talas för första gången på 1300-talet och når sin
främsta utveckling vid 1600-talets början. — 2)
En 16- och 32-fots tungstämma i orgeln. — 3)
En omkr. 1450 i Frankrike införd benämning på
de grövsta artilleripjäserna.

Bombardema’ng, bombardering, tidigare
bruklig benämning för kraftig
artilleribeskjut-ning, använd som särskild anfallsform el. som
förberedelse till andra anfallssätt mot en
fästning. B. från flygplan el. med robotbomber
brukar benämnas bombning.

Enligt de folkrättsliga regler, som
fastställdes på den av ett flertal stater ratificerade
fjärde Haagkonventionen av 1907, är det i
landkrig förbjudet att med några som helst medel
bombardera städer, byar, bostäder el. byggnader,
vilka icke försvaras. Hur detta skall avgöras,
anger ej konventionen, och denna förlorade också
redan under 1 :a världskriget nästan fullständigt
sin betydelse.

Bombardérbagge, se Jordlöpare.

Bombardon [fr. utt. båbardå’, sv. utt. [-båm-bardåjj],-] {+båm-
bardåjj],+} ett till de djupare bygelhornen hörande
bleckblåsinstrument i Ess; omfång Ess^b (c1).

Bombasin, föråldrat namn på tätt, glansigt
ylletyg av lastingtyp, mest brukat till klänningar.
Urspr. vävdes tyget med varp av silke.

Bomba’stisk, svulstig och högtravande. —
Subst.: B o m b a’s m el. Bomb a’s t.

Bombay [båmbei’]. 1) Provins i Indiska
unionen utmed v. kusten av Främre Indien från
Belutsjistangränsen till mitten av v.
Dekkankus-ten; huvudstad: Bombay. Omfattar 197,987
km2 med 20,8 mill. inv. (bortsett från de många
infödingsstatema inom B.). B. består av flera
olikartade landskap: Gujarat, Konkan, Karnatic
m. fl. B. går till sin s. del upp på Dekkans
högland och genomflytes bl. a. av floderna Tapti och

Narbada i dessas nedre lopp, den n. delen från
Cambayviken är ett lågt liggande slätt- och
ökenland, som i n. v. genomflytes av Indus. —
Historiskt har provinsen B. uppstått med staden
B. som utgångspunkt och vuxit alltefter de
engelska erövringarnas fortgång under strid särsk.
med marattstaterna. Befolkningen är till
religionen övervägande hinduer; dessutom finnas jainer,
zoroasterdyrkare (parser) och kristna, särsk.
i det tidigare under portugisiskt-katolskt
inflytande stående Konkan. Av de inhemska folken
äro i det egentliga B. maratterna den härskande
folkgruppen; maratti samt kanari äro
huvudspråken; affärsspråket i Gujarat är gujarati. Stora
olikheter råda med avseende på provinsens
huvudnäring, jordbruket. På höglandet odlas hirs, i
Konkan ris, från Gujarat exporteras vete. B.
omfattar Indiens främsta bomullsdistrikt.
Bomullsindustrien har sitt säte i Bombay, Ahmadabad
m. fl. orter; i övrigt märkes tillverkning av siden,
mattor, guld- och silverarbeten, läderarbeten.
64 % av inv. beräknas leva av jordbruk; stora
irrigationsarealer.

2) Huvudstad i provinsen B. vid n. v. kusten
av Dekkan på en liten ö (B. - Island) s. om ön
Salsette och vid infarten till B.-viken el. B.
Harbour; 1,5 mill. inv., till största delen hinduer,
men därjämte muhammedaner, kristna och
parser. B. är den viktigaste hamnen och
industristaden på Indiens västkust. B. är också numera
en viktig knutpunkt för flygtrafiken. Staden
ligger på sydsidan av den nämnda ön och
sträcker sig ut på två åt s. v. framskjutande halvöar
(Colaba, Malabar), som omsluta den vida Back
Bay. Läget är vackert vid öppna havet, vid den
örika redden och mellan omgivande kustberg. B:s
indiska kärna (”svarta staden” mellan båda
halvöarna) har livliga gator och basarer samt
vackert träsnidade hus. På Malabarhalvön ligga de
förnämas villor och trädgårdar samt det för
hinduerna heliga Walkeshwartemplet och ”tystnadens
torn” (parsernas begravningsplats).
Regeringspalatsen och andra offentliga byggnader ligga i
rad v. och s. v. om Kastellet, skilda från Back
Bay genom ståtliga parker. Indiens
bomullsindustri har sitt centrum i B., men även
pappersfabrikationen och konstindustrien (koppar, mässing,
guld- och silverarbeten, träsniderier, mattor)
äro betydande. B. har ett 1857 stiftat universitet.
— Ön B. kom 1532 till portugiserna och 1661 till
England vid Karl II :s giftermål med en
portugisisk prinsessa. 1687 blev B. huvudort i
Ostindiska kompaniets besittningar, men 1753 fick
Kal-kutta företrädet. Med Suezkanalens öppnande
(1869) inträdde B. i sitt senaste storhetsskede.

Bombelles [båbä’l], gammal, urspr.
portugisisk, adelssläkt, sedan bosatt i Frankrike och
Österrike. Marc Mariede B., markis,
diplomat och kyrkomän (1744—1822), användes i flera
viktiga diplomatiska uppdrag av Ludvig XVI.
I sitt verk ”La France avant et depuis la
révolu-tion” (1799) framlade han en mot franska
revolutionen kritisk uppfattning. Han blev biskop i
Amiens 1819. Av hans tre söner i österrikisk
tjänst blev Carl Renatus v o n B. (1785—1856)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free