Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonneval, Claude Alexandre de (Ahmed pascha) - Bonnevie, 1. Kristine - Bonnevie, 2. Margarete - Bonnevilledammen - Bonnevillesjön - Bonnier, släkt - Bonnier, 1. Albert - Bonnier, 2. Karl Otto - Bonnier, 3. Eva - Bonnier, 4. Tor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Bonnevie—Bonnier
486
av Savojen bevågenhet och blev generalmajor.
B. kämpade mot sina landsmän under fälttågen
1710—12. Han råkade senare i tvist med prins
Eugen och förflyttades 1723 till Nederländerna
som generalfälttygmästare. Han utmanade snart
den kejserlige ståthållaren, dömdes till döden
och satt ett år i fängelse. Därpå begav han sig
till Konstantinopel, övergick 1730 till islam
under namnet Ahmed, blev pascha och organiserade
det turkiska artilleriet. Han sökte upprepade
gånger locka ungrarna till uppror mot Österrike.
Han föll senare i onåd. Litt.: A. Vandal, ”Le
pacha B.” (1885).
Bo’nnevie [-vi]. 1) Kristine Elisabeth
Heuch B., norsk zoolog (1872—1948), fil. dr
1906, prof, i zoologi vid univ. i Oslo 1912—37.
B. har särsk. studerat kavitetsdjur och
cytolo-giska spörsmål samt även ägnat sig åt
rasbiologisk ärftlighetsforskning. B. intog en ledande
plats inom det frisinnade vänsterpartiet.
2) Margarete Ottilie B., f. Skatteböl,
skriftställarinna (f. 1884). B., som är socialt
och politiskt verksam, var 1936—46 ordf, i Norsk
kvinnesaksforening. Av hennes skrifter finnes .i
sv. övers. ”Äktenskap och arbete” (1932).
Bonnevilledammen [bånvi’l-], dammbyggnad
i Columbia River i U.S.A., 70 km ö. om
Portland i Oregon. B., som blev färdig 1937, är
en gravitationsdamm av betong med en
maximi-höjd av 52 m och en volym av 455,000 m3.
Bonnevillesjön [bånvi’l-] (eng. Lake [-Bonneville},-] {+Bonne-
ville},+} en omkr. 50,000 km2 stor insjö, uppkallad
efter Benjamin Bonneville (1795—1878),
amerikansk ingenjör och upptäcktsresande, som på
1830-talet var en av de främsta vetenskapliga
pionjärerna i Västern. Sjön utbredde sig under
kvartärtiden över det nuv. ökenområdet mellan
Klippiga bergen och Sierra Nevada. Den
nutida Stora Saltsjön i Utah är en liten återstod
av B., vars vattenyta vid sitt högsta stånd stod
330 m över Stora Saltsjöns nuv. nivå. Sjön
uppkom under istiden på grund av den ökade
nederbörden, och dess nivå varierade efter
klimatförändringarna. Jfr G. K. Gilbert, ”Lake
Bonneville” (1890).
Bonnier [bå’njar], svensk-judisk
bokförläggar-släkt, som från Tyskland 1801 inflyttade till
Danmark och därifrån 1827 inkom i Sverige
med Adolf B. (1806—67). Han öppnade
bokhandel först i Göteborg, 1829 i Stockholm (där
han även började förlagsverksamhet) och 1849
i Uppsala. Göteborgsaffären övertogs 1848 av
hans broder David Felix B. (1822—81),
som därmed förenade bokförlag och tryckeri
samt 1859 uppsatte tidningen Göteborgsposten.
Om deras broder Albert B. se nedan; Adolf B:s
son, I sidor B. (1848—1925) fortsatte faderns
förlagsverksamhet till 1904 och var 1876—85
och 1888—1912 redaktör av Svensk
Bokhandels-Tidning; utgav ”Anteckningar om svenska
bokhandlare intill 1900” (2 bd, 1912—35, bd 2 utg.
av A. Hånell). — Litt.: K. O. Bonnier,
”Bonniers. En bokhandlarefamilj” (4 bd, 1930—31).
1) Albert B., bokförläggare (1820—1900),
broder till Adolf B.,
i vars affär han var
anställd 1835—65.
1837 började B.
där-j ämte egen
förlagsaffär (Förlagsbyrån) i
Stockholm, med vilken
han 1856 förenade ett
större boktryckeri och
som från 1858 bär
hans namn. B:s
utomordentliga arbetsförmåga och af
färsskicklighet lyfte hans firma
till en av Sveriges
största. Se vidare Bonniers, Albert, förlag. —
B:s arvingar stiftade 1901 Albert Bonniers
stipendiefond för svenska författare,
som årligen i dec. utdelar räntan å stiftelsens
kapital till understöd åt ”på svenskt språk
skrivande skönlitterära författare av talang”,
utsedda av en nämnd på 6 litterärt meriterade
personer och en representant för donatorerna.
Fonden uppgår f. n. till 225,000 kr.
2) Karl Otto B., den föreg:s son,
bokförläggare (1856—
1941). Han upptogs
efter studier inom
facket i Leipzig och
Wien 1886 som
delägare i sin faders
firma. Han övertog
den som ensam ägare
1900 och har energiskt
fortsatt att utveckla
förlaget. Han har
skildrat sin släkts och
de bonnierska
företagens historia i
”Bonniers. En
bokhandlarefamilj”. 1936 blev B.
fil. hedersdr vid Stockholms högsk.
3) Eva Fredrika B., den föreg:s syster,
konstnärinna, mecenat (1857—1909). Hon målade
interiörer, vilkas ljusverkningar äro besläktade
med tidens friluftsmåleri, samt porträtt, ofta
originellt karakteriserande. Utförde även smärre
konstföremål i silver och brons samt broderier.
Genom testamente tilldelade Eva B.
Stockholms stad ett kapital på 350,000 kr.
Avkastningen av fonden (Eva Bonniers
donationsfond) skall användas att bekosta dels
konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader
i Stockholm, företrädesvis avsedda för
undervisning, dels även prydande av allmänna platser där
med konstverk. Medlens användning bestämmes
av en nämnd på sju personer, av vilka en utses
av stadsfullmäktige i Stockholm, fem, vilka skola
vara konstnärer, genom allmänt val av svenska
konstnärer, och en väljes av de övriga led.
4) Tor B., son till B.2), bokförläggare (f.
1883 3/i). Han har varit verksam i Albert
Bonniers förlag sedan 1906, delägare sedan 1913.
Han var ordf, i Svenska bokförläggareföreningen
1943—48 och är ordf, i Dagens Nyheter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
