Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borchgrevink, 2. Ridley - Borchsenius, Otto - Bord - Borda - Borda, Charles de - Bordas cirkel - Borddans - Bordeaux (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Borchsenius—Bordeaux
504
samt i Asbjörnsens ”Norske huldreeventyr og
folkesagn” (1934).
Borchsenius [bårk-], Otto, dansk
författare, titulärprofessor (1844—1925). Han äg-
nade sig tidigt åt litteraturen och slöt sig till
den skandinaviska riktningens anhängare. Han
stod rätt länge
bröderna Brändes nära
men bröt sedan med
denna riktning. För
kännedomen av svensk
litteratur i Danmark
har han betytt
mycket. B. har översatt
talrika arbeten av
Viktor Rydberg,
Strindberg, Snoilsky m. fl.
Han har även
författat en del
kulturhistoriska arbeten och
litterära essäer: ”Fra
fyrrerne” (2 bd, 1878
—80), ”Litterære feuilletoner” (1880),
”Hjem-lige interiörer” (1894) m. fl.
Bord. 1) Se Möbel och Konsthantverk. —
2) Dets. som bordläggning (se d. o.). — 3) B.
förekommer i flera sammansättningar och
uttryck i sj ömansspråket, av vilka må nämnas:
Ombord, inne i el. på fartyget. B o r d a el.
lägga ombord med, lägga till vid ett
fartyg. Inombords, inom fartygets relingar.
Utombords, utanför fartygets relingar, vid
el. i närheten av fartygssidan, över bord,
över relingen i sjön. Bordvarts, riktningen
inom fartyget mot endera fartygssidan el. ock
platsen nära sidan. — 4) I äldre kameral stil:
Till olika kyrkliga ämbetsinnehavares underhåll
anslagna kyrkliga egendomar el. inkomster.
Borda, se Bord 3).
Borda [bårda’], Jean, Charles de, fransk
matematiker, sjöfarande (1733—99). Han var
först ingenjörofficer, därpå från 1767 sjöofficer
och företog resor till Amerika och Afrikas
västkust för att pröva sjöurens tillförlitlighet,
upprätta kartor o. s. v. B. införde likformighet
i de franska krigsskeppens byggnad och i
flottans manövrer. Han uppfann flera efter honom
uppkallade instrument och deltog i reglerandet
av det nya franska mått- och viktsystemet
(metersystemet) .
Borda’s cirkel, ett instrument av samma art
som spegelsextanten men med fullständig
graderad cirkel i stället för en sjättedels
cirkel-limb.
Borddans, skakande el. friare, t. o. m.
dansande rörelser i bord el. liknande föremål, vilka
uppstå under inflytande av kringsittande
personers nervösa spänning och omedvetna rörelser.
Då b. kom på tal vid samma tid som den
moderna spiritismen (omkr. 1850 i Nordamerika),
ansågs den länge hänga i hop med denna, och
rörelserna (liksom medföljande knackningar i
bordet) förklarades genom ingripande av andar.
Under närmast följande årtionden uppstod en
verklig mani för b. även som sällskapsunderhåll-
ning. Det lyckades emellertid rätt snart att
upptäcka företeelsens naturliga orsaker. Den
fysiska förklaringen består däri, att i sig själva
obetydliga stötar genom ackumulation kunna
åstadkomma stor verkan. Då de kringsittande
personerna lagt sina händer på bordet, komma
små, latenta muskelrörelser lätt att fortplanta
sig till detta och hopa sig till en
ganska-betydande kraft, som t. o. m. kan sätta ett tungt
matsalsbord i häftig rörelse. Villkoret för att
detta skall kunna äga rum är emellertid, att
vederbörande personer äro starkt upptagna av
tanken på vad som kommer att ske och i så
spänd väntan på detta, att nervlivet kommer att
sätta muskulaturen i den omtalade rörelsen. —
Litt.: A. Lehmann, ”Övertro og trolddom”, IV
(2:a uppl. 1920); E. Briem, ”Spiritismens
historia” (1922).
Bordeaux [bårdå’], stad i s. v. Frankrike vid
Garonne, omkr. 100 km från mynningen,
huvudstad i dep. Gironde; 254,000 inv. B. omgives
av Frankrikes rikaste vindistrikt; stor och
märklig sjöstad, ärkebiskopssäte, univ. Staden
ligger på vänstra flodsidan. På högra sidan
ligger förstaden Bastide, förenad med egentliga B.
genom en hög stenbro. Av förorterna äro
Caudéran i v. och Talence i s. v.
industribeto-nade, Bègles i s. bostadsområde och Le Bouscat
i n. v. vinodlingscentrum. De centrala delarna
ha monumental prägel efter reglering på
1700-talet. Stadens märkligaste byggnader äro
katedralen (S:t André, 1200—1300-talet) och
Grand-Théåtre (1776—80); från romartiden finnas
ruiner av en amfiteater. B:s hamn är till
storleken Frankrikes fjärde. Längs Garonne löpa
breda kajer till en längd av 9 km. B. kan vid
Interiör av koret i katedralen i Bordeaux.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
