Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgvikssjön el. Borgviksfjärden - Borgå - Borgå stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Borgvikssjön—Borgå stift
534
Borgvikssjön el. Bor
g-viksfjärden, en
insjö-liknande vik i n. v. hörnet av
Vänern.
Borgå [-gå] (fi. Porvoo),
stad i Nylands län (Finland),
nära utloppet av ån med
samma namn och 50 km ö.
om Helsingfors; 8,000 inv.,
därav 60 °/o svensktalande.
Den äldre, på kuperad
terräng belägna delen av staden
är gammalmodigt byggd, med
krokiga, smala gator, medan
den nyare delen är indelad i
rektangulära kvarter. Bland
byggnader i den till största
delen med trähus bebyggda
staden må nämnas
domkyrkan (uppf. omkr. 1414), det
gamla rådhuset, numera
museum (uppf. 1764),
biskopsgården, uppförd 1927, och Runebergs hem,
där han bodde 1852—77 och som 1880
inlöstes med statsmedel. Vidare märkes
det svenska diktarhemmet, ett 1700-tals hus,
som äges av Finlands svenska
författareförening. Att nämna är också ”Krigarbyn” med
svenskt gåvohus. Bland industriella inrättningar
dels i staden, dels i omnejden må nämnas ab.
Aug. Eklöfs såg, faner- och cellulosafabrik samt
skeppsvarv, vidare ab. Werner Söderströms
för-lagsrörelse med stort tryckeri. Staden har
järnvägsförbindelse sedan 1874 och har en ganska
livlig export av träförädlingsprodukter. I inre
hamnen i ån är vattendjupet endast 3,7 m; yttre
redd för inskeppning av trävaror är Haikofjärden.
I staden finnes ett svenskt statslyceum för gossar,
finskt statligt samlyceum, finskt privat
flickinsti-tut, en svensk privat flickskola, en av staten upp-
Runebergs hem i Borgå.
Flygbild över Borgå.
rätthållen svensk dövstumskola och en svensk
folkhögskola. B. är sedan 1923 säte för Finlands
svenska biskopsstift. I B. utges en svensk och
en finsk tidning. På kyrkogården äro Joh. Ludv.
Runebergs och Eugen Schaumans gravar; i
Runebergs park skaldens staty. Invid staden
ligger Borgbacken med lämningar av en borg från
den tidigare medeltiden.
B. fick stadsprivilegier c:a 1350. På 1500-talet
förstörde ryssarna staden i grund tre gånger, och
även under ”stora ofreden” 1708 ödelädes den.
Efter freden i Nystad (1721) upphöjdes B.
till biskopssäte i st. f. det till Ryssland
avträdda Viborg, och samtidigt inrättades i
staden även ett gymnasium. 1809 hölls där den
i Finlands nyare historia för landets
statsrätts-liga ställning så betydelsefulla Borgå lantdag. B.
erhöll under krigen 1939—40 och 1941—44
åtskilliga bombskador. — Litt.: T. Hartman, ”B.
stads historia”, I—III (1906—08); Elsa von
Born, ”Det levande B.” (1946).
Borgå stift i Finland. A. D e t g a m 1 a s t i
f-t e t. Borgå stift avskildes från Åbo stift 1554
med styrelse i Viborg. Sedan Viborg 1710
blivit erövrat, upplöstes domkapitlet, och efter
fredsslutet flyttades biskopssätet 1723 till Borgå. Vid
stiftsregleringen 1923 avskildes de församlingar,
där befolkningen var övervägande svensk till ett
nytt stift, benämnt Borgå stift, medan den
återstående delen av det gamla Borgå stift, något
tillökad, erhöll benämningen Tammerfors
stift.
B. Borgå svenska stift i Finland
omfattar de församlingar, där befolkningens flertal
är svensktalande. Förordning om nyreglering av
biskopsstiften utfärdades 14 juli 1923; däri
stadgades, att socknar med övervägande svensk
befolkning skulle sammanföras till ett nytt stift med
biskopssäte i Borgå, benämnt Borgå stift; det
tidigare förefintliga Borgå stift skulle benämnas
Tammerfors stift och biskopssätet flyttas till
nämnda stad. Den nya indelningen trädde i kraft
1 dec. 1923, då den förste biskopen i Borgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
