Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bornholm - Geologiskt - Historia - Bornholmssjukan - Bornhöft (Bornhöved)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Bornholmssjukan—Bornhöft
548
granitvarieteter användas till byggnads- och
gatsten. Strax ö. om Rönne är graniten
omvandlad till kaolin. I v. och s. överlagras
urberget av kambrosilur, lias och krita, delvis
skilda från urberget genom förkastningar. Av
kambrosiluren intaga de två äldsta
avdelningarna, neksösandstenen och de gröna skiffrarna,
det största området. I liasbildningarna i v.
finnas även stenkols flötser, något yngre än de
skånska, samt eldfasta leror. Av B:s
kritbild-ningar är den yngsta delen samtidig med den
äldsta delen av Skånes. — B. har erhållit största
delen av sina lösa jordlager av den yngre
baltiska isströmmens moräner, och de närmast
kusten belägna delarna av ön ha en bördig
moränlera med ganska stor kalkhalt, medan de
högre belägna delarna av ön ha en mera grusig
j ordmån.
Lantbebyggelsen är mestadels spridd, större
byar saknas nästan alldeles. Huvudnäring är
jordbruk, men dessutom äro fiske (särsk.
sillfiske) och sjöfart av stor betydelse. Industrien
utgöres av granitbrytning, tillverkning av kaolin
för tekniskt bruk, cement, tegel, fajans,
lervaror och terrakottasaker. ön genomdrages av
ett järnvägsnät, utgående från Rönne.
På B. ligga 7 städer: Rönne (amtshuvudstaden),
Hasle, Allinge-Sandvig (förenade till en
kommun), Svaneke och Neksö, alla vid kusten, och
Aakirkeby. B. bildar eget amt, vartill ock höra
de små öarna Kristiansö och Fredriksö, samt
tillhör Själlands stift.
På B. finnes ett stort antal kyrkobyggnader
från den äldre medeltiden, varav flera med
ursprungliga, kraftigt byggda, fästningslika torn.
Fästningslika äro också de märkliga
rundkyrkorna från samma tid, som här äro mera rikt
utbildade än annorstädes i de nordiska länderna.
Litt.: H. F. Frölén, ”Nordens befästa
rundkyrkor” (1911).
österlars rundkyrka.
Historia. B:s äldsta namn,
Burgunda(r)-h o 1 m, är förmodligen bildat av gen. burgunda,
”burgundernas”, och holm (ö). ön har många
minnesmärken från förhistorisk tid, ss.
hällristningar stensättningar, bautastenar och runstenar.
När B. blev danskt, är icke med visshet känt.
I angel-saxiska källor från 800-talets slut säges
B. vara ett särskilt konungarike. Adam av Bremen
omtalar emellertid ön som en del av Danmark.
Vid mitten av uoo-talet måste danska kronan
avstå större delen av ön till ärkebiskopsstolen i
Lund, och omkr. 1260 uppförde ärkebiskopen
Jakob Erlandsen slottet Hammershus på öns n.
spets. Först på 1520-talet indrogs B. till kronan,
men Fredrik I lämnade ön 1525 till lybeckarna
på 50 år till tack för den hjälp, som de givit
honom. Fredrik II indrog den efter denna tids
förlopp till kronan och gjorde alltså slut på
hanseaternas förtryck. Under kriget 1643—45
intogs B. av svenskarna men återgavs 1645 till
Danmark, som emellertid 1658 i Roskildefreden
måste avstå jämväl B. till Sverige. Under Karl
Gustavs andra krig mot Danmark utbröt uppror
på B., och den svenske guvernören, överste
Print-zensköld, blev dödad. Vid fredsslutet 1660
återfick Danmark ön mot ”vederlagsgods” i Skåne.
10 april 1940 besattes ön av tyska trupper, som
höllo den besatt till krigets slut. Då den tyske
kommendanten von Kamptz vägrade att
kapitulera för ryssarna, bombarderade dessa 7—8 maj
1945 Neksö och Rönne, vilka svårt skadades. 9
maj kapitulerade så tyskarna, och ryska trupper
stego i land och kvarblevo på ön intill våren
1946, då den utrymdes. — Utanför B. ha flera
sjöslag utkämpats. 1535 blev den lybeckska
flottan i grund slagen av en förenad svensk-dansk
eskader. Under nordiska sjuårskriget vunno
svenskarna härstädes tvenne lysande segrar, den första
1563, då Jakob Bagge slog en dansk eskader,
den andra 1565, då svenska flottan under Klas
Kristersson Horn besegrade en dansk-lybsk flotta.
— Litt.: J. A. Jörgensen, ”Bornholms historie”
(2 bd, 1900—01); ”B.”, red. av H. V. Clausen
och H. ödum (1936); ”B., udvikling og
erhvervs-liv” (1944).
Bornholmssjukan, myalgia epidemica, en akut
infektionssjukdom, kännetecknad av smärtor i
bukens och bröstets muskler, vilka på grund av
sin häftighet kunna framkalla andnöd.
Insjuknandet åtföljes av feber och huvudvärk. B. fick
sitt namn av en på Bornholm 1930 iakttagen
epidemi. Tidigare epidemier äro dock kända. B.,
som är godartad, har i Sverige uppträtt i smärre
epidemier 1930 och 1931 samt med sporadiska fall.
Bornhöft (Bornhöved), by i Holstein, 44
km n. v. om Lybeck. Här stod det stora slag,
som Valdemar Sejr 22 juli 1227 förlorade mot
de nordtyska furstarna. Vid B. utkämpades 7
dec. 1813 mellan svenskar och danskar en strid,
varvid Mörnerska husarregementet (Kronprinsens
husarregemente) mycket utmärkte sig. Sedan
danskarna 5 dec. utrymt Lybeck, framsändes.
svenske kavallerichefen, generallöjtnant
Skjölde-brand, att förfölja. Han närmade sig 7 dec»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
