Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bornhöft (Bornhöved) - Bornhöved - Bornit - Bornsjön - Bornu - Bornyr - Bornö, Stora och Lilla - Boro-Boedoer, borobudur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Bornhöved—Boro-Boedoer
550
De övre terrasserna på Boro-Boedoer.
B., som var besatt av olika truppslag. Främst
gingo 7 skvadroner av Mörnerska
husarregementet under överste Cederström. Oaktat fiendens
överlägsenhet och den hinderfyllda terrängen s.
om B. skedde anfallet med djärvhet och kraft;
fienden kastades tillbaka in i B:s by och n.
därom. — Litt: A. Stille, ”Striden vid Bornhöft
1813” (1913).
Bornhöved, se Bornhöft.
Bornit, se Brokig kopparmalm.
Bornsjön, sjö i Södertörn, 2 mil v. s. v.
från Stockholm, 7 km2. Stockholms
vattenledningsverk tar en mindre del av sitt vatten från
B.
Bo’rnu, förr självständigt negerrike i Sudan,
v. och s. v. om Tsadsjön, nu till huvuddel
distrikt i britt. Nigeria, mindre delar ingå i franska
Sudan och f. d. tyska Kamerun; med Kanem,
som tidigare lydde under B., c:a 250,000 km2, över
1 mill. inv. Huvudfolket är de muhammedanska
kanuri; dessutom finnas araber och biandfolk av
araber, negrer och berber m. fl. B. förvaltas under
brittisk överstyrelse av en sultan (emir). Främst
odlas durra, dessutom jordnötter, batater, jams
m. m., även ris och vete. Utmärkt bomull och
indigo odlas. Söderut betydande boskapsskötsel.
Talrika städer. — Staten B., som möjligen
uppkom redan på 900-talet, hade sin blomstringstid
under medeltiden och fram till 1600-talet;
huvudstad var 1810—94 Kukawa; 1894 erövrades B.
av Rabeh, som gjorde Dikoa till huvudstad men
1901 besegrades av fransmännen. 1902
uppdela
des riket på England, Tyskland och Frankrike.
B. har besökts av bl. a. de tyska
forskningsresandena Barth, Rohlfs och Nachtigal. — Litt.:
Barth, ”Reisen und Entdeckungen” (1857);
Nachtigal, ”Sahara und Sudan” (1879—89); Schultze,
”Das Sultanat B.” (1910); A. v. Duisburg, ”Im
Lande des Shegu von B.” (1944).
Bornyr, skum, fradga.
Bornö, Stora B. och Lilla B., öar i inre
delen av Gullmarsfjorden, Brastads socken,
Bohuslän. Hydrografisk-biologisk station, upprättad
av dr Gustaf Ekman och prof. O. Pettersson och
belägen på Stora B., drives nu av Svenska
hyd-rografisk-biologiska kommissionen.
Boro-Boedoer, borobudur [-bö’dor],
buddistiskt byggnadsverk på mellersta Java, en
kolossal stupa i form av en trappstegspyramid med 157
m sida och 36 m höjd. Pyramidens nedre
terrasser äro brutna i talrika in- och utspringande
hörn, medan de övre äro cirkelrunda. En kupol
avslutar det hela. Murytorna och terrasserna äro
prydda med rik dekorativ nisch- och
galleriarkitektur med otaliga relief framställningar av
buddistiska myter och med 420 kupolkrönta nischer
med buddhastatyer. På de övre terrasserna resa
sig 72 klockformiga, genombrutna kupoler, som
innehålla var sin buddhastaty. Detta ”Asiens
Parthenon”, vars skulpturer ha utförts av
hinduiska bildhuggare och bruka nämnas som den
buddistiska konstens yppersta, är en jättelik
relikgömma, uppförd för att hysa en del av Buddhas
aska. Sannolikt byggdes B. på 800-talet e. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
