Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boston, 2. (stad i Massachusetts) - Historia - Boston (kortspel) - Boston (dans) - Boström, släkt - Boström, 1. Christopher Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
607
Boston—Boström
608
Gatuparti i Bostons centrala delar.
slakthus och mekaniska verkstäder. Bortom dem
ligga centra för sko- och kautschukindustrierna,
Medförd, Malden, Melrose och Lynn.
Cambridge, en egen stadskommun, inklämd i v. B., är på
en gång stor industriort och lärdomscentrum. I
n. v. och v. ligga bostads- och industriorter,
Ar-lington, Watertown, Newton och Wellesley. I
s. ö. ligga de industribetonade Quincy, Braintree
och Weymouth. I själva B. märkas tryckerier
och bokförlag, beklädnads-, bomulls-, sko- och
läder-, kautschuk-, möbel- och metallindustri. B.
behärskar 9% av U.S.A :s utrikeshandel. Den
mesta handeln går på Storbritannien, Cuba och
Argentina. Kommunikationerna inom staden
försiggå i stor utsträckning underjordiskt. En
mängd såväl järnvägslinjer som reguljära
far-tygslinjer utgå från B., som därjämte har en
förträfflig flygplats, Logan International.
Historia. B. anlades 1630 och uppkallades till
ära för en av de första nybyggarna efter hans
födelsestad B. i Lincolnshire. På 1700-talet blev
B. utgångspunkten för de amerikanska
kolonisternas oavhängighetsstrid. Dit förlädes 1768 en
stark engelsk garnison, och denna utsattes för
ständiga trakasserier, enär åtgärden i B. ansågs
olaglig. Trakasserierna ledde omsider till den
s. k. Bostonmassakern 5 mars 1770: en
av gatupöbel skymfad och misshandlad
militärpatrull gav eld, dödade 3 personer och sårade
flera, varav 2 dödligt. Vrängda framställningar
av händelsen spredos i alla kolonierna och
bidrogo att uppjaga stämningen mot moderlandet.
En annan ryktbar episod inträffade 16 dec. 1773,
då som protest mot den av engelska parlamentet
beslutade införseltullen på te en dyrbar, till B :s
hamn anländ telast vräktes i sjön av till indianer
förklädda bostonbor. I B. hade
abolitioniströrel-sen en huvudhärd, och samlingssalen Faneuil Hall
har spelat en framträdande roll i denna och
andra humanitärliberala agitationsrörelser i
Amerika.
Boston, ett slags kortspel, uppfunnet i
Nordamerika och med namn efter staden Boston. Det
spelas av fyra personer och erinrar i viss mån
om vist. Till Europa infördes det på 1780-talet.
Boston, amerikansk dans, som ombildad till en
rätt sirlig sällskapsdans i valse-lente-takt infördes
till Europa vid sekelskiftet.
Boström, en gren av den ryktbara norrländska
släkten Læstadius. Namnet B. upptogs av
borgaren och skeppstimmermannen i Piteå
Christo-fer B., som var far till filosofen Chr. J. B. (se
nedan) och till lagmannen Eric Samuel B.
(1804—54) • Denne sistnämnde var g. m.
Elisabet Gustava Fredenheim, innehavarinna av
fideikommisset Östanå i Roslags-Kulla socken,
Stockholms län, vilket stiftats av hennes farmors far,
kommerserådet S. B. Hebbe. Östanå övergick
till E. S. B:s son, B. 2), och innehas nu av
dennes son Gustaf Samuel B. (f. 1881 17/io). En
bror till B. 2), Filip August B. (1843—1908),
som var landshövding i Södermanlands län 1894
—1906, ärvde det likaledes av S. B. Hebbe
stiftade fideikommisset Tynnelsö i Södermanland,
vilket av hans son, B. 4), överläts till
Vitter-hetsakad.
1) Christopher Jacob B., Sveriges
namnkunnigaste filosof (1797—1866). Född i
Piteå, blev han 1824 fil. mag. (primus) och 1828
doc. i praktisk filosofi i Uppsala, var 1833—37
lärare för Oskar I :s söner samt blev 1837
adjunkt i filosofi vid univ. i Uppsala och
1842 Grubbes efterträdare såsom prof, i praktisk
filosofi. Han avgick 1863. Såsom akademisk
lärare utövade han ett bestämmande inflytande på
utvecklingen av den akademiska ungdomens
livsåskådning och tryckte därför i mycket sin prägel
på ett långt skedes andliga liv i Sverige. Hans
filosofiska åsikter utgöra en direkt utveckling av
den personlighetsfilosofi, som grundlagts av
Biberg, Geijer och Grubbe, vilkas grundtankar han
närmare utförde och satte i ett system, som
imponerade genom sin klarhet och fasthet. B.
gjorde gällande, att det absoluta måste vara fullt
konkret och individuellt, sålunda en fullkomlig
person, Gud. Dennes väsende är tänkande, och hans
innehåll utgöres av ett system av idéer, vilka
såsom Guds tankar äro fullkomliga men, såsom
själva tänkande, ändliga personer, ofullkomliga. I
följd av sin ändlighet fatta de verkligheten på
bristfälligt sätt, och så uppkommer för människan
hennes fenomenvärld. Till sitt sanna väsen är all
verklighet andlig och evig (rent tidlös), men för
vår sinnliga uppfattning ter den sig i rummets och
tidens former. Hos människan finnes dock även
en högre kunskapsförmåga, förnuftet, som fattar
den sanna verkligheten utan dessa fenomenala
former. Sedligheten är det rätta förhållandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
