Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boucher, François - Boucherisera - Bouches-du-Rhône - Bouclé - Bouclémattor - Boudewyns, Adriaen Frans - Boudicca - Boudier-Bakker, Ina - Boudin, Eugène
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
635
Boucherisera—Boudin
636
Fran^ois Boucher: Den förvägrade kyssen. Rödkrita,
förhöjd med vitt. Nationalmuseum, Stockholm. Se även
pl. vid sp. 629.
de honom. 1727 reste han till Italien, där han
särsk. tog intryck av Tiepolo. Återkommen till
Paris, vann han snart anseende både hos
publiken och vid konstakademien, där han
avancerade till prof. 1739 och direktör 1765. B.
lämnade fr. o. m. 1734 utkast och kartonger till
tapetväveriet i Beauvais och var 1755—65
inspektör för gobelinmanufakturen i Paris. Han stod
högt i gunst hos madame de Pompadour, av vilken
han utförde flera porträtt. B. målade i sin
ungdom allegoriska och mytologiska kompositioner
samt jaktstycken men ägnade sig fr. o. m.
1730-talet företrädesvis åt den erotiska genrebilden i
pastoral el. mytologisk förklädnad, stundom i
festligt teatraliskt arrangemang. Med dessa
behagfullt, ofta djärvt sensuella målningar i
pastell-artade, läckra toner av rosa, gräddgult och
grå-blått hör B. till den franska rokokons mest
representativa konstnärer. B. var utomordentligt
produktiv; utom sina målningar utförde han
också skisser till vävda tapeter, teaterdekorationer
m. m., verkade som interiörarkitekt och målade
dekorativa dörröverstycken och väggfyllningar.
Nationalmuseum äger en utsökt samling av hans
teckningar och målningar, hopbragt av C. G.
Tessin, bl. a. mästerverket ”Venus’ triumf”
(1740). — Monografier av G. Kahn (1904) och
A. Michel (2:a uppl. 1907). B:s handteckningar
i Nationalmuseum i Stockholm äro utg. med text
av R. Hoppe (1928—30).
Boucherisera [boj-], metod att konservera trä
genom indränkning med mineralämnen, vanl.
kop-parvitriol.
Bouches-du-Rhöne [boj-dy-rä’n], ”Rhones
mynningar”, dep. i s. ö. Frankrike, vid
Medelhavet och Rhöne, huvudstad Marseille; 5,248 km2,
1,2 mill. inv., varav 245,000 utlänningar. B. är
del av det forna Provence och fylles av utlöpare
från Provencealperna. Särskilda landskap äro
Ile de la Camargue, bl. a. känt för sin hästavel,
och La Crau ö. därom. Till B. höra Provences
förra huvudstad Aix och Arles vid Rhöne.
Det torra klimatet gör jordbruket beroende av
konstbevattning. Oliver, vin och frukt odlas.
Betydande industri. Genom Marseille har dep. stor
kommersiell och industriell betydelse.
Bouclé [bokle’], ett garn el. tyg med noppor
el. öglor.
Bouclémattor, ett slags moderna maskinvävda
mattor, som tillverkas i flera länder, bl. a.
Tyskland och Tjeckoslovakien. B. äro tämligen grova
och vävas oftast med nöthår, vilket gör dem
slitstarka.
Boudewyns [båu’devems], Adriaen Frans,
flamländsk målare (1644—1711), verksam i
Bryssel, omkr. 1670—74 i Paris. Målade mestadels
ideallandskap av sydländsk karaktär.
Boudi’cca, brittisk drottning, se Boadicea.
Boudier-Ba’kker [bodje’-], Ina, holländsk
författarinna (f. 1875). B., som specialiserat sig
på barnpsykologi, har i sina många romaner med
förkärlek hämtat motiv ur barnens liv. Bland
hennes senare arbeten märkas ”De klop op de
deur” (1930; sv. övers. ”Det blåser nya vindar”,
1937)> ”Vrouw Jacob” (1935), ”Paul” (1936) och
”Aan den grooten weg” (1939; sv. övers. ”Vid
stora vägen”, 1943). B. har även skrivit
skådespel.
Boudin [boda’], Eugène, fransk målare
(1824—98). Han målade hamnbilder och
kustlandskap med intensiv framställning av molniga
himlar och upprört vatten. Genom sina energiska
och fördomsfria studier av luftens formationer
och ljusförhållanden hör han till
impressionismens föregångare. Representerad i
Nationalmuseum. — Monografier av G. Cahen (1900), G.-J.
Aubry (1922), C. Roger-Marx (1927) och L.
Cario (1928).
Eugène Boudin: Deauville. Louvren, Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
