Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boyle, Robert - Boyleska lagen - Boylesve, René - Boyne - Boyscout - Boysen Jensen, Peter - Bozen - B.P. - Br (kemi) - Bra - Braad, Christopher - Braaten, Oskar - Braatöy, Trygve - Brabançonne - Brabançons - Brabant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boyleska lagen—Brabant
671
den berömda boyleska lagen, enligt vilken
en gasmassas volym och tryck äro omvänt
proportionella vid oförändrad temperatur. B.
konstruerade även en kompressionspump samt införde
den första hermetiskt tillslutna termometern i
England, vidare bestämde B. kroppars specifika
vikt och brytningsindex samt sökte förgäves ett
samband mellan ljus och gravitation. En ännu
större roll spelar B. i kemiens historia, i det att
han uppställer experimentet som forskningens
enda grundval. Biogr. av L. T. Moore (1944).
Boyleska lagen [bäi’lska-], se Boyle, Robert.
Boylesve [bcoalä’v], René Marie Auguste
Tardiveau, fransk författare (1867—1926).
Tou-rainare till börden, studerade B. i Paris, där han
sedan bosatte sig. 1919 blev han medl. av
Franska akad. Hans egentliga debut ägde rum
1896 med romanen ”Le médecin des dames de
Néans”. Till Loirelandskapets pittoreska städer
och yppiga parknatur äro hans bästa romaner
förlagda, t. ex. ”Mademoiselle Cloque” (1899)
och ”La Becquée” (1901). ”La leqon d’amour
dans un parc” (1902) är en pikant studie i
bråd-mogen kvinnlighet, som har sin moraliserande
motbild i ”La jeune fille bien élevée” (1912;
”En väluppfostrad flicka”, 1920) och dess
fortsättning, ”Madeleine jeune femme” (s. å.). I sin
krigsroman ”Tu n’es plus rien” (1917), skildrade
han individualismens övergång till kollektivism.
Franskt medelklassliv har i B. en god modern
skildrare, lagom ironisk, lagom sentimental, dock
utan starkare personlig egenart.
Boyne [båin], flod i ö. Irland; upprinner i
grevskapet Kildare och utmynnar i Irländska
sjön. — Vilhelm III av Oranien vann 1 juli
(g. st.) 1690 vid stranden av B., nära
Drog-heda, en avgörande seger över Jakob II.
Boyscout [båi’skåut], se Scoutrörelsen.
Boysen Jensen [bå’j-], Peter, dansk
växt-fysiolog (f. 1883), fil. dr 1910, prof, i
växt-fysiologi vid Köpenhamns univ. 1927—48. Hans
viktigaste arbeten gälla växternas
ämnesomsättning, särsk. deras effektiva assimilation, och
ret-ningsfysiologi, där han är en av grundarna av
den moderna hormonforskningen och den förste,
som påvisat förekomsten av hormon (auxin),
vilka reglera tillväxt och tropistiska rörelser.
Bozen [bå’tson], se Bolzano.
B.P., se Svenska bensin- & petroleum ab. B.P.
Br, kemiska tecknet för en atom b r o m.
Bra, stad i n. Italien, 42 km s. s. ö. om
Turin, prov. Cuneo; 20,000 inv. Betydande
vin-och silkesodling. Läderindustri.
Braad [bråd], Christopher Henric,
litterär samlare (1728—81). Anställd i Ostindiska
kompaniets tjänst, gjorde han 1748—62 fyra
resor till Kina och Ostindien och skrev värdefulla,
i handskrift bevarade skildringar och
anteckningar från dem. Hans stora biografisk-bibliografiska
samlingsverk om lärda östgötar (”Ostrogothia
literata”) finnes i manuskript i Stifts- och
lands-bibl. i Linköping.
Braaten [brå’-], Oskar Alexander, norsk
författare (1881—1939). Han debuterade 1910 med
novellsamlingen ”Kring fabrikken” och utgav
se
672
dan en mängd romaner och berättelser,
väsentligen med motiv från Oslos ö. del. Som
skildrare av denna stadsdel el. som proletärförfattare
kännetecknas B. av säkert verklighetssinne och
förstahandskunskap. Bland hans bästa böcker äro
romanerna ”Ulvehiet” (1910), ”Barns” (1921),
”Prinsesse Terese” (1931) och novellsamlingen
”Tapte slag” (1922). Som dramatiker hade B.
en stor framgång med lustspelet ”Den store
barnadåpen” (1925). Värdefullt är även
skådespelet ”Ungen” (1911).
Braatöy [brå’töj], Trygve Fryland, norsk
läkare och författare (f. 1904), med. dr 1936.
B., som är psykiater, har mottagit starka
intryck av S. Freud. Han har bl. a. utg. ”Livets
cirkel” (1929), ett bidrag till studiet av K.
Hamsuns diktning, ”Kjærlighet og åndsliv”
(1934), ”Unge menn” (1936), ”Sorger og
sinns-lidelser” (2 bd, 1937; sv. övers. 1939), ”Tvil
og tro” (1940; sv. övers. 1941) och ”De
nervöse sinn” (1947).
Brabanqonne [brabäså’n], fr., Belgiens
nationalsång, författad under revolutionen 1830 av
franske skådespelaren Jenneval (L. A. H. Déchez)
och tonsatt av F. van Campenhout.
Brabangons [brabäså’], fr., brabanter;
medeltida legotrupper (fr. o. m. 11 oo-talet) av
mestadels brabantskt ursprung, fruktade för sin vildhet.
Braba’nt, provins i mellersta Belgien kring
Bryssel; 3,283 km2, 1,811,000 inv. Omfattar
huvuddelen av Mellanbelgiens bördiga slättland.
Odling av vete, havre, sockerbetor, humle m. m.
Huvudstad är Bryssel. Genom B. går s. om
Bryssel språkgränsen mellan flamländare och
val-loner. — Provinsen B. har uppstått ur
hertig-dömet B., som bildades på 11 oo-talet ur
resterna av hertigdömet Nedre Lothringen; Henrik I
”krigaren” antog 1190 den nya titeln hertig av
B. Hertigarna av B. intogo snart en mäktig
ställning bland omgivande tävlande furstar, och de
brabantska städerna (Louvain, Bryssel,
Antwer-pen) växte i rikedom och oberoende samt
förvärvade jämte adel och prästerskap konstitutionella
rättigheter, bekräftade genom den stora
frihets-kartan ”Joyeuse entrée” el. ”Blijde inkomst” 1355
under Johanna av B. (1349—1406. Johanna
lämnade hertigdömet B. till sin systerdotter
Margareta av Flandern, gift med Filip II av
Burgund, och B. införlivades därefter allt närmare
med huset Burgunds övriga nederländska
besittningar samt kom 1477 genom gifte till
habsburgs-ka ätten. Från B. avskildes 1648 Nordbrabant,
som erövrats av den nya republiken
Nederländerna och därefter stundom kallades
Generali-tetslanden. Även provinsen Antwerpen har
frånskilts. Södra B. kom med det övriga Belgien
1714 från Spanien till Österrike. Hela B.
erövrades av Frankrike 1794, avträddes formligen
dit 1797 och ingick 1815 i konungariket
Nederländerna. Genom 1830 års belgiska revolution
tillföll södra B. det nya konungariket Belgien,
varemot Nordbrabant bibehölls av Nederländerna.
B. bevarade ända till franska revolutionen sina
konstitutionella rättigheter, noga bevakade av
provinsens ständer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
