Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Braconidae, oäkta parasitsteklar - Bracteatus - Bracton, Henry de (Bratton) - Bradbury, John - Braddon, Mary Elizabeth - Braden, Spruille - Bradford - Bradford, Williams - Bradlaugh, Charles - Bradley, Herbert - Bradley, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
675
Braconidae—Bradley
676
Braconidae, oäkta parasitsteklar, en
fam. av steklarna (Hymenoptera), som utmärker
sig genom rätt ringa storlek (sällan över 7 mm)
samt sin färgteckning, som antingen är svart el.
brungul. Antennerna äro mångledade, hårfina, ej
knäböjda. I Sverige äro kända omkr. 700 arter.
Alla leva som larver parasitiskt av andra
insekter, företrädesvis insektlarver, som de döda;
många spela därför en viktig roll som
hämmande faktor vid insektshärjningar. Så leva arterna
av släktet Apanteles på fjärillarver; A.
glomera-tus är t. ex. en vanlig fiende till kålfjärilns
larv. Andra b. äro bladlusparasiter (Aphidius).
Bracteätus, artnamn på växter, försedda med
stödjeblad el. täckta av fjäll på ytan.
Bracton [brä’kton], Henry de, engelsk
jurist (d. 1268), hette eg. Bratton. Han
tjänstgjorde länge som en av Henrik III :s
domare och blev slutligen kansler vid domkyrkan
i Exeter. B:s ofullbordade arbete om engelsk
lag och rättskipning är det bästa juridiska
arbetet från Englands medeltid. Det trycktes 1569
och utgavs senast av G. E. Woodbine i 2 bd
1915—22.
Bradbury [brä’dbari], John Swanwick,
Lord B., engelsk ämbets- och finansman (f. 1872).
Han inträdde 1896 i förvaltningstjänst, steg
inom finansministeriet till permanent
understatssekreterare 1913, adlades s.å. och blev pär (baron
B.) 1924. Han var 1920—jan. 1925 förste brittisk
delegerad i skadeståndskommissionen och övade
som sådan stort inflytande på sin regerings
politik i frågan om det tyska krigsskadeståndet.
Braddon [brädn], Mary Elizabeth,
engelsk författarinna (1837—1915), gift 1874 med
bokförläggaren J. Maxwell, änka 1895. Hon
skrev en mängd spännande och mycket lästa
sensationsromaner, bland vilka ett tjugotal
översatts till sv., däribland ”Lady Audleys hemlighet”.
Bräden [brei’dn], S p r u i 11 e, amerikansk
finansman och diplomat (f. 1894), ambassadör i
Colombia 1939—42, i Cuba 1942—45, i Buenos
Aires 1945, bitr, utrikesminister 1946. B., som
är en av U.S.A:s främsta experter i
sydamerikanska frågor, har alltsedan 1933 spelat en
ledande roll som U.S.A:s delegat vid
fredskongresser och panamerikanska konferenser i
Latinamerika.
Bradford [brä’dfad], stad i norra delen av
inre England, Yorkshire, 13 km v. om Leeds;
298,000 inv. Grevskapsstad. B. är huvudsäte
för Englands kamgarnsspinneri och -väveri och
har även stora silkes-, sammets- och
plysch-fabriker; dessutom bomullsfabriker, järnindustri
m. m. Rådhuset är en imitation av Palazzo
vecchio i Florens. Av bildningsanstalter märkas
muséet och independentseminariet m. fl. B. var en
betydande ylleindustriort redan på 1500-talet och
har de industriella uppfinningarna av E.
Cart-wright, S. C. Lister och T. Salt att tacka för
sin blomstring.
Bradford [brä’dfad], William,
koloniguvernör i Nya England (1590—1657). Han
utvandrade med puritanska trosfränder från
York
shire 1607 till Holland och därifrån 1620 på
”Mayflower” till Nordamerika. B. valdes
årligen 1621—47 (med undantag av fem år) till
guvernör i dessa ”pilgrimsfäders” koloni. Han
inlade stor förtjänst om kolonisternas
sammanhållning. B:s förnämsta arbete, ”History of the
Ply-mouth plantation” (utg. 1856), är en huvudkälla
för kännedom om koloniens öden t. o. m. 1646.
Bradlaugh [brä’dlå], Charles, engelsk
fritänkare, politiker (1833—91)- B. fick 1853 plats
i London hos en advokatfirma, först som
springpojke, snart som högtbetrodd medhjälpare.
Samtidigt bör j ade han under namnet I c o n o c 1 a s t
(”bildstormaren”) i skrift och på friluftsmöten
en våldsam agitation för fritänkeriet, varvid han
ofta råkade i delo med polisen. I den ateistiska
och republikanska
veckotidningen The
National Reformer var
han alltifrån dess
början, 1860, en ivrig
medarbetare, sedan
1862 även tidningens
ägare. Tidningen och
flera av honom
publicerade arbeten
invecklade honom ständigt i
rättegångar; den
ryktbaraste gällde den av
honom förlagda
ny-malthusianska skriften
”Fruits of philosophy”
och slutade (1879) med frikännande för B.
och Annie Besant, hans medkämpe under åren
1874—85. B:s val till underhusled. för
Nort-hampton 1880 föranledde en lång och
egendomlig politisk strid. B:s begäran att i likhet
med t. ex. kväkare få utbyta parlamentseden
mot en högtidlig försäkran avslogs. Fyra
gånger blev han utstött ur underhuset och åter7
vald av valmännen; striden slutade äntligen 1886
på så sätt, att underhusets dåv. talman tillät
honom att på eget ansvar gå eden och taga säte.
B. behöll sedan platsen till sin död och blev
snart mycket populär inom underhuset.
Bradley [brä’dli], Francis Herbert,
engelsk filosof (1846—1924), ”fellow” vid Merton
College i Oxford sedan 1872. B. är en av
Englands största tänkare i nutiden. Han är
påverkad av Hegel och Lotze och har utvecklat en
kritisk idealism. De begrepp, med vilka de
empiriska vetenskaperna arbeta, rum, tid, materia,
energi o. s. v., äro fiktioner, som tjäna till att
bestämma de begränsade fenomenens inbördes
förhållanden men leda till motsägelser, om man
med dem vill uttrycka den sanna verkligheten.
Även själslivet är ett fenomen och duger lika
litet som materien till att lära oss fatta det
absolutas väsen. B:s huvudarbeten äro
”Ap-pearance and reality” (1893, 9æ uppl. 1930) samt
”Essays on truth and reality” (1914). Litt: H.
Höffding, ”Möderne filosofer” (1904); T. T.
Segerstedt, ”Value and reality in B:s philosophy”
(1934); R. W. Church, ”B:s dialectic” (1942).
Bradley [brä’dli], Henry, engelsk
språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
