Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brahmaputra - Brahmaputrahöns el. brahmahöns - Brahma Samaj - Brahms, Johannes - Brahui - Braid, James - Brăila - Braille, Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
BrahmaputrahÖns—Braille
694
Badställe och tempelport vid Brahmaputra.
trafikeras från Dibrugarh i övre Assam (1,300
km från Kalkutta) av mindre ångbåtar, av
större från Gauhati, där den är 1,5 km bred och 24
m djup. B. är en av hinduernas heliga floder.
(”Brahmas son”).
BrahmaputrahÖns el. b r a h m a h ö n s, se
Höns.
Brähma Samäj (”Brahmasamfundet”), ett
indiskt religionssamfund, som visar kristet
inflytande på bramanismen. Efter dess upphovsman,
Rämmohun Roy (d. 1833), förde hans
efterföljare Devendranäth Tagore (d. 1905)
samfundet framåt i monoteistisk riktning. En
schism mellan honom och den av kristendomen
starkare påverkade Keshab Chunder Sen
ledde 1865 till den senares utträde, varvid
samfundet fick namnet Ädi (”den första”) B.
En annan modern reformrörelse inom
hinduismen, grundad helt och hållet på inhemska
indiska idéer och avgj ort avböj ande kristna
påverkningar, är den s. k. A rya Samäj, stiftad
1875 av en berömd asket, S w ä m i Dayänand
Sarasvati (1824—83). Dess lära går ut på
återställande av den urspr. vediska religionen,
vars texter stiftaren ville tolka med ledning av
Särhkhya-Yoga-filosofien.
Brahms, Johannes, tysk tonsättare (1833
—97). Han utbildade sig först till pianist och
företog på 1850-talet konsertresor med Joachim;
väckte tidigt uppmärksamhet hos Schumann, som
1853 hälsade B. som mannen, vilken skulle föra
romantikens musikideal framåt. Som kompositör
vann han även stor uppmärksamhet, ehuru han
häftigt bekrigades av nyromantikernas krets
(Liszt- och Wagnerskolan). 1862—64 var B.
ledare av sångakademien i Wien och 1871—74
dirigent för Musikvännernas körsällskap.
Inkomsterna av B :s musikverk gåvo honom
möjlighet att leva som privatman i Wien. Som
kompositör i större stil för soli, kör och orkester
framträdde han 1868 med ”Ein deutsches
Requi-em”; av de andra körverken märkas
”Schick-salslied” (1871) och ”Triumphlied” (1871). B.
skrev vidare flera verk för kammarmusik (de
flesta på 1870-talet), som ännu höra till de mest
spelade inom denna stilart. Hans talrika lieder
blevo även i hög grad populära. Som symfoniker
uppträdde han rätt sent, och hans första symfoni,
i c moll, gavs först 1876. Emellertid blev den
mycket uppmärksammad, och hans anhängare
funno snart just i dessa orkesterverk ett gott
medel i kampen mot nyromantikerna. Andra
symfonien, i D dur, uppfördes 1877, den tredje, i F
dur, 1884, den fjärde och sista 1885. Särsk.
Hans v. Bülow, som på 1880-talet övergått till
Brahmslägret, verkade med iver för dessa verk.
Tacksamma repertoarstycken äro även
”Akademiska festuvertyren” (1879) och ”Tragiska
uvertyren” (1880). — B. är en av de främsta
representanterna för efterromantiken med dess
starka betoning av det formella, dess dragning
åt arkaiserande skrivsätt med klanger från
1500-talets körstil. I övrigt är B. mera epiker och
älskar den breda, välutvecklade tematiken. Hans
romanser tillhöra det bästa inom genren från
1800-talets andra hälft. B. hyste stor förkärlek
för folkmusiken och använde den verkningsfullt
även i sina större orkesterkompositioner. Hans
”Ungerska danser” för piano 4 händer (1865,
1880) ha icke minst i orkesterarrangemang blivit
mycket populära. En samlad uppl. av B :s
tonverk är 1926—28 utg. hos Breitkopf & Härtel.
— Biogr. av Kahlbeck (1904), Niemann (1920),
A. Hillman (1918), R. Specht (1928) och H.
Eppstein (1948); tematisk förteckn. av Simrock.
Brähüi, den härskande rasen i Belutsjistan, till
vilken också landets regerande dynasti (kanerna
av Kelat) hör. B. uppskattas till 150,000—200,000
individer. Deras urspr. och språk ha varit
föremål för mycken tvist, men det torde nu vara
klart, att språket är av dravidiskt urspr., och
b. torde utgöra en isolerad rest av en dravidisk
befolkning i dessa trakter. Deras religion är
sunnitisk muhammedanism. De äro halvt
nomadiserande, leva i de ö. bergen, B r a h u i b e
r-g e n, s. om Bolanpasset till havet, och livnära
sig huvudsaki. av boskapsskötsel. — Jfr M.
Longworth Dames, ”The Baluch race” (i
Journal of the Royal Asiatic Society, 1904).
Braid [bréid], James, engelsk läkare (1795
—1860). Han var grundläggare av den
vetenskapliga förklaringen av hypnotismen el., som den
en tid kallades, ”braidismen”.
Bräila [brai’-], stad i Rumänien vid Donau,
150 km från mynningen (Sulina); 97,000 inv. B.
är modernt byggt, har minnesmärken över kejsar
Trajanus och över befrielsen från turkväldet
(1828). Staden har blomstrande industri och
sjöfart med stor export av spannmål, timmer och
petroleum. I närheten finnas mineralkällor.
Störfiske.
Braille [bräj], Louis, fransk lärare för
blinda (1809—52). Han miste vid tre års ålder
o . o » • o o ® •
. . • . . . . e . • • •
A B G D E F
Principen för Brailles alfabet. Se vidare fig. vid
Blind-undervisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
