Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Branchiostoma - Branchiura - Branco, Rio - Branco, Wilhelm - Brand (sjukdomar) - Brand (tidning) - Brand (varumärke) - Brand, Hennig - Brand, Jan Hendrick - Brandalarmering - Brandalsund - Brandan (Brandanus, Brendan) - Brandballong - Brandbefäl - Brandbomb - Brandchef - Brandeis, Louis Dembitz - Brandel, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Branchiostoma—Brandel
702
Branchiostoma, se Lansettfisken.
Branchiüra, se Karplöss.
Bra’nco, R i o, biflod till Rio Negro i
nordligaste Brasilien.
Bra’nco, Wilhelm, se Branca.
Brand, i) Brand (kallbrand, gangraena)
är namnet på nekrotiska processer, som kunna
förlöpa på två sätt: a) Fuktig brand, en
stinkande inflammation, vanligen framkallad av
förruttnelsebakterier, varvid huden missfärgas
och undermineras av vätskefyllda blåsor, som
brista. De sedan blottade mjukdelarna
sönderfalla efter hand till en stinkande svartgrå massa,
b) Torr brand är egentligen samma sak,
men genom minskad blodtillförsel till det
skadade området får processen en annan karaktär;
förruttnelsebakterierna få ej samma tillfälle att
utveckla sig, och vävnaderna torka in till en
seg, svartaktig massa (mumifieras). B. orsakas
framför allt av dålig el. upphävd
blodcirkulation och kan således förekomma efter yttre
skador, tryck (liggsår), åderförkalkning, blodpropp.
Vidare är den vanlig vid höggradig sockersjuka,
efter vissa gifter, temperaturinflytelser
(köld-och brännskador), röntgen- el. radiumskador
m. m. Symtomens hävande ligger här framför
allt i orsaksmomentets borttagande.
2) I botaniken dels liktydigt med sot (se d. o.),
dels brukat om vissa skador i trädbarken (se
Barkbrand) och vissa parasitära sjukdomar, t.
ex. hos betor och gurkor.
Brand, ungsocialistisk veckotidning i
Stockholm, startad 1898 av dåv. Svenska socialistiska
ungdomsförbundet. B. utvecklades under Hinke
Bergegrens mångåriga redaktörskap till ett
huvudorgan för den antimilitaristiska agitationen.
Redaktör var 1916—18 Ivan Oljelund, som
efterträddes av C. J. Björklund. Denne gjorde B.
till organ för Anarkistiska
propagandaförbundet. B. utkommer sedan 1941 varje kvartal.
Brand [bränd], eng., varumärke, utfört genom
inbränning på träemballage, vanl. avseende att
ange varans kvalitet.
Brand [-nt], He n n i g, köpman i Hamburg
under senare hälften av 1600-talet, ägnade sig även
åt alkemi och kom 1669 genom en tillfällighet
att framställa fosfor vid destillation av
intorkad urin. Det nyupptäckta ämnets märkvärdiga
egenskaper väckte ett oerhört uppseende. Som
belöning fick B. livstidsunderhåll av hertig
Johan Fredrik av Hannover.
Brand [eng. bränd], Jan Hendrick,
Oranjefristatens president (1823—88). Han
praktiserade som advokat i England och i Kapstaden
till 1858, då han blev jur. prof, vid South
African College. B. valdes 1863 till
Oranjefristatens president, tillträdde ämbetet 1864 och
innehade det till sin död. Han var en duglig
styresman, upprätthöll god grannsämja med
Kapkolonien, iakttog sträng neutralitet under
boerkriget 1881 och var framgångsrik medlare
vid uppgörelsen s. å. mellan Transvaals boer och
engelsmännen.
Brandalarmering, se Brandväsen.
Brandalsund, herrgård i Ytter järna socken,
Södermanland, en mil s. om Södertälje, strax v.
om sundet mellan Hallsfjärden och Järnafjärden
av Mörköviken; 959 har, varav 285 har åker;
tax.-värde 609,000 kr. Huvudbyggnaden av sten
i 2 våningar med mansardtak och 2 flyglar
uppfördes 1916—18. Det gamla slottet Tälje hus
förstördes 1435; dess efterträdare Brandaborg
tillföll vid slutet av 1600-talet släkten Lovisin,
där godset 1693 blev fideikommiss. 1907—08
upphävdes fideikommisset, och gården försåldes.
Godset förvärvades 1912 av hovjägmästare E.
Cederlund och äges nu av fru Elsa Cederlund.
Brandan [brä’ndan] (Brandänus,
Bren-dan), irländskt helgon (omkr. 484—omkr. 577),
grundläggare av klostret Clonfert (Cluainferta)
vid Shannon. Minnesdag 16 maj. — Mest bekant
blev B:s namn, då därvid tidigt fästes den
legendariska sagan om en underbar sjöresa till
”de saligas öar”, som B. med en skara munkar
skulle ha företagit. Sagan är ett mosaikarbete
av olikartade beståndsdelar: forniriska
mytologiska drag, sagor om munkfärder norrut från öarna
vid Irlands västkust, reminiscenser från antikens
dikter, möjligen även arabiska sägner. S:t
Brandans ö förekom länge på kartorna, först
i n., sedermera s. ö. om Kanarieöarna. —
Litteraturen om B. är mycket omfattande. Utförlig
bibliografi i C. Wahlund, ”Die altfranzösische
Prosaübersetzung von Brendans Meerfahrt”
(Human. vet.-samf:s i Uppsala skrifter IV: 3, 1900).
Brandballong, anfallsvapen, använt bl. a. av
japanerna under 2:a världskriget för att vålla
brandskador i U.S.A. B. (obemannad) medförde
i sin gondol en brandsats, bestående av
brännämne (bensin el. dyl.) samt tändanordning (fosfor
m. m.), vilket allt antändes vid nedslaget. Vapnet
motsvarade med all sannolikhet ej de nedlagda
kostnaderna m. m.
Brandbefäl. Tidigare gjordes skillnad mellan
b. och brandunderbefäl, varvid till
brandunderbefäl räknades brandmästare och brandförmän. Enl.
nya Brandlagen betecknas även dessa tjänstemän
som b. Befälsgraderna vid de större brandkårerna
äro: brandchef, vice brandchef, brandkapten och
brandingenjör samt brandmästare och
brandförman. Utbildning vid Statens brandskola erfordras.
Brandbomb, se Flygbomb och Atombomb.
Brandchef, titel för brandbefäl, som utövar
ledningen av kommuns brandförsvar närmast
under den förvaltningsmyndighet, som handhar
detsamma.
Brandeis [brä’ndäis], Louis Dembitz,
amerikansk jurist och socialpolitiker av judisk
börd (1856—1941), advokat i Boston 1879—1916,
led. av U.S.A:s högsta domstol 1916—39. B:s
utnämning till led. av högsta domstolen väckte
förtrytelse på många håll, där B. till följd av sin
radikala socialpolitiska inställning betraktades
som halvt revolutionär. B. spelade en
framträdande roll i sionismens ledning.
Brandel, Sven Ake Bertil, pianist (f. 1898
16/s). Han var 1915—21 L. Lundbergs elev vid
Konservatoriet, tog organistexamen där 1924
och studerade även pianospel i Berlin och Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
