Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brandgata - Brandgavel - Brandgranat - Brandgrav - Brandgrop - Brandhärdig - Brandi, Karl - Brandin, Axel - Brandingenjör - Brandinspektör - Brandis, August - Brandkapten - Brandklipparen - Brandkorn - Brandkår - Brandlagen - Brandlilja - Brandlyra - Brandlöjtnant - Brandman - Brandmur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
715 Brandgavel—Brandmur 716
dock endast vid svårare skogsbrand bör tillgripas
och endast under ledning av därmed fullt
förtrogen person. För att minska risken för
antändning från lokomotiv brukar man befria ett bälte
av viss bredd på ömse sidor om järnvägen från
barrträd, varemot lövträden kvarlämnas som
skydd mot elden.
3) Förr i tältläger, där tälten stodo i
jämnlöpande rader, vinkelräta mot frontlinjen, namn
på mellanrummet mellan tältens baksidor, till
skillnad från mellanrummet mellan framsidorna, som
kallades tältgata.
Brandgavel, se Brandmur.
Brandgranat, projektil el. handgranat, avsedd
för brandverkan. Moderna b. innehålla vanl. (gul)
fosfor (ofta tills, m. kolsvavla) el.
termitblandningar.
Brandgrav, en förhistorisk grav, inneslutande
resterna efter en likbränning. Motsatsen till b.
är skelettgrav. Brandgravar, som i vissa trakter
förekomma redan från stenåldern, äro i Norden
kända först från övergången mellan sten- och
bronsålder. Av b. urskiljas två huvudtyper, den
ena med de brända benen urplockade ur
brandlagret, den andra med ben och bålrester
sammanblandade. Det senare gravskicket uppträder i
Norden århundradena närmast f. Kr. med
brandgropen. — Litt.: O. Almgren,
”Hällristningar och Kultbruk” (i ”Vitterhets-,
historie-och antikvitetsakad:s handlingar”, 35, 1926—27).
Brandgrop, se Brandgrav.
Brandhärdig, se Brandsäker.
Brandi, Karl, tysk historiker (1868—1946),
prof, i Marburg 1897, i Göttingen 1902. Han var
en av de främsta kännarna av senmedeltidens och
renässansens historia. Bland hans många arbeten
må nämnas ”Der Augsburger Religionsfriede”
(1896, 2:a uppl. 1927), ”Die Renaissance in
Flo-renz und Rom” (1900, 7:e omarb. uppl. 1927),
”Das Werden der Renaissance” (1908, 2:a uppl.
1910), ”Die deutsche Reformation und
Gegenre-formation” (2 bd, 1927—30, 2:a uppl. 1942),
”Kaiser Karl V” (2 bd, 1937—41), ”Vier
Gestalten aus der italienischen Renaissance” (1943).
Brandin, Axel Ruben, industriman (f. 1883
V12), civilingenjör 1908. Han är sedan 1944
Svenska tändsticksab:s verkst. dir. Han är ordf,
i styrelsen för ab. Förenade svenska
tändsticksfabriker samt i flera av de företag, vilka ägas
av el. i vilka tändsticksbolaget har intressen att
bevaka.
Brandingenjör. 1) Titel för brandbefäl, som
huvudsaki. handhar viss teknisk tjänst inom
större yrkesbrandkår, där vederbörande i regel
tjänstgör som verkstadschef el. liknande. — 2) Se
Brandinspektör.
Brandinspektör, hos brandförsäkringsbolag
anställd person, i regel med ingenjörsutbildning
(brandingenj ör), som handhar de tekniska
ärendena, besiktigar större försäkrade risker,
uppgör grunder för premiesättning, verkställer
utredning om ersättning efter brandskada o. dyl.
Bra’ndis, Christian August, tysk filolog
och filosof (1790—1867), prof, i filosofi i Bonn
från 1821. B:s förnämsta verk, ”Handbuch der
Geschichte der griechisch-römischen Philosophie”
(3 bd, 1835—66), är ännu av värde.
Brandkapten, titel för brandbefäl med
brandchef skompetens vid större yrkesbrandkår.
Brandklipparen, häst, som uppges ha ridits av
Karl XI och Karl XII i både fred och krig.
Besjungen av Snoilsky.
Brandkorn, sädeskorn, vilkas inre genom
angrepp av sotsvampar omvandlats till ett mörkt
pulver, som sammanhålles av kornets
fruktskal.
Brandkår, se Brandväsen.
Brandlagen. De allmänna bestämmelserna för
brandförsvaret i Sverige innefattas i Brandlagen
och Brandstadgan av 1944. Dessa ersätta 1923
års brandstadga och 1937 års skogseldslag.
Enl. den nya lagstiftningen åligger det icke
blott städer och därmed likställda samhällen
utan även landskommunerna att vidmakthålla
ett betryggande brandförsvar. Dock äro de
krav, som ställas på landskommunerna, icke
tillnärmelsevis så stränga som för städer och
därmed jämförliga samhällen.
Skogsbrandförsvaret samordnas med brandförsvaret i övrigt
utom i större skogskommuner, där det kan ordnas
självständigt. Tillsynen över brandförsvaret
utövas av en av K. m:t tillsatt riksbrandsinspektör.
I varje kommun skall finnas en brandstyrka.
Kommun kan dock av länsstyrelsen erhålla
befrielse från skyldighet att själv hålla brandstyrka,
därest kommunen träffat avtal om betryggande
släckningshjälp från brandkår i annan kommun.
I varje kommun skall finnas brandchef samt, om
skogsbrandförsvaret är ordnat för sig, även
skogsbrandfogde. Kommunen är skyldig att
anskaffa och underhålla material, byggnader och
andra för kommunens brandförsvar erforderliga
anordningar samt tillse, att nödig vattentillgång
för släckning av brand finnes att tillgå.
Brandsyn skall hållas och sotning verkställas i samtliga
kommuner. Dessutom givas regler om
släckningshjälp kommuner emellan samt om
brandtjänsteplikt (för åldrarna 16—65 år).
Brandlilja, se Liljesläktet.
Brandlyra, benämning på en skada på tallen,
som orsakas av skogseld. Om en skogsbrand
härjar längs marken, så kunna i regel äldre,
tjock-barkiga tallar motstå hettan och överleva
branden. Emellertid inträffar då ofta, att
kambium-lagret i stammen delvis skadas och avdör,
varigenom en mer el. mindre bred, längsgående spricka
från stubben och uppåt stammen bildas, i vilken
barken avfaller och den skadade veden blottas.
Genom övervallning från sidorna plägar såret
småningom igenväxa, så att till sist blott en
fåra, omgiven av två längsgående valkar, finnes
kvar. Dessa ”brandlyror” kallas i vissa delar av
Norrland ”brandljud” el. blott ”ljud”.
Brandlöjtnant, tidigare titel för brandbefäl vid
vissa större yrkesbrandkårer.
Brandman, menig man inom brandkår.
Brandmur, sektionsvägg, som uppdelar en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
