Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brasilien el. Brasiliens förenade stater - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning - Religionen - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Brasilien
742
Några för catinga-områdena. karakteristiska
växter: barrigudaträd (t. v.) och kaktusar.
tade former av släktena Bell osia och Barbacenia.
Lägsta vegetationstypen är busksavannen el.
bushen, som dominerar i B:s torraste område n.
om Rio Säo Francisco. Även här finnes dock
skog på de fuktighetssamlande höjderna. På de
inre trädlösa slätterna följer galleriskog
vattendragen. Där skogarna här täcka större arealer,
kallas de catingas. I catingas finnas bl. a. flera
träd med flaskformigt ansvällda stammar,
kaktusväxter, såsom höga Cereus-arter o. a., taggiga
buskar, bland vilka märkas talrika leguminoser,
och en del palmer, ss. Cocos coronata och
Attalea co-mpta. Vid stränderna av dammar och
floder n. om 12° s. br. växer karnaubapalmen
(Copernicia cerifera). I v. kring Rio Paraguay
dominerar sumpskog.
Djurvärld. B:s fauna är ytterst rik, i
synnerhet på fågelarter med utomordentlig färgprakt.
För landet egendomliga äro många tukaner och
kolibri fåglar. En mångfald papegojor finnas
och stora trädhöns. B. är däremot fattigt på
större däggdjur. Störst är tapiren.
Anmärkningsvärda äro apor, tapirer, capybara, ett
flertal hjortar, sengångare, myrslokar och bältdjur.
De största rovdjuren äro jaguar och puma. I
nedre delen av Amasonfloden finnas
floddelfi-ner samt lamantinen. Av kräldjur märkas
legua-ner och en mångfald andra ödlor, kajmaner,
boaormar och några giftormar samt en mängd
sköldpaddarter. Fiskfaunan är utomordentligt
rik; bl. a. finnes en mängd tandkarpar,
chara-cinider och mal fiskar. Märkliga äro arapaiman,
världens största sötvattensfisk, darrålarna samt
lungfisken Lepidosiren. Insekter finnas i rik
mångfald.
Befolkning. Befolkningen utgöres dels av vita,
c:a 60 °/o, avkomlingar till de första portugisiska
nybyggarna och andra européer, dels av
indianska urinvånare (c:a i %), negrer (15%) och
blandraser (21 °/o). Negrerna, avkomlingar av
forna slavar (helt upphävdes slaveriet först
1889), bebo mest de heta kusttrakterna; vita
och indianer utgöra befolkningens huvudmassa i
de sydliga staterna och högländerna.
Rasblandning mellan svarta, vita och röda pågår
alltjämt. Invandringen har varit stark, särsk. av
italienare, portugiser, spanjorer, tyskar och
japaner. I staterna vid n. kusten äro de indianska
halvbloden övervägande. Själva kusten beboddes
förr av tupifolk, vilka ännu fylla stora
områden i det inre, under det att östra B. i övrigt
intogs av folk, tillhörande gèsspråkgruppen, till
vilken bl. a. botokuderna höra. I norr finnas
även kariber samt arowaker, för vilka n. v.
gränsen går utefter Amasonfloden och Madeira, och
talrika smärre språkgrupper.
Religionen är den romersk-katolska, men full
religionsfrihet råder. Kyrka och stat hade
tidigare varit skilda, men genom konstitutionen 1934
återknöts förbindelsen mellan staten och erkända
religionssamfund. Kardinalärkebiskopens säte är
Rio de Janeiro. Undervisningen i primärskolorna
är icke obligatorisk men fri. Universitet finnes
i Rio de Janeiro, dessutom tre privata högskolor,
olika fackskolor, seminarier, skolor motsvarande
våra läroverk o. s. v.
Näringar. B. har från senare hälften av
1800-talet behållit sin ställning som världens främsta
kaffeproducent. I prisreglerande syfte ha
statsmyndigheterna gjort uppköp av kaffe, som sedan
lagrats, bränts el. kastats i havet.
Kaffeproduktionen uppgick 1941—44 i medeltal till 824,000
ton per år el. 47% av världsproduktionen. Kaffet
odlas främst i höglandet innanför kusten. Mer än
hälften av allt brasilianskt kaffe odlas i Säo
Paulo, Vs i Minas Geraes. Produktionen av
kakao är betydande, 1940—44 i medeltal 120,000
ton per år. B. täcker c:a Vs av världsbehovet
av kakaobönor. Odlingen härav är nästan helt
förlagd till staten Bahia i n. ö. B., som före
1850 var världens största producent av tobak men
nu kommer långt efter U.S.A. (85,000 ton 1940).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
