Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bratt, 3. Hanna - Bratt, 4. Ivan (nykterhetspolitiker) - Bratt, 5. Iwan (läkare) - Bratt, 6. Karl-Axel - Brattalid - Bratteborg - Brattfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Brattalid—Brattfors
758
telsens läkepedagogiska seminarium 1937—41.
Därefter har hon ägnat sig åt läkepedagogisk
upplysningsverksamhet och utg. flera uppskattade
arbeten i psykisk hälsovård, barnpsykologi och
pedagogik.
4) Ivan B., den föreg :s kusin,
nykterhets-politiker (f. 1878 24/»). Efter att 1903 ha blivit
med. lic. slog han sig ned i Stockholm som
praktiserande läkare och deltog samtidigt livligt
i det sociala och folkbildningsarbetet. Som led.
av Stockholms stadsfullmäktige (1908—19)
framställde han förslag bl. a. om omorganisation av
stadens sinnessjukvård och fattigvård. Sin största
insats som socialreformator har B. emellertid
gjort på nykterhetspolitikens område. Redan
tidigt ansåg han, att man först och främst borde
söka förhindra den alkoholkonsumtion, som
åstadkommer uppenbar skada, men betvivlade, att detta
mål skulle kunna nås genom allmänna
restriktioner, och byggde därför sitt nykterhetsprogram i
fråga om hemköp av spritdrycker på
restriktioner av individuell art.
Programmet
utformades närmare i
”Alkoholen och samhället”
(1912), ett av B.
redigerat betänkande
avgivet av den av
Svenska läkaresällskapet
tillsatta kommittén (vars
drivande led. han var)
för utredning av
frågan om åtgärder
för alkoholmissbrukets
bekämpande. B. var
led. av den stora
nykterhetskommittén, vars
1914 avgivna betänkande med förslag till ny
förordning om försäljning av rusdrycker också
var byggt på ”Brattska systemet” med individuell
kontroll, utvidgat att gälla även vin och starkare
maltdrycker samt kompletterat med bestämmelser
om maximikvantitet i fråga om hemköp av
spritdrycker. Samma princip tillämpades av det nya
systembolag i Stockholm, det s. k.
Stock-holmssystemet, som 1914 med B. som chef
började sin verksamhet. I B:s nykterhetsprogram
ingick dessutom dels avkopplandet av det
privatekonomiska intresset i alkoholhanteringen, dels
inrättandet av kommunala organ för att
förekomma och bekämpa alkoholmissbruk samt
kommunernas frigörelse från beroendet av
rusdrycks-medlen. Detta önskemål förverkligades genom
riksdagsbeslut 1913. B. bildade vidare ett bolag,
den s. k. Vin- och spritcentralen, som
småningom inlöst samtliga förutvarande enskilda vin- och
spirituosaaffärer i landet och vars verkst. dir.
han var 1923—28. Han var led. av
kontrollrådet 1915—28 och led. av A. K. 1921. 1929—
42 var han verkst. dir. för ab. Svenska
kullagerfabrikens dotterbolag i Paris. 1918 blev han med.
hedersdoktor i Lund.
5) Iwan B., den föreg:s kusin, läkare (1881
—1946), med. lic. 1912, stadsläkare i Alingsås
från 1913, känd psykoanalytiker och neurosläkare.
Bland B:s skrifter märkas ”Kultur och neuros”
(1925, 2:a uppl. s. å.), ”Splittring och enhet i
människans väsen” (1927), ”Neurosproblemet i
psykoanalytisk belysning” (1930), ”Det svenska
missnöjet” (1935), ”Krig och kris” (1940), och
”Ett är nödvändigt” (1946) samt diktsaml. ”Nytt
land” (1942) och ”Vilsamma visor” (1943).
6) Karl-Axel B., son till B.i), militär och
författare (f. 1882 23/i2), underlöjtnant vid
Värmlands reg:te 1904, kapten vid Generalstaben 1918
och major där 1926, på övergångsstat s. å.,
överstelöjtnant i armén 1932, överste 1935. B.
var krigsmaterielinspektör 1935—46 och
sakkunnig i 1930 års försvarskommission. Han har
varit livligt verksam som militärpolitisk
författare och därvid främst behandlat freds- och
för-svarsproblemen, särsk. den inverkan, som
flygvapnets utveckling medför. Bland hans arbeten
märkas ”Krig, fred och försvar” (1928),
”Kampen om folken” (1929), ”Kanske vi icke få krig”
(1937), ”Luftkrig över Sverige?” (1938; tills, m.
Å. B. Kretz), ”En värld i vapen” (1939),
”Finlands öde — och Sveriges?” (1940; tills, m.
N. Ahnlund), ”ödet österifrån” (1943). Mil.
medarb. i Dagens Nyheter 1939—44 och i
Stockholmstidningen 1943—45.
Brattalid, den koloni i österbygden på
Grönland, som anlades av Erik Röde och hans
följeslagare, vilka omkr. 985 utflyttade från Island.
Med stor sannolikhet äro de ruinkomplex, som
ligga på n. stranden av Eriksfjord innanför
Ju-lianehaab, lämningar efter B. En dansk
arkeologisk expedition under ledning av
museumsin-spektor P. Nörlund, Köpenhamn, och doc.
M. Stenberger, Stockholm, klarlade 1932 17 av
de 58 bevarade husgrunderna. Medelpunkten i
kolonien var, sedan kristendomen på 1 ooo-talet
antagits, kyrkan, vilken var uppförd av sten,
medan i de övriga husen sten och torv omväxla
som byggnadsmaterial. Strax intill kyrkan ligger
det största ruinkomplexet, trol. Eriks gård. Ett
större öppet område, där härdar och rester av
skjulliknande byggnader påträffats, har tydligen
varit befolkningens mötesplats, där marknader
och ev. ting hållits. De lösa fynden härröra från
1000- till 1300-talen. — Litt.: P. Nörlund och
M. Stenberger, ”Brattahlid” (i Meddelelser om
Grönland, bd 88: 1, 1934).
Bratteborg, fideikommissegendom i Byarums
socken, Jönköpings län, 23 km s. om Jönköping,
omfattar 2,247 har, därav 180 åker; tax.-värde
507,000 kr. Godset bildades 1647 av
borgmästaren Peder Gudmundson i Jönköping, adlad
Strömberg. 1743 kom B. till ätten von Seth, inom
vilken det 1773 blev fideikommiss.
Brattfors, socken i s. ö. Värmland, s. v. om
Filipstad; Färnebo härad, Värmlands län; 199,03
km2, 996 inv. (1950). Är glest befolkad och
består till större delen av oländiga skogsmarker
och mosstrakter. Sjöar: Alstern och Lungen.
1,068 har åker. Största egendomen är Brattfors
bruk, där en hytta fanns redan 1540; nu finnas
här endast kvarn och en mindre snickerifabrik.
Flera andra hyttor ha funnits i B., men numera
har all järnhantering upphört. Största delen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
