Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bredestad - Bredfock - Bredgrund och Bredbådan - Bredichin, Feodor Aleksandrovitj - Bredius, Abraham - Bredman, Johan - Brednäsiga apor - Bredsdorff, Jacob - Bredsida - Bredsjöbruk - Bredskär - Bredspårig - Bredsäter - Bredsätra - Bredvik (Västergötland) - Bredvik (Västerbotten) - Bredåkra - Bredåkra—Tingsryds järnväg - Breenberg, Bartolomeus - Brefeld, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775
Bredfock—Brefeld
776
29,58 km2, 1,471 inv. (1950). Ö. hälften högland,
kuperad, v. lägre och jämnare. Från Anebysjön
vid s. v. gränsen flyter Svartån mot n. fram till
Ralången. 572 har åker. I B. ligger större delen
av Aneby municipalsamhälle. Egendom: Aneby.
Kyrkan av sten är till större delen från
1100-talets slut. B. utgör med Askeryd och
Mar-bäck ett pastorat i Linköpings stift, Norra Vedbo
kontrakt. B. bildar med Askeryd, Bälaryd,
Frin-naryd och Marbäck storkommunen B.; 307,54
km2, 4,707 inv. (1950).
Bredfock, ett under fockrån hissat råsegel,
som förekommer hos skonare och vissa slag av
mindre fartyg.
Bredgrund och Bredbådan, namn på ett
stort antal grund i svenska och finska farvatten,
varav det mest kända torde vara det i s. delen
av Öresund utbredda flaket Bredgrund, som
utgör en fortsättning av landgrundet n. v. om
Skanör.
Bredichin [-dji’kin], Feodor
Aleksand-rovitj, rysk astronom (1831—1904), 1865—
82 prof, och direktor vid observatoriet i Moskva,
1890—95 direktor vid observatoriet i Pulkova.
B. utgav grundläggande arbeten om kometerna.
Brédius, Abraham, holländsk
konstforskare (1855—1946), nutidens främste kännare av
det holländska 1600-talsmåleriet. Han var länge
verksam som chef för det kungl. tavelgalleriet i
Haag. B. har genom arkivundersökningar spritt
ljus över många holländska
1600-talskonstnä-rers levnadsförhållanden och genom stilkritiska
studier bidragit att bestämma deras verk. Han
hopbragte dessutom en egen, synnerligen värdefull
samling av målningar från den holländska
konstens storhetstid samt utgav ett stort antal
konsthistoriska arbeten och (sedan 1883) den
företrädesvis åt holländsk konstvetenskap ägnade
tidskriften Oud-Holland.
Bredman, Johan, astronom (1770—1859).
Han blev 1801 docent och 1808 adjunkt i
matematik samt var 1811—41 prof, i astronomi
vid Uppsala univ. B. ansågs för en god
föreläsare och utgav en lärobok, ”Theoretiska
astronomiens grunder för begynnare”.
Brednäsiga apor, Platyrrhina, Nya världens
apor, den lägre utvecklade huvudavdelningen av
aporna, som utmärkes av bred skiljevägg mellan
näsborrarna och ej utstående näsa. I var
käkhalva sitta tre oäkta kindtänder. Till b. höra
kloapor (Callitrichidae), nattapor (Aotes
el. Nyctipithecus), svansapor (Pithecia),
vr ålapor (Alouatta el. Mycetes), k a p u c i
n-apor (Cebus) och klängapor (Ateles).
Bredsdorff, Jacob Hornemann, dansk
språkforskare (1790—1841), lektor i Sorö. Han var
som språkhistoriker långt före sin tid, och hans
avhandling ”Om aarsagerne til sprogenes
forand-ringer” (1821; omtryckt 1886) framhåller rätt
moderna synpunkter.
Bredsida, fartygssidan mellan bog och låring.
”Giva en bredsida” el. ”bredsideeld” betecknar
avskjutandet av de kanoner, som kunna riktas åt
en och samma sida.
Bredsjöbruk, järnbruk med gruva,
anrikningsverk, sintringsverk och masugnar i Hjulsjö
socken, Örebro län. B. fick sitt första privilegium
1676. Det äges sedan 1910 av ab.
Stjernfors-Ställdalen. Bruket ligger vid Bergslagsbanan och
järnvägslinjen Bredsjö-Gyttorp (-Nora).
Bredskär, lotsplats utanför Holmsund vid Ume
älvs mynning.
Bredspårig säges en järnväg vara, när
spårvidden är normal (= 1,435 m) el. större.
Bredsäter, socken i n. v. Västergötland, n. ö.
om Kinnekulle, intill Vänern; Kinne härad,
Skaraborgs län; 24,10 km2, 288 inv. (1950).
Skogsmarker särsk. i v. Egendom: Svaneberg. 926
har åker. Kyrkan av trä uppfördes 1666 och har
klockstapel. Ingår i Björsäters, Lugnås och B :s
pastorat i Skara stift, Kinna kontrakt; tillhör
storkommunen Lugnås.
Bredsätra, socken på Ölands ö. kust, ö. om
Borgholm; Runstens härad, Kalmar län; 29,07
km2, 446 inv. (1950). Ruiner efter Långöre
kapell, ett vackert medeltida stenkors och åtskilliga
andra fornlämningar. På Kapelludden öns östra
fyr. Här låg den medeltida handelsorten
Sike-hamn med export av kalksten. Kal och enformig
trakt. 1,082 har åker. Nuv. kyrkan byggdes på
1840-talet. B. bildar med Gärdslösa ett pastorat
i Växjö stift, Ölands medelkontrakt; ingår i
storkommunen Köpingsvik.
Bredvik, tidigare namn på Breviks socken i
Västergötland.
Bredvik, lastageplats i Holmsunds socken i
Västerbotten.
Bredåkra, järnvägsknut i Ronneby
landskommun i Blekinge, knutpunkt för Blekinge
kustbanor och Bredåkra-Tingsryds järnväg.
Bredåkra randdelta är ett komplex av
israndbildningar, randdeltan och rullstensåsar, 50—65
m ö. h. — B. är sedan 1944 förläggningsplats
för Blekinge flygflottilj.
Bredåkra—Tingsryds järnväg, se Blekinge
kustbanor.
Breenberg [brè’nbär^], Bartolomeus,
holländsk målare (1599 el. 1600—1659), studerade
flera år i Rom, där han umgicks med P. Brill
och rönte påverkan av A. Elsheimer; verkade
sedan i Antwerpen. Målade italienska landskap med
ruiner, ofta försedda med figurstaffage med
bibliska el. mytologiska motiv; även porträtt.
Nationalmuseum äger två
av hans målningar.
Brefeld [-fält],
Oscar, tysk botanist
(1839—1925), prof, i
Münster 1884 och i
Breslau 1898. B.
ägnade hela sin
vetenskapliga verksamhet åt
utforskandet av
svamparna och framlade de
vunna resultaten
hu-vudsakl. i det 15
bd omfattande verket
”Untersuchungen aus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
