Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brereton, Lewis - Bresadola, Giacomo - Brescia - Brese-Winjary, Johann Leopold Ludwig von - Bresilja, färnbock el. rödträ - Bresjko-Bresjkovskaja, Jekaterina - Breslau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Bresadola—Breslau
796
Rådhuset, La Loggia, i Brescia.
derstödde Montgomerys ökenoffensiv 1942—43.
Hans flygkår ingick i det flygunderstöd, som
lämnades Eisenhowers invasionsstyrkor i
Frankrike 1944. Han blev därefter chef för de
allierades i aug. organiserade 1 :a flygburna armé,
som bl. a. deltog i slaget vid Arnhem.
Bresadola [-a’dåla], G i a c o m o, italiensk
botanist (1847—1929), eg. prästman i Trento. B.
studerade de högre svamparnas systematik. Han
ägnade sig därvid huvudsaki. åt
hymenomyceter-na, i synnerhet skivlingarna, och beskrev ett stort
antal nya arter. Hans utomordentliga
artkännedom togs i anspråk för bestämningar och
bearbetningar av flera amerikanska och europeiska
muséers svampsamlingar. Huvudparten av hans
värdefulla svampherbarium inköptes till Sverige
av L. R o m e 11 och kom sedan genom en
donation i Riksmuséets ägo. De förnämsta av B:s
arbeten, som innehålla egenhändigt utförda,
kolorerade svampbilder, äro ”Fungi tridentini novi
vel nondum delineati” (2 bd, 1881—1900),
”Fung-hi mangerecci e velenosi delFEuropa media”
(1898; 3 :e uppl. 1933) samt planschverket
”Ico-nographia mycologica” (26 vol., 1927—33) med
1,200 kolorerade tavlor.
Brescia [brä’Ja]. 1) Provins i n. Italien,
ö. Lombardiet, mellan Gardasjön, Oglio och
Iseosjön, omfattar i n. en del av Alperna
(Bergamask- och Tridentinalalperna) ; 4,749 km2,
745,000 inv. — 2) Huvudstad i prov. B., vid
foten av Alperna, 20 km v. om Gardasj ön;
150,000 inv. Biskopssäte. Stadens centrum är
Piazza del Comune med rådhuset, vanligen kallat
La Loggia (1492, fullbordat 1554—74). I
närheten av Piazza del Duomo ligger domkyrkan
(Duomo nuovo), en centralkyrka med kupol
(grundlagd 1604), sida vid sida med gamla domen,
kallad La Rotonda, en rundkyrka med låg omgång
och med tillbyggt tvärskepp och kor (1000-talet—
noo-talet). Antikvitetsmuséum, inrymt i ett
korintiskt Herkulestempel, byggt av Vespasianus 72
e. Kr., uppgrävt 1822. Målningar av Moretto,
Bonvicino och Romanino finnas i stadens många
kyrkor (San Francesco m. fl.) och i Ateneo
Martinengo. Under 2:a världskriget led B. svåra
skador genom allierade flyganfall. Bl. a. blevo
flera kyrkor ramponerade. — B. är en viktig
järnvägsknut. Tillverkning av järn- och stålvaror,
särsk. vapen; ylle-, linne- och silkesfabrikation.
Under 1500-talet blev B. ett viktigt centrum för
tillverkning av stråkinstrument. — B., det gamla
keltiska Brixia, blev romersk koloni, var under
1000-talet fri stad, kom senare under Venedig,
Frankrike, Österrike och slutligen 1859 till
Pie-monte.
Brese-Winjary, Johan n Leopold L u
d-wig von, preussisk ingenjörgeneral (1787—
1878). Han var generalinspektör över
fästningarna och chef för ingenjörkåren 1849—6o. B.
var den förnämste grundläggaren av det
nypreussiska befästningssystemet. B. adlades 1856.
Bresi’lja, färnbock el. rödträ,
gemensam benämning på veden från flera i Ostindien
och Sydamerika växande Caesalpinia-^rtcr. Man
betecknar olika sorter bresilje-, kalifornia-,
ni-karagua-, japan trä o. s. v. Veden raspas el. males,
el. också extraheras den, då bresiljeextrakt fås.
Alla olika slag av b. innehålla färgämnet b
ras-si 1 i n. Vid oxidation i alkalisk lösning erhålles
en oxidationsprodukt, b r a s s i 1 e i n.
Bresjko-Bresjkovskaja [-[brjä’jka-brjejkå’fs-kaja],-] {+[brjä’jka-brjejkå’fs-
kaja],+} Jekaterina, rysk revolutionär (1844
—1934). Dotter till en godsägare, greps hon
tidigt av social medkänsla för den ryska
bondeklassen och övergav efter några års äktenskap
med godsägaren Bresjko-Bresjkovskij man och
barn för att enligt tidens sed ”gå till folket”.
Som medlem av en revolutionär
sammanslutning vandrade hon i propagandasyfte förklädd
på landsbygden, häktades 1874 och dömdes till
5 års straffarbete i gruvorna i Kara (Sibirien)
och sedan livstids förvisning till Sibirien. Först
1896 lyckades hon återvända till det
egentliga Ryssland och fortsatte därpå inom det
socialrevolutionära partiet sin revolutionära
verksamhet. Häktad 1907 i Samara, satt hon i
tre år i Peter-Paulsfästningen och sändes
därpå ånyo till Sibirien. Därifrån återvände hon
i triumf efter marsrevolutionen 1917 och
intog under Kerenskijs regering en synnerligen
hedrad och betrodd ställning. Efter
bolsjevik-segern i nov. s. å. lyckades hon undan
bol-sjevikernas ivriga efterspaningar rädda sig till
utlandet. Hon vistades sedan i U.S.A., Paris
och Tjeckoslovakien och bedrev där
antibolsje-vikisk propaganda.
Bre’slau [-au], po. IVroclaw, stad i det av Po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
