Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brienne, Johan (Jean) av - Brienne-le-Château - Brienzsjön - Brière de l’Isle, Louis - Brieux, Eugène - Brig - Brigad - Brigadgeneral - Brigadjär - brigadör - Brigantin el. bergantin - Brigg - Briggs, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Brienne-le-Chåteau—Briggs
824
gick B. i påven Gregorius IX :s tjänst vid
angreppet på södra Italien men måste vika, när Fredrik
återkom från orienten. 1229 valdes B. till kejsare
i Konstantinopel som förmyndare för den
minderårige Balduin II, den siste latinske kejsaren. Han
kunde ej hindra kejsar Johannes II i Nicaea att
intaga en stor del av riket men lyckades dock slå
fienden och rädda huvudstaden 1236.
Brienne-le-Chåteau [briä’n-la-Jatå’], stad i
dep. Aube i n. ö. Frankrike; 2,000 inv. Slott från
1770. Vid militärskolan här studerade Napoleon
1779—84. 29 jan. 1814 sökte han vid B. falla
Blücher i ryggen. Fransmännen segrade
visserligen, men Blücher kunde obehindrat draga sig
tillbaka.
Brienzsjön [briä’nts-], ty. Brienzer See, i
schweiz. kant. Bern, 564 m ö. h., på nordgränsen
för Berner Oberland. Genomflytes av Aar och
skiljes från Thunsjön av Lütschines och
Lom-bachs deltaavlagringar vid Interlaken. 15 km lång,
största djup 261 m. I n. ö. byn Brienz,
huvudorten för Oberlands träsnideri, med järnväg till
Luzern och kugghjulsbana till Brienzer Rothorn,
2,351 m ö. h.
Brière de 1’Isle [briä’r do 11’1], Louis
Alexandre Esprit Gaston, fransk militär (1827—
96). Han tjänstgjorde på 1860-talet i Franska
Indokina. B. var vid fransk-tyska krigets utbrott
1870 överste, blev sårad vid Sedan och
tillfångatagen. Sedermera var han guvernör i
Senegam-bien och 1883 chef för en brigad i
expeditionskåren till Tonkin. Han fick 1884 överbefälet
efter general Millot. Efter förlusten av Langson,
vilken april 1885 vållade ministären Ferrys fall,
måste B. lämna sitt befäl men utnämndes 1887
till generalinspektör för marintrupperna.
Brieux [briö’], Eugène, fransk dramatiker
(1858—1932). Han sökte skapa en naturalistisk
teater i Frankrike; hans första framgång,
”Blan-chette” (1892), är också knuten till Théätre libre.
B. var en rättfram, bister kritiker av vissa
moderna yrkestyper och samhällsförhållanden med stor
förmåga att arrangera realistiska tavlor ur livet
till en spännande intrig. I ”Les bienfaiteurs”
(1897) gisslar han borgerskapets självgodhet och
hyckleri; i ”La robe rouge” (1900; ”Röda kåpan”,
Stockholm 1902) angriper han det franska
rättsväsendets godtycklighet, liksom senare i ”Simone”
(1908) och ”L’avocat” (1922; Stockholm 1924),
medan han i stycken som ”Maternité” (1903) och
”Les hannetons” (1906; ”Ollonborrar”,
Stockholm 1911) sysslar med äktenskapliga problem.
En efterkrigssatir erbjuder lustspelet ”Les
amé-ricains chez nous” (1920).
Brig, fr. Brigue, stad i schweiz. kant. Valais,
681 m ö. h., i Rhönedalen, vid Simplonpasset och
n. ändan av Simplontunneln, där Lötschbergbanan
möter Simplon- och Furkabanorna. 3,400 inv.
Genom sitt läge är B. en knutpunkt för den
internationella turisttrafiken; staden domineras av
Stockalperslottet, Schweiz’ största privatbyggnad,
uppf. 1641—47.
Brigad (av it. briga, oväsen, strid), större
taktiskt förband av olika storlek i skilda länder
och tider. Gustav II Adolf indelade infanteriet i
b., helbrigader om 2,000 man el. mera och
halvbrigader. Sedermera blev brigadindelningen
allmän inom alla arméer, men b:s styrka sjönk, och
under 1600-talets senare hälft utbyttes namnet
mot bataljon. Under 1700-talet betecknade b.
stundom ett antal bataljoner el. skvadroner, som
tillfälligtvis voro förenade. Fastare form fick b.
först i den franska revolutionsarmén och därefter
i den av Napoleon 1804 genomförda indelningen
av hären i armékårer, divisioner och b. Efter
hand infördes brigadindelningen även i övriga
arméer. Under 1 :a världskriget användes
benämningen b. särsk. inom stormaktsarméerna för att
beteckna det största truppförbandet inom ett
stridande truppslag. Numera är b. ett mycket
växlande begrepp, vanl. benämning på förband
mindre än fördelning (division) men större än reg.
I Sverige äro infanteriet och pansartrupperna
indelade i b. (infanteri- och pansarbrigader).
Brigadgeneral, se General.
Brigadjär (fr. brigadier), tidigare en i
Preussen och Frankrike använd benämning på den, som
förde befälet över en brigad. I Schweiz finns
fortfarande motsvarande befattning, benämnd
Oberstbrigadier.
Brigadör, officersgrad i Frälsningsarmén
närmast efter överstelöjtnant.
Brigantin el. bergantin. 1) Tvåmastat
fartyg, som på vardera masten för gaffelsegel,
märs- och bramsegel. Kallas stundom
skonert-b r i g g. — 2) Harneskbeklädnad, bestående av
på läder el. tyg utvändigt fastnitade, varandra
överskjutande stålplattor. B. brukades mycket i
Europa på 1500-talet.
Brigg, tvåmastat, medelstort fartyg, vars
tack-ling överensstämmer med de två förligaste
masternas å ett fullriggat skepp. B. för dessutom å
aktre masten ett stort gaffelsegel, kallat b
riggse g e 1.
Briggs [brigz], Henry, engelsk matematiker
(1556—1630). Han beräknade med tillhjälp av
de napierska logaritmerna de s. k. briggsska el.
tiotalslogaritmerna, som ha talet tio till bas och
äro bättre lämpade för praktiskt bruk. Han
ägnade många års oförtrutet arbete åt uträknandet
av sina logaritmer, och de 1618 och 1620
publicerade tabellerna innehöllo logaritmerna för talen
1—20,000 och 90,000—100,000 med 14 decimaler.
Brigg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
