Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bring, släkt - Bring, 1. Erland - Bring, 2. Ebbe - Bring, 3. Sven (teolog) - Bring, 4. Johan - Bring, 5. Sven (översättare) - Bring, 6. Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Bring
832
Bring, svensk släkt, vars stamfar, Mattias
Enertsson B., mot 1500-talets slut inflyttade från
Norge till Skåne och var far till Enert B., en
rik köpman i Landskrona. Från dennes sonson,
kyrkoherden Ebbe B. (d. 1737), härstamma de
nu levande släkterna Bring och Lagerbring. Ebbe
B. var far till hävdatecknaren Sven B., adlad
Lagerbring. Brorson till honom var
matematikern Erland Samuel B. (se B.i). Dennes
brorson, professor Ebbe Samuel B. (1785—
1855), blev fil. mag. i Lund 1808, docent i
lärdomshistoria, 1809, adjunkt i kriminallagfarenhet
1819, prof, i teoretisk filosofi 1821 och i
historia 1828. Prästvigd 1841, var han därpå
jämväl kyrkoherde i Bjärshögs och Oxie
prebende-pastorat. Han var ”en av den polyhistoriska
lärdomens sista representanter”, utgav en mängd
akademiska disputationer och flera politiska
broschyrer. Sysslings son till honom var biskop
Ebbe Gustaf B. (se B.2). Dennes kusin J. C. B.
(se B.4) var far till Theophil B. (1863—
1925), som 1902—11 var assistent vid teologiska
fakulteten i Uppsala och 1911 blev domprost i
Linköping. Han utgav 1915 ”Förslag till
komplettering och revidering i vissa hänseenden af nu
gällande evangeliebok” och insattes 1919 i
evange-liebokskommittén, vars förslag till reviderad
evangeliebok sanktionerades 1921. B. utgav bl. a.
flera homiletiska arbeten och en
synodalavhand-ling, ”Om konfirmandundervisningen” (1920).
Kusin till honom är historikern Samuel Ebbe B.
(se B.6).
1) Erland Samuel B., universitetslärare,
matematiker (1736—98). Han blev 1762 docent
i juridiska fakulteten i Lund och uppehöll 177°
—79 under sin morbror Sven Lagerbrings
tjänstledighet dennes historiska professur, vars
ordinarie innehavare han blev 1779. B :s egentliga
vetenskapliga område var emellertid matematiken.
Han efterlämnade i handskrift flera matematiska
arbeten (7 vol. i Lunds univ :s bibliotek); från
honom härrör Bringska formen för den
allmänna 5 :e-grads-ekvationen.
2) Ebbe Gustaf B., teolog (1814—84). Han
blev docent i dogmatik och moralteologi i Lund
1837; prästvigd s. å. Teol. adjunkt 1844, blev B.
1848 prof, i pastoralteologi och 1856
därjämte domprost i Lund samt 1861 biskop i Linköping.
Sin bana började B. som hegelianskt påverkad
systematiker, övergick
senare till den
praktiska teologien och
gjorde sig därvid förtjänt
om det kyrkorättsliga
studiet samt om den
praktiska
prästutbildningen, för vilken han
uppdrog länge följda
riktlinjer. Tills, m. V.
Flensburg och A. N.
Sundberg utg. han
Svensk Kyrkotidning
1855—64. Denna
tidskrift företrädde en
den lundensiska högkyrklighetens offensiv mot
religiös liberalism och individualistisk
frikyrklighet under framhållande av samfundets rätt och
betydelse. B. röjde djupa luterska tankar men
hade därjämte rönt inflytande från
nyluteranis-men med dess tendens till institutionalism. Som
biskop inledde B. i viss mån en ny tid, en de
prästerliga, religiösa biskoparnas tid efter de politiska
och humanistiska. Vid kyrkomötena spelade han
en framskjuten roll. Han var led. av
evangelie-bokskommittén, vars 1850 framlagda förslag till
nya predikotexter genomfördes 1860, vidare av
handbokskommittén, som framlade förslagen av
år 1854 och 1855, samt av katekeskommittéerna
1869 och 1875, som förde fram till 1878 års
katekes.
3) Sven Libert B., den föregrs kusin, teolog
(1826—1905). Han blev 1856 docent i
systematisk teologi i Lund och erhöll Torrlösa pastorat
1862; teol. dr i Lund 1868. B. var en nitisk
församlingsherde och utövade flitigt författarskap
i teologi och kyrkliga frågor. På äldre dagar
sökte han sig tillbaka till akademien och var
1886—97 prof, i praktisk teologi i Lund. Av B:s
skrifter må nämnas ”Grunddragen af den
christe-liga trosläran” (2 dir, 1869—77).
4) Johan Christoffer B., den föreg :s bror,
präst (1829—98). Han prästvigdes 1852 och
kallades 1862 till föreståndare för
diakonissanstal-ten i Stockholm; teol. dr i Uppsala 1893. Den
betydande utveckling diakonissverksamheten tagit
och det förtroende den vunnit bero i väsentlig
grad på B :s varmt nitiska och insiktsfulla
ledning av diakonissanstalten på Er sta. B. var en
gärna hörd predikant, eftersökt
konfirmations-lärare och mycket läst uppbyggelseförfattare.
Förutom en mängd ströskrifter och strödda
predikningar märkes bland B :s skrifter ”Några
minnesord för konfirmander” (1876; 12 :e uppl.
1911).
5) Sven Casper B., son till B. 2), översättare
(1842—1931). Han var civilrådman i Uppsala
1885—1910, översatte Dantes ”Divina commedia”
(2:a, omarb. uppl. 1928), texter till Mozartoperor
m. m. och utgav ”Svenskt ordförråd ordnat i
begreppsklasser” (1930).
6) Samuel Ebbe B., brorson till B.3),
historiker, biblioteksman (f. 1879 25/g). Han blev
fil. dr i Lund 1912, andre bibliotekarie vid Kungl.
biblioteket 1909 och
var 1914—44 förste
bibliotekarie vid
universitetsbiblioteket i
Uppsala. Biands B :s
arbeten märkas
”Troll-hätte kanals historia
intill 1844” (1911—
13), vidare historiker
över Göta kanal (1922)
och Södertälje kanal
(1925), Uppsala läns
hushållningssällskap (2
bd, 1915—16),
Uppsala läns och Stockholms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
