Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brokig kopparmalm, bornit - Brokind - Bro-kista - Bromaterielförband (krigsbrokolonn) - Brokspettsläktet - Broling, 1. Gustaf - Broling, 2. Carl - Brom, Br - Bromaceton - Brom-akne - Bromalin - Bro-Malma - Broman, Erland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Brokind—Broman
880
Brokind.
net. Viktig kopparmalm i U.S.A., Mexico och
Chile. Förekommer underordnat i en del svenska
gruvor, ss. Åtvidaberg, Falun, Nya Kopparberg.
Brokind, gods i mellersta Östergötland, 24
km s. om Linköping, vid Kinda kanal, Vårdnäs
socken. B. var 1732—1918 samt är sedan 1933
fideikommiss inom ätten Falkenberg och
omfattar med underlydande i Nykils socken 1,506 har,
därav 345 åker. Tax.-värde 852,000 kr. Slottet
är av sten i 2 våningar och uppfört 1727—31.
B. har kvarn, såg och kraftverk, trädgård med
stora växthus samt engelsk park. B. tillhörde
först Folkungaätten, köptes 1379 av Bo
Jonsson Grip och ägdes på 1400-talet av danska
riksrådet Ficke Bülow, vars dotter var g. m.
Engelbrekts baneman, Måns Bengtsson. Inom
dennes ätt, Natt och Dag, stannade B. till 1706,
då det genom arv övergick till ätten Falkenberg
af Bålby.
Bro-kista, se Bro-kar.
Bromaterielförband (bromaterielkompani, förr
kallat brokompani och krigsbrokolonn),
förband för transport av reglementerad
krigsbro-materiel samt personal för materielens
handha-vande. B. äro numera motoriserade. För själva
broslagningen användas ingenjörförband.
Brokspettsläktet, se Hackspettar.
Broling. 1) Gustaf B., metallurg (1766—
1838), blev efter akademiska studier i Uppsala
tjänsteman i Bergskollegium och vid Kungl.
myntet, fick 1817 titeln bergsråd, blev 1833
överdirektör vid Mynt- och kontrollverken och
avgick 1835. B., som 1797—99 studerat dåtidens
förnämsta järnverk och verkstäder i England
(hans reseanteckningar utgåvos 1811—17), var en
föregångsman inom svensk järnhantering och
maskinbyggnad, tog initiativ till nyanläggningar
och medverkade vid införandet av förbättrade
tillverkningsmetoder. Han införde bl. a.
stereotyperingen i Sverige.
2) Carl Abraham B., den föreg:s brorson,
sedelgravör (1798—1851). Han införde i Sverige
den engelska stålgravyren för banksedlar (1832)
och förbättrade väsentligt det svenska
pappers-mynttrycket.
Brom, Br, ett till metalloiderna hörande
grund
ämne, nära besläktat med klor. I naturen
finnes ej b. fritt, men i vissa metallsalter är det
ganska allmänt förekommande, ehuru alltid i små
mängder. Det åtföljer nämligen klor såväl i
havsvatten som i saltavlagringar, uppkomna ur
avskilda havsvikar el. salta sjöar. Havsvatten
innehåller omkr. 0,015 % b. Avsevärt större är b
romhalten i Döda havet samt i vissa salta källor.
Största brommängden fås från saltavlagringarna
i Stassfurt m. fl. ställen i Tyskland, i det
änd-lutarna efter karnallitens bearbetning innehålla
0,25—0,29% b., huvudsaki. som magnesiumbromid.
Ur ändlutarna utvinnes b. genom deras
behandling med klor. B. kan även erhållas genom
elek-trolys.
I sina föreningar är brom 1- och 5-värdigt.
Dess atomvikt är 79,92. B. är en tung,
svart-brun vätska, som i luften avger brunröda,
obehagligt luktande och andningsorganen starkt
angripande ångor. Spec. v. 3,19 vid o°. Kpt 590.
B. löses i vatten (”bromvatten”), vilket ofta
användes i st. f. ren b. på laboratorier. B. angriper
häftigt flertalet metaller. B. användes för
desin-fektionsändamål, i stora mängder inom kemiska
industrien, speciellt för framställning av en del
tjärfärger, som oxidationsmedel och som
utgångsmaterial för bromföreningar. Jfr Bromföreningar.
Bromaceton, stridsgas med tårretande
egenskaper, mörkfärgad vätska, som 1915 under
benämningen B-stoff infördes av tyskarna under
världskriget. B. användes som övningsgas för
ut-provning av gasmasker.
Brom-akne, se Bromförgiftning.
Bromalin, ett bromhaltigt sömnmedel.
Bro-Malma, socken i Åkerbo härad,
Västmanlands län, bildades 1939 genom sammanslagning av
socknarna Bro och Malma. I s. och närmast
Hedströmmen är välodlad slättbygd, i n. är trakten
kuperad och skogrik. 3,135 har åker. I B. ligga
brukssamhällena Kolsva och Gisslarbo,
egendomarna Kröcklinge och Åsby samt Ekeby och
Lyftinge kraftverk. Flera järnåldersgravfält och
ett par bygdeborgar finnas. Bro kyrka har skepp
från 1200-talet, och Malma kyrka är från 1300—
1400-talen. B. utgör ett pastorat i Västerås stift,
Köpings kontrakt; skall enl. beslut 1950 benämnas
Kolsva (se d. o.).
Broman, Erland, friherre, Fredrik I;s
gunstling (1704—57). Han kom såsom
hovjun-kare tidigt i beröring med Fredrik I, hos vilken
han vann stor ynnest såsom en glad
umgänges-broder och en tjänstvillig medhjälpare i konungens
kärleksaffärer. 1734 utnämndes han till assessor
i Kommerskollegium, en utnämning, som vållade
häftig strid mellan konungen och rådet. 1739 blev
B. kommerseråd, 1741 hovmarskalk, 1747
president i Kommerskollegium och s. å. friherre.
Skrupelfritt manövrerade han mellan det framväxande
hattpartiet och hovet, vann insteg hos Adolf
Fredrik genom att ställa sig som nominell låntagare
för de betydande belopp denne lånade ur
Riksbanken, samt medverkade mot kontant ersättning
vid allehanda utnämningar. Genom
fastighets-j obberier tj änade han stora summor, som han dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
