Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronnen, Arnold - Bronner, Augusta - Brons - Bronsart von Schellendorf, 1. Hans - Bronsart von Schellendorf, 2. Paul - Bronsart von Schellendorf, 3. Walter - Bronsblått - Bronsdiabetes - Bronsering - Bronsersalt - Bronsfärg - Bronsåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
895
Bronner—Bronsåldern
896
familj i gammal naturalistisk stil med freudiansk
psykologi. Senare verk äro dramerna ”Die
Exzes-se” (1923), ”Anarchie in Sillian” (1924),
”Rhei-nische Rebellen” (1925) och ” Reparationen”
(1926), romanerna ”Film und Leben Barbara
La Marr” (1928), ”O. S.” (1930; om striderna
i Oberschlesien 1921), ”Rossbach” (1930) och
”Erinnerung an eine Liebe” (1933) samt
skådespelet ”Sonnenberg” (s. å.). B. fängslades
alltifrån mitten av 1920-talet alltmer av de
nationella politiska problemen.
Bronner [brå’na(r)], Augusta, amerikansk
psykolog och kriminolog (f. 1881). Hon har
gjort en betydande insats inom modern
kriminalpsykologi och tills, med maken, W. Healy
utfört banbrytande arbeten på detta område. 1917—
46 var hon ledare för Judge Baker Guidance
Center i Boston.
Brons, legering, som huvudsaki. innehåller
koppar och tenn. En del bronser hålla dessutom
mindre mängder andra metaller, särsk. zink och
bly men även antimon, arsenik etc. De olika
beståndsdelarnas relativa mängder växla för olika
ändamål inom vida gränser. B. är hårdare än
koppar och användes därför i forntiden till svärd,
yxor, andra arbetsverktyg och dyl., innan järnet
ännu var känt. B. är dessutom mera lättsmält
och fyller vid gjutning formarna väl, varför
den tidigt började brukas till bl. a. konstföremål.
Legeringens hårdhet och hållfasthet ökas med
tennhalten till ett visst maximum, varefter
hållfastheten åter avtager på grund av inträdande
sprödhet. Tennhalten bör därför i regel icke
överskrida 35% men är vanl. betydligt lägre.
Då med hög tennhalt även följer mindre
smid-barhet äro de b., som hålla under 6%, lämpligast
för prägling, kallpressning och dylik bearbetning.
— Av de viktigaste för olika ändamål numera
tillverkade b. håller klockbrons omkr. 78 %
koppar och 22 % tenn, spegelbrons omkr. 70 %
koppar och 30 % tenn, b. för gjutning av statyer
och andra konstföremål 80—90 % koppar och
3—8% tenn. I sistnämnda art ingår även intill
10% zink. Den förr för gjutning av kanoner
använda b. höll vanl. omkr. 90 % koppar och
10 % tenn. Inom maskintekniken förekomma
bronser, som utom koppar och tenn hålla zink,
stundom även bly. I instrumentfabrikation och
maskinteknik nyttjas särskilda bronsarter,
kallade aluminiumbrons, fosforbrons och
manganbrons.
Bronsart von Schedlendorf [bråsä’r fån].
1) Hans B., tysk tonsättare, pianist och
dirigent (1830—1913). Han skapade sig ett berömt
namn som pianist och dirigent och var 1867—87
intendent för Hannoverteatern samt 1887—95
generalintendent för Weimarteatern. Av hans
kompositioner ha g-moll-trion, pianokonserten i
fiss-moll, ”Frühlingsfantasie” för orkester samt
körsymfonien ”In den Alpen” framförts ett
flertal gånger.
2) Paul B., den föreg :s bror, militär och
politiker (1832—91). Han var under kriget 1870
—71 avdelningschef i stora högkvarteret och
gjorde sig därvid bemärkt, bl. a. efter slaget vid
Sedan vid underhandlingarna om franska arméns
kapitulation. Han var krigsminister 1883—89. B.
har skrivit det mycket uppskattade arbetet ”Der
Dienst des Generalstabes” (1875—76; 4æ uppl.
utg. av hans son 1905).
3) Walter Franz Georg B., den föreg :s
bror, militär och politiker (1833—1914). Han var
preussisk general och 1893—96 krigsminister. Han
blev 1888 general av infanteriet.
Bronsblått, ett färglack, som spec. användes
vid fabrikationen av kulört el. marmorerat
papper, har bronsartad glans och ger papperet ett i
metalliska färger skimrande utseende. B.
fram-ställes ur blåträextrakt efter tillsats av
indigo-karminlösning el. något blått t j är färgämne och
utfällning med ett järnoxidsalt. —
Brons-brunt framställes och användes på liknande
sätt.
Bronsdiabetes, sällsynt sjukdomstillstånd,
någon gång uppträdande hos män i äldre
medelåldern och bestående i en bronsartad färgning av
huden i förening med sockersjuka (diabetes) och
levercirrhos. Som sjukdomens orsak har ansetts
en egenartad förändring av blodet, vars färgämne
inlagras i huden, bukspottskörteln och levern,
givande de tre nämnda rubbningarna.
Bronsering avser att ge ett föremåls yta
utseende av brons. B. av metaller sker på
elektro-lytisk väg i ett bad av kaliumkarbonat,
koppar-klorid, tennklorur och cyankalium, varvid
föremålet placeras som negativ pol. Genom att
variera koppar- och tennmängderna i elektrolyten
kan man erhålla olika färgnyanser. — Trä, gips
och andra porösa ämnen bronseras med bronsfärg,
sedan föremålet först behandlats med limlösning
el. fernissa som bindemedel. Vid b. av glas el.
porslin användes vattenglas som bindemedel för
bronsfärgen, som fastnar efter kraftig
upphettning.
Bronsérsalt, antimonklorid, blandad med
olivolja. Användes för bronsering och brunering av
metall.
Bronsfärg utgöres vanligen av pulvriserade
metaller och metallegeringar. Avfall från
bladme-talltillverkning finrives till guld-, silver- och
alu-minium-”brons”. För tapettryck, dekorering av
galanterivaror o. dyl. användas
kopparzinklege-ringar med gula till röda nyanser och
tennzink-legering för vitt. Ytterligare nyanser
åstadkommas genom anlöpning el. medelst inblandning av
anilinfärger.
Bronsåldern är den mellersta, mellan sten- och
järnåldrarna belägna perioden av den s. k.
förhistoriska tiden. Namnet betecknar, att bronsen
under sagda tid utgjorde den förnämsta råvaran
för tillverkning av vapen, redskap, vissa
husge-råd och smycken. Uppfinningen av legeringen
brons, som, när framställningen nått fulländning,
innehöll 10 % tenn mot 90 % koppar, föregicks
av en period, då oblandad koppar brukades som
råmaterial. I länderna vid Eufrat och Tigris
synes kopparn ha varit känd omkr. 4000 år f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
