- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
897-898

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bronsåldern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

897

Bronsåldern

898

Hällristning i Vitlycke, Tanum, Bohuslän.

Kr.; tidigt kom kunskapen därom till Egypten,
och från nämnda länder spred den sig till andra
områden; från Grekland sålunda till det övriga
Sydeuropa och vidare till Mellaneuropa, där
särskilt Ungern visar en rik kopparålder. Även i
Norden har man, om ock i ringa utsträckning,
funnit’ föremål av oblandad koppar. I tredje
årtusendet uppträdde den tennfattiga bronsen i
österlandet och vid slutet av sagda årtusende .den
tennrika; i Sydeuropa kan den egentliga b:s
början sättas till början av andra årtusendet.
Danmark och Skandinaviska halvön inträdde i b.
strax före 1500 f. Kr. Liksom varje ny upptäckt
kräver sin tid för att allmänt tillägnas, fanns
kännedomen om metall (koppar, brons) säkert
på de olika områdena, samtidigt som bruket av
sten och flinta som råvara ännu fortsatte. Likaså
började järnets första framträdande, långt innan
den egentliga b. upphörde; under hela järnåldern
fortsatte tillverkningen av smycken och en del
husgeråd av brons.

I det inre av Europa utbildades en b. tidigast vid
nedre Donau och i Transsylvanien på grundval
av en äldre kopparålderstradition samt inom
sten-åldersbygderna i nuv. Böhmen och Mähren i
grannskapet av de rikt metallförande distrikten i
Erzgebirge. Medan den tidiga b. kring nedre
Donau synes ha fört ett från kontinentens inre
isolerat liv, visar sig dess böhmisk-mähriska
motsvarighet, den s. k. aunj etitzkulturen, ha haft
NFIII — 29

en stark expansionskraft och blivit vägledande
för utvecklingen västerut. Aunj etitzkulturen
grundläde sålunda en tidig b. i Tyskland fram till
Rhen och upp till östersjökusten men fick också
fotfäste på Poslätten och i delar av mellersta
Italien. Väster om Rhen, i Frankrike och på
Brittiska öarna mötte en samtidig b. av något annan
utformning. Grunden härtill lades genom en
kulturexpansion c:a 2000 f. Kr. från Pyreneiska
halvön samt något senare från det guld- och
kopparrika Irland, som bjuder ett rikt fyndmaterial
från detta äldsta skede av b.

Med högbronsålderns början, c:a 1500 f. Kr.,
kom bebyggelsen vid nedre Donau för åtskillig
tid framåt att behärska den europeiska
utvecklingen. De rika kopparfyndigheterna i detta område
gåvo förutsättningar härför. Det östdonauländska
området nådde kontakt med den mykenska
kulturkretsen och omskapade genom denna kontakt
sitt stilschema och sin formgivning efter
mykenska mönster. Den mykenska vapenutrustningen
med långsvärd och spjut introducerades i
Mellaneuropa, men i former, som anknöto till en
inhemsk traditionslinj e, och på samma sätt
vandrade den mykenska spiralen och andra
medel-havsornament in på den europeiska kontinenten
för att småningom nå fram ända till Nordeuropa
och här ge impulsen till en rik spiralornamentik,
som kännetecknar den nordiska b :s första stora
högkonjunktur, tiden 1400—1100 f. Kr.

Medan Italien tidigare i väsentliga stycken
varit mottagande part, blev det under den yngre b.
en allt mer dominerande faktor, och småningom
berövade det nedre Donau-området dess forna
initiativ. Produkter av italiensk metallindustri,
främst hamrade bronser, i form av skålar,
am-foror o. dyl. exporterades till Mellaneuropa och
nådde ända upp till den nordiska kulturkretsens
domäner, och den inhemska fabrikationen n. om
Alperna fick en mer el. mindre starkt
framträdande italisk prägel. Vid denna tid, efter 1000 f.
Kr., hade Italien glidit in i en järnålder, och
under skedet 900—800 kom även i första hand på
Nordbalkan och
strax därefter i
Mellaneuropa en
rikare inhemsk
järnhantering till stånd.
I Sverige, Norge,
Danmark, Slesvig,
Holstein,
Mecklenburg samt delar
av Hannover och
Pommern bilda
under b. ett enhetligt
område, uppvisande
en konstskicklighet,
som icke
överträffas av något annat
europeiskt område
än Grekland.
Bronsen i de nordiska
fynden är alltid
införd och detta som

Urngrav. Store Karlsminde.

Nordsjälland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free