Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broskganoider - Broskhinna - Broskskivling - Brosksvulst - Broskvävnad - Broslagning - Brosme - Brosse, Salomon de - Broström, 1. Axel - Broström, 2. Dan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Broskhinna—Broström
910
ryggsträngen (cho’rda dorsälis) kvarstår. Ben
finnes huvudsaki. utbildat i form av täckben.
Liksom hos broskfiskarna saknas över- och
mel-lankäksben. Munnen sitter på undersidan av
nosen, som är utdragen i en lång spets av växlande
form, kallad r o s t r u m. Huden är antingen
försedd med benplåtar el. naken. Spruthål finns
vanligen. Gälarna likna benfiskarnas samt
täckas av ett gällock. Tarmen har ett inre
spiralveck. Simblåsan är genom en gång förenad med
svalget. B. tillhöra
norra halvklotet.
De delas i två
familjer, störar
och skedstörar.
Broskhinna, se [-Bindesubstansvävnad.
Broskskivling-ar,-]
{+Bindesubstansväv-
nad.
Broskskivling-
ar,+} Mara’smius, ett
släkte skivlingar,
utmärkta framför
allt genom sin segt
broskartade el.
läderaktiga fruktkropp, som vissnar
i torka men i
fuktighet återtager sitt
friska utseende. Av svenska arter märkas den på
ängar och vägkanter allmänna
nejlikbrosk-svampen (M. oreades), som växer i zoner och
bildar s. k. h ä x r i n g a r, och 1 ö k b r o s
k-s vamp en (M. scorodonius), i fuktigt tillstånd
starkt lökluktande; båda äro utmärkta
krydd-svampar.
Brosksvulst, Chondrom, är namnet på
nybildningar, vilka till sin histologiska byggnad
överensstämma med broskväv. De kallas ecchondrom,
då de utgå från normalt förekommande
broskväv; enchondrom, då de utgå från vävnader
(vanl. benväv), där
brosk normalt ej är
förhanden.
Svulsterna, som kunna
förekomma
multipla, äro vanligen till
sin natur godartade
men orsaka ibland
genom sitt läge
större el. mindre
obehag.
Broskvävnad, se [-Bindesubstansvävnad.-]
{+Bindesubstansväv-
nad.+}
Broslagning,
militär benämning
på brobyggnad, utförd enl. reglementerade
föreskrifter. B. föregås av rekognoscering, varvid
brolinje och, därest flytande stöd skola användas,
ankarlinjer utstakas, B. kan utföras stödvis el.
delvis. B. stödvis användes vid broar med
fasta stöd, ss. bockar, mera sällan vid broar på
flytande stöd. Vid b. delvis, som huvudsaki.
kommer till användning vid broar på flytande stöd,
byggas vid sidan av bron brodelar, bestående av
Lökbrosksvampar.
Foto O. Andersson.
S. de Brosse: Fasaden till kyrkan S:t Gervais i Paris,
ett el. flera mellanstycken med tillhörande
flytande stöd och broning el., vid större spännvidder,
fackverksspann. Vid kortare brolängder är det
även vanl. att fackverksspann skjutes ut
(”lanseras”) från ena stranden över till den andra.
Brosme, se Torskfiskar.
Brosse [brås], Salomon de, fransk
arkitekt (1562—1626), hovarkitekt hos Henrik IV
och Maria av Medici. Han byggde bl. a.
Luxem-bourgpalatset (1615—21) och fasaden till kyrkan
S :t Gervais i Paris. B :s kyliga, allvarliga
monumentalstil, som upptager motiv från den
franska 1500-talsarkitekturen och den romerska
senrenässansen, bildar utgångspunkten för 1600-talets
franska palats- och kyrkoarkitektur.
Broström. 1) Axel B., skeppsredare (1838—
1905). Han började vid mitten av 1860-talet idka
sjöfart med en galeas, bildade 1882 Ängbåts-ab.
Ferm i Kristinehamn och 1890 Ängfartygs-ab.
Tirfing, som med säte i Göteborg ägdes av B. och
hans anhöriga. 1898 upptogs sonen, B. 2), som
delägare i firman, som därefter fick namnet Axel
B. & son.
2) Daniel (D a n) B., den föreg :s son,
skeppsredare, politiker (1870—1925). Efter faderns död
1905 blev B. ensam innehavare av firman Axel B.
& son. Då 1907 Svenska Ostasiatiska kompaniet
Ett flertal brosksvulster,
utgångna från handskelettet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
