Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brottsjö - Brottsrekvisit - Brottzon - Brouckère, Louis de - Brougham (vagn) - Brougham, Henry - Broughton - Brouillera - Broumov - Broussais, François Joseph Victor - Broussonetia - Brower, Adriaen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Brottsjö—Brouwer
918
Brottsjö, våg el. sjö, som våldsamt störtar
mot ett fartyg och rullar över relingen in på
däck. Sådana sjöar kunna t. o. m. ”bryta ned”
fartyget, så att det sjunker.
Brottsrekvisit, förutsättningar för att ett
brott lagligen skall anses föreligga. B. pläga
uppdelas i subjektiva, visst själstillstånd
hos gärningsmannen, och objektiva, vissa
yttre faktiska omständigheter, som konstituera
brottet.
Brottzon, områden av jorden, där en större
instörtning efter system av brottlinjer, vanl.
kit-telbrott, ägt rum. En sådan b. går runt hela
jorden, karakteriserad genom stora instörtningar
av de under tertiärtiden uppbyggda
bergkedjorna; som delar ingå Medelhavet, Karibiska
havet med Antillerna, Sydkinesiska havet med
Sundaöarna m. m. Denna b. utmärkes genom
vulkanisk och seismisk verksamhet.
Brouckère [brokä’r], Louis de, belgisk
nationalekonom och politiker (1870—1951), prof,
vid Bryssels univ. 1922. B. anslöt sig tidigt till
socialisterna; blev senator 1925. B. har gjort
en stor insats i arbetarnas bildningsrörelse. Som
belgisk delegat deltog han i många år i N. F:s
arbete. Inom den internationella arbetarrörelsen
hade han länge en framskjuten plats, och 1935
—37 var han Socialistiska internationalens t. f.
president. Efter Belgiens befrielse återupptog
han sin politiska verksamhet i hemlandet.
Brougham [bröm], ett slags två- el. fyrsitsig,
täckt vagn, ”kupé”, som fått sitt namn efter
statsmannen Lord Brougham.
Brougham [bröm], Henry Peter,
Baron B. and Vaux, engelsk politiker (1778—
1868). Född i Edinburgh, studerade B. först
naturvetenskap,
därefter juridik och blev
1800 advokat. I den
1802 grundade
Edinburgh Review var han
från början till 1828
en flitig medarbetare.
1805 bosatte han sig
i London, där han
kom i förbindelse med
whigpartiets ledande
män. Han invaldes
1810 i underhuset.
1811 genomdrev han
en lag om straff
för slavhandel, 1812
föll B. igenom i Liverpool mot Ganning,
återinträdde 1816 i parlamentet och var under
de följ, åren en av underhusets flitigaste och
mest lysande talare, särsk. påyrkande
förbättrad folkundervisning och strafflagarnas
humani-sering. Mest populär blev han genom sitt
lysande försvar för drottning Karolina i hennes
äktenskapsprocess 1820. Vid valen 1830 utsågs
han efter ett berömt tal mot slavhandeln till
representant för Yorkshire och utnämndes 1831
till lordkansler (samtidigt upphöjd till pär, Baron
B. and. Vaux) i Greys ministär. På denna post
utvecklade han ett rastlöst reformnit. Samtidigt
deltog han i debatterna om
undervisningsrefor-men och medverkade kraftigt till valreformens
genomförande, slaveriets avskaffande och 1834
års fattiglagstiftning.
Vid Greys avgång 1834 inträdde B. i
Melbournes ministär men avgick s. å. med denna.
Genom fåfänga och härsklystnad, ytterlig
ex-centricitet, otyglat lynne samt brist på lojalitet
och takt hade han stött sig med såväl konungen
som sina kamrater och erbjöds aldrig vidare plats
i någon ministär. Han fortfor dock att utöva
inflytande i parlamentet, där han nu ofta angrep
den liberala regeringen. Hans politiska
inflytande minskades dock alltmer. Han var en
lysande talare med utomordentligt minne samt
humor och sarkasm men röjde samtidigt
sentimentalitet och affektation. B:s intelligens var
mera snabb och omfattande än djup, hans
kunskaper mångsidiga men ytliga. Hans
självbiografi i 3 bd utgavs 1871. — Litt.: G. T. Garrat,
”Lord B.” (1935)-
Broughton [bråtn], Lord, se Hobhouse, J. C.
Brouillera [brojè’ra], av fr. brouiller, stifta
oenighet; brouillera d, osams (med), på
kant (med).
Broumov [bråu’måf], ty. Braunau, stad i n. ö.
Böhmen, helt nära schlesiska gränsen; c:a 8,000
inv. Bomullsindustri.
Broussais [brosä’], Franqois Joseph
Victor, fransk läkare (1772—1838), förste
professor vid militärhospitalet Val-de-Gråce i
Paris 1820 och i medicinska fakulteten 1830.
B :s medicinska teori, broussaisismen,
vilade på att alla sjukdomar uppkomma av lokala
inflammationer och att utgångspunkten för all
irritation, i synnerhet under febrar, vore mage
och tarm. Det viktigaste medlet vore alltså
bloduttömning, som han utförde medelst iglar.
Hans lära vann stor utbredning.
Broussonétia [bros-], se Pappersväxter.
Brouwer [bråu’var], Adr ia en, flamländsk
målare (1605 el. 1606—38). Han studerade i
Antwerpen i Pieter Brueghel d. y:s omgivning
och i Amsterdam, där han nämnes som bosatt
1625—26, sedan i Haarlem; verkade slutligen i
Antwerpen, där han blev mästare vintern 1631
—32. B:s tidigaste arbeten ha flamländsk
stilprägel ; sina avgörande intryck mottog han i
Haarlem av Frans Hals och de holländska
land-skapsmålarna. Ljusdunkel och luftperspektiv,
färgens enhet och kraft, den friska uppfattningen
och den snabba pensel föringen i hans mogna
konst påminna om holländskt måleri. Han
målade dels genretavlor av rökande, drickande och
spelande bönder, dels landskap. I teckningen av
sina figurer noterar han, har det träffande sagts,
på ett blixtartat sätt uttryck, rörelse, rum,
därvid erinrande om Rembrandt och japanerna på
en gång. Hans genialitet har dock tagit sitt
märkligaste uttryck i hans landskap. Något av
Frans Hals’ temperamentmåleri och av modern
impressionism mötes här; uppfattning och
utförande påminna om målare som Constable och
Corot, soin verkade två århundraden senare.
B. producerade tämligen litet, och hans arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
