Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Browallius, Johan - Brown, Adams - Brown, Charles Brockden - Brown, Ernest (astronom) - Brown, Ernest (politiker) - Brown, Ivor - Brown, John (läkare) - Brown, John (abolitionist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Brown
922
översättning och
deltog själv i dess
utarbetande. B. var Åbo
stifts representant vid
riksdagarna 1746—47
och 1751—52 och
intog därvid en
framstående ställning inom
hattpartiet. Hans
egentliga glanstid var
1751—52 årens
riksdag, då han spelade
den ledande rollen
såsom den obegränsade
ständersuveränitetens
främste förkämpe. I hans skrift ”Om irriga
begrepp rörande fundamentallagen” finner man
första gången de republikanska åsikterna
till-lämpade på 1720 års regeringsform; skriften var
grundläggande för den senare frihetstidens
stats-rättsliga åskådningssätt. B:s sista märkliga
avhandling var ”Betänkande om vattuminskningen
(1755), där han i polemik mot Dalin åter upptog
den gängse vattuminskningsteorien till prövning
och bestred denna teori både ur biblisk och
naturvetenskaplig synpunkt. B. utgav även den första
biogr. över Linné. — Litt: Biogr. (på finska)
av K. österbladh (1929).
Brown [braun], William Adams, amerikansk
teolog (1865—1943). Han ordinerades till
pres-byterianpräst 1893 och var 1898—1937 prof, i
systematisk teologi vid Union Theological
Semi-nary, New York. B. deltog aktivt i den
ekumeniska rörelsen, både i Stockholmsmötets gren (Life
and work) och Lausannemötets (Faith and order),
och utgav ett stort antal böcker i teologiska
ämnen, bl. a. ”The church in America” (1922),
”Pathways to certainty” (1930), ”God at work”
(1934) samt ”Church and State in contemporary
America” (1936). Han var hedersdr vid flera univ.
Brown [braun], Charles Brockden,
amerikansk författare (1771—1810), den
specifikt amerikanska romanens grundläggare. Han
skrev 1798—1804 åtta romaner, främst ”Wieland
or the transformation”, ”Arthur Mervyn” och
”Edgar Huntly or the sleep walker”, alla i den
samtida engelska ”skräckskolans” stil. Genom att
införa indianen som romangestalt blev B. en
föregångare till J. F. Cooper.
Brown [braun], Er ne st William,
engelsk-ame-rikansk astronom (1866—1938), prof, i matematik
i New Haven, U.S.A. Han är bekant för sina
undersökningar och tabeller över månens rörelse.
Brown [braun], E r n e s t, engelsk politiker
(f. 1881). Han invaldes 1923 i underhuset av
liberalerna. Han anslöt sig 1931 till de
national-liberala, som stödde MacDonald, och blev vid
dennes avgång som premiärminister arbetsminister
i Baldwins kabinett; han behöll denna post
under Chamberlain. I Churchills samlingsregering
1940 inträdde B. som minister för Skottland,
utbytte i mars 1941 posten mot chefskapet för
ministeriet för hälsovård och blev i nov. 1943
i stället kansler för hertigdömet Lancaster. Vid
koalitionens sprängning i maj 1945 blev B.
mi
nister för flygplansproduktionen i Churchills
konservativa regering och kvarstod som sådan till
regeringsskiftet i juli s. å.
Brown [braun], Ivor John Carnegie, engelsk
publicist och författare (f. 1891). Efter
universitetsstudier i Oxford verkade B. som publicist;
bl. a. var han teaterkritiker och ledareskribent
i Manchester Guardian 1919—35. Sedan 1942 är
han utgivare av Observer. Han har också verkat
som prof, i dramatik. Av hans skrifter må
nämnas: ”English political theory” (1920), ”Masques
and faces” (1926), ”Parties of the play” (1928),
”The heart of England” (1935), ”The great and
the goods” (1937), ”A word in your ear” (1942),
”Just another word” (1943), ”A book of words”
(1944) och ”1 give you my word” (1945).
Brown [braun], John, engelsk läkare (1735
—88). Enl. B. skulle livsprincipen vara
retbar-het för yttre påverkningar. Den har sitt säte
i hela nervsystemet och är även orsak till alla
patologiska företeelser. B:s system,
brownia-nismen, fick vid slutet av 1700-talet och
början av 1800-talet många anhängare, särsk. i
Tyskland och Italien. Vissa av B:s tankar leva
kvar i den moderna medicinska vetenskapen.
Brown [braun], John, amerikansk
abolitio-nist (1800—59). Han fick en strängt puritansk
uppfostran och fattade redan vid unga år
slavarnas befrielse som sin livsuppgift. Han kom
till den slutsatsen, att de endast på våldsam väg
kunde frigöras. Då nybyggare i Kansas, tillh.
slavpartiet, 21 maj 1856
skövlat staden
Lawrence, beslöt B.
hämnas sydstatsmännens
excesser. De hade
kostat fem män livet,
och natten till 24 maj
s. å. grepo B. och
hans lilla skara fem
män av slavpartiet i
deras hem, dödade
dem som
försoningsoffer och stympade
deras kroppar
(”massakern vid
Pottawato-mie”). Dådets
närmas
te följd blev ett våldsamt inbördeskrig i Kansas.
Redan dessförinnan hade B. uppgjort planer på
att åstadkomma ett slavuppror i södern. B. slog
sig i juni 1859 ned på en hyrd farm nära byn
Harper’s Ferry i Virginia, invid gränsen till
Maryland, och samlade där vapen och en liten
friskara. 16 okt. bemäktigade han sig med 18
man nattetid arsenalen i Harper’s Ferry; redan
följande dag omringades arsenalen av
bybefolkningen och vid stormning nästa morgon
tillfångatogs B., svårt sårad. Han dömdes till döden för
högförräderi och upphetsning till mord och
uppror samt avrättades. B. dog i orubblig övertygelse
om att genom sin död främja frihetens sak. Det
republikanska partiets ledare stodo fullständigt
utanför hans planer, som i södern väckte våldsam
förbittring. I nordstaterna förhärligades däremot
den gamle puritanen som en martyr. Sången om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
