Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brueghel (Breughel), 1. Pieter, d. ä. (Bonde-Brueghel) - Brueghel, 2. Pieter, d. y. (Helvetes-Brueghel) - Brueghel, 3. Jan, d. ä. (Sammets-Brueghel) - Breughel, 4. Abraham - Brugd - Bruges - Brugghen, Hendrick ter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
933
Brugd—Brugghen
934
Pieter Brueghel d. ä.: Vinterlandskap (December), omkr. 1565. Kunsthistorisches Museum, Wien.
och bibliska bilder ha, både i landskaps- och
figurframställningen, en utomordentligt stark,
för hans tid enastående verklighetsprägel. Efter
hand uppnådde han vid utvecklandet av motiv
med talrika figurer en storslagen enkelhet i
kompositionen. B. var en betydande och originell
kolorist; hans senare målningar ha en märklig
jämvikt och klarhet i färgfördelningen; hans
vinterlandskap med svarta träd, bruna hus och brokiga
figurer, infattade av snöns vita yta, beteckna en
koloristisk nyhet av hög rang. — B:s
studieresa till Italien fick betydelse för utvecklingen
av hans konst huvudsaki. därigenom, att han lärde
känna Alpernas natur, som han studerade och
tecknade med iver och med stark känsla för
dess storslagna karaktär.
B:s daterade målningar äro alla från åren 1558
—68; den senaste är den gripande, mästerligt
komponerade ”De blinda, som leda varandra till
undergången” (i Neapels museum). Hans
egenhändiga målningar äro sällsynta; de flesta finnas
i konsthistoriska muséet i Wien.
Litt.: R. van Bastelaer och G. H. de Loo
”Peter Bruegel Tancien” (1905—07); R. van
Bastelaer, ”Les estampes de P. B.” (1908);
monografier av Romdahl (1905 och 1947), Dvorak
(1921), Friedländer (1921), G. Glück (1932) och
G. Jedlicka (2:a uppl. 1947).
2) Pieter B. d. y., kallad
Helvetes-Brueghel, den föreg:s son, målare (1564—
omkr. 1637), verksam i Antwerpen. Kopierade,
än troget, än fritt, sin fars arbeten och utförde
på egen hand i anslutning till hans stil landskap,
genrebilder och fantastiska helvetesscener.
Stockholms högsk. äger ett par av hans bästa tavlor.
3) J a n B. d. ä., kallad Sammet s-B r u
e-ghel, den föreg:s bror, målare (1568—1625),
verksam i Antwerpen. Han målade med
utomordentlig flit massor av små landskap, djur och
blomsterstycken, genrebilder, bibliska och
mytologiska motiv, hållna i blågrön ton, bruten av
klara, skimrande lokalfärger. Sitt binamn har han
på grund av färgens mjukhet och glans. Ofta
samarbetade han med andra konstnärer; i
Ru-bens’ ”De tre gracerna” i Nationalmuseum har
han utfört landskapet och blomsterkorgen, i andra
målningar av Rubens m. fl. konstnärer har han
medverkat på liknande sätt. Den största och bästa
samlingen av hans arbeten finns i Pradomuséet i
Madrid. Nationalmuseum äger tre målningar av
honom. — Hans son Jan B. d. y. (1601—78, far
till B.4) imiterade hans konst med skicklighet
och framgång.
4) Abraham B., sonson till B3), målare
(1631—efter 1670), huvudsaki. verksam i Rom
och Neapel. Målade stilleben med frukter och
blommor. En ”Flicka, nedtagande en druvklase”
tillhör Nationalmuseum.
Brugd, se Hajar.
Bruges [bry%], Brygge, stad i Belgien, se
Brygge.
Brugghen [bry’gan], Hendrick ter, hol-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
