Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bruneau, Alfred - Brunei - Brunel, 1. Sir Marc Isambard - Brunel, 2. Isambard Kingdom - Brunella - Brunelleschi el. Brunellesco, Filippo di Ser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bruneau [brynå’], Alfred, fransk tonsättare
(1857—1934), elev av konservatoriet i Paris med
Massenet som kompositionslärare, senare
musikkritiker vid olika tidningar i Paris, chef för det
franska musikundervisningsväsendet 1925. Han
skrev företrädesvis på 1880- och 1890-talet flera
operor och baletter (”L’attaque au moulin”,
”Oura-gan”, ”Messidor”, ”Le réve”, ”Les quatre
jour-nées” m. fl.), vilka uppförts i Paris med stor
framgång; i övrigt har han skrivit symfoniska
dikter, uvertyrer m. m., vilka dock vunnit mindre
beaktande. B:s flesta sceniska verk äro byggda
på motiv ur Zolas verk. B. har även skrivit om
fransk och rysk musik. Bl. a. skrev han ett
biografiskt verk om Gabriel Fauré (1925). — Litt.:
A. Hervey, ”A. B.” (1907); A. Boschot, ”La
vie et les æuvres de A. B.” (1937).
Brunei [bronéi’], se Borneo.
Brunei [brynä’l, eng. utt. bronä’1]. 1) Sir
Marc Isambard B., fransk-engelsk
ingenjör (1769—1849). Först verksam i Nordamerika,
kom B. 1799 till London och gjorde sig där ett
namn såsom mekanisk konstruktör. Mest känd
är B. såsom förslagsställare och byggnadsledare
för den första trafiktunneln under floden Thames,
utförd 1825—42. B. adlades 1841.
2) Isambard Kingdom B., den föreg:s
son, engelsk ingenjör (1806—59). Han var en
framstående j ärnvägsbyggare och
fartygskon-struktör. Bl. a. byggde han
Great-Westernjärn-vägen, mellan London och Bristol, samt de första
stora atlantångarna, ”Great Western”, ”Great
Britain” och ”Great Eastern”.
Brunedla (Prune’lla), släkte av fam. Labiatae,
omfattande fleråriga örter med blommor samlade
till ax i stjälkens topp. I
Sverige finnas två arter,
av vilka brunört el.
skogshumle (B.
vul-garis), en låg ört med
hel-b räddade el. glest naggade
blad och blåvioletta
blommor, är allmän på torra
ängar och gräsmarker i
hela landet.
Brunelleschi [bronele’ski],
el. B r u n e 11 e s c o, F
i-lippo di Ser,
florentinsk arkitekt (1377—1446).
B. fick en lärd uppfostran, kom sedan i
guldsmedslära och framträdde snart som
skulptör. Hans äldsta bevarade arbete är den
modell, med vilken han deltog i den 1401 utlysta
tävlingen om bronsportar till baptisteriet i Florens
— han blev dock utslagen av Ghiberti. Senare
utförde han i trä det stora krucifixet i Cappella
Gondi i Santa Maria Novella, ett själfullt och
ädelt format arbete. — Under 1400-talets första
årtionde gjorde B. en studieresa till Rom, där
han med iver studerade och uppmätte antika
bygg-nadsrester. Då en tävling angående sättet för att
uppföra kupolen på domkyrkan i Florens
anordnades 1418, inlämnade B. jämte Donatello och
Nanni di Banco ett projekt, som väckte stort
uppseende genom att ådagalägga möjligheten att
mura den stora kupolen utan att använda
byggnadsställningar. 1420 fick B. uppdraget att bygga
kupolen, som invigdes 1436. Sistnämnda år
fastställdes också B:s förslag till lanternin, som
emellertid liksom delar av kupolens arkitektoniska
utsmyckning sattes i verket först efter hans död.
Jämte detta sitt huvudarbete utförde B. talrika
andra byggnader i Florens. Han var 1421—24
arkitekt för det 1419 grundlagda, först 1445
fullbordade hittebarnshuset (Ospedale degli
innocen-ti), vars vackra portik är hans verk; han
förestod från 1421 det långsamt framskridande arbetet
på kyrkan i San Lorenzo (den vackra, med
plastisk dekoration av Donatello utsmyckade ”gamla
sakristian” fullbordades av B. 1429; vid B:s död
var tvärskeppet knappast färdigt, och bygget
fullbordades med betydande avvikelser från hans
plan); han påbörjade 1429 el. 1430 Cappella de’
Pazzi vid kyrkan Santa Croce, en liten
kupolbyggnad, vars interiör har sällsynt vackra
proportioner och en klassiskt ren dekoration (den senare
delvis utförd av Luca och Andrea della Robbia);
han planlade också kyrkan San Spirito. Bland
hans världsliga byggnader märkes Palazzo Pitti.
B. bröt nya vägar för sin tids arkitektur dels
genom att med konstnärlig förståelse upptaga
och använda former ur antikens byggnadskonst
i klok anpassning till de praktiska uppgifternas
krav, dels och framför allt genom att utveckla en
klar, harmonisk disposition av byggnadsplanen
och av interiörens rymdförhållanden. Med den
förra sidan av hans verksamhet inleddes
renäs-sanskonstens stillån från antiken. Högt berömda
Brunella vulgaris,
brunört.
NF IV- 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
