Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bräken - Bräkenväxter - Bräkne - Bräkne-Hoby - Bräkne och Listers domsaga - Bräkneån - Bräm - Brämfällning - Brämhult - Brämö, Bremö - Brändström, 1. Edvard - Brändström, 2. Elsa B.-Ulich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Bräkenväxter—Brändström
50
örnbräken.
stocken är ätlig och användes även i vissa länder
till mjölberedning.
Bräkenväxter, se Ormbunkar.
Bräkne, härad i mellersta Blekinge, från kusten
till Smålandsgränsen; omfattar socknarna
ölje-hult, Bräkne—Hoby, Åryd, Hällaryd, Ringamåla
och Asarum; 634,12 km2, 17,876 inv. (1950). B.
utgör ett tingslag i Bräkne och Listers domsaga,
tillhör (utom Asarum) Ronneby fögderi samt
Listers och Bräkne kontrakt i Lunds stift.
Bräkne-Hoby, socken i mellersta Blekinge, v.
om Ronneby, kring Bräkneån och ned till
Östersjön; Bräkne härad, Blekinge län; 172,86 km2,
4,162 inv. (1950). B. sträcker sig genom
strandbygden och mellanbygden in i det n. skogsområdet.
Vid statsbanan Kristianstad—Karlskrona ligger
stationssamhället Bräkne-Hoby (nära 1,200
inv.) med tingsställe, folkhögskola med
lantmanna-och lanthushållsskola samt träindustri. Norrut vid
ån ligger Ekfors kraftverk. Flera stenhuggerier
finnas i socknen. Egendomar: Hobykulle (med
bränneri) och Hakarp. 3,578 har åker. Flera
stenåldershällkistor och järnåldersgravfält finnas.
Kyrkan av gråsten och tegel uppfördes 1868—72.
Bildar med öljehult ett pastorat i Lunds stift,
Listers och Bräkne kontrakt; utgör
storkommunen B.
Bräkne och Listers domsaga, i Blekinge län,
under Hovrätten över Skåne och Blekinge,
omfattar två tingslag: Bräkne härad (tingsställe:
Bräkne—Hoby) och Listers härad (tingsställe:
Sölvesborg). B. bildades 1 jan. 1934 genom
förening av förutvarande Bräkne härads domsaga
och Listers härads domsaga.
Bräkneån, å i mellersta Blekinge, upprinner i
s. Småland, där den awattnar Hyllesjön m. fl.
småsjöar, flyter åt s. och utfaller i Östersjön
1 mil v. om Ronneby. Längd 85 km.
Bräm, den övre, vidgade delen av en sambladig
blomkrona.
Brämfällning, se Ruggning.
Brämhult, socken i mellersta Västergötland,
strax n. ö. om Borås; As härad, Älvsborgs län;
20,16 km2, 1,678 inv. (1950). Socknen är höglänt
skogstrakt, som i Hyberg når 319 m. Stora
mossmarker. 342 har åker. Förortsbebyggelse till
Borås. Kyrkan av trä är i sin nuv. gestalt
hu-vudsakl. från 1797. B. bildar med Borås’ Gustav
Adolfs förs, ett pastorat i Skara stift, Ås
kontrakt; utgör storkommunen B.
Brämö, B r em ö, en n km2 stor ö i Njurunda
socken, Medelpad, 2V2 mil s. ö. om Sundsvall,
skiljes genom Brämösund från fastlandet. På ön
funna silurblock tyda på förekomsten av ett
silur-område på havsbottnen n. om ön. B. har radiofyr
och ett litet kapell, som uppfördes 1685. På B.
bo c:a 15 personer.
Brändström. 1) Per Henrik Edvard B.,
militär, diplomat (1850—1921), blev
underlöjtnant vid Närkes reg. 1871, löjtnant vid
Generalstaben 1880, överstelöjtnant vid Första
livgre-nadjärreg. 1896 samt överste och chef1 för
regementet 1898, generalmajor i armén 1906 och
generallöjtnant 1914. Han var ordonnansofficer
och adjutant hos dåv. kronprinsen 1883—1907
samt överadjutant hos konung Gustav V sedan
1908. — 1885—91 var B. militärattaché i
Petersburg, och 1906 utnämndes han till envoyé där. På
denna post verkade han till 1920, då han fick
avsked. Som Sveriges representant i Ryssland
förstod B. att väl tillvarataga Sveriges politiska och
kommersiella intressen. Vid avgången från
ministerposten fick han officiellt erkännande, bl. a.
genom att konungen till statsrådsprotokollet
betygade sitt synnerliga välbehag över B:s nit och
plikttrohet samt den självständiga hållning han
till gagn för Sveriges intressen intagit. — Litt.:
P. Reuterswärd, ”E. B.” (1947).
2) Elsa B.-Ulich, den föreg:s dotter (1888
—1948), 1929 g. m. prof. R. Ulich, Dresden. Vid
1 :a världskrigets utbrott 1914 var hon
krigs-(S:t Georgs-) syster på ryska sjukhus och
tjänstgjorde sedan vid invalidtransporterna genom
Sverige. 1915 mottog hon uppdraget att som
svensk Rödakorsdelegat biträda vid förmedlingen
av kärleksgåvor från centralmakterna till
krigsfångarna i de stora sibiriska fånglägren och var
även representant för skyddsmakterna Sverige
och Danmark vid
inspektionen av dessa
läger. Med en
utomordentlig uthållighet
fortsatte hon år efter
år sitt arbete för och
bland de fångna. Efter
världskrigets slut blev
det hennes
huvuduppgift att utverka
tillstånd för
hemsändningen av krigsfångar
och internerade
Röda-korskommissioner samt
att få till stånd verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
