Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bröd - Brödbagge - Bröder, Det gemensamma livets - Bröder och systrar, Den fria andens - Brödfruktträd - Brödförvaringsläran - Brödkorgssvampar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Brödbagge—Brödkorgssvampar
62
Brödbagge, a larv, b puppa, c och d fullt utbildade
individer, e antenn.
utom tillsättes till limporna sirup. — Se vidare
Födoämnen.
Brödbagge, Sito’drepa panücea, en 2—3 mm
lång skalbagge, till färgen roströd el. rödgul med
fina, punktstrimmiga täckvingar. B. angriper
bröd (särsk. hårt), skeppsskorpor o. dyl., men
även alla möjliga slags torkade ämnen ur
växtriket, såsom te, choklad, peppar, ingefära o. a.
kryddor m. m. En till människans bostäder och
förrådsmagasin bunden skadeinsekt, har den med
människan spritts över hela jordklotet. B. är ett
svårt skadedjur, som kan vålla enorma förluster,
när stora brödförråd o. dyl. länge fått ligga
lagrade utan tillsyn.
Bröder, Det gemensamma livets (lat.
Frätres bo’nae voluntätis el. Frätres commünis
vitae), medeltidens viktigaste religiösa
lekmanna-förening. En nederländsk borgare, G e e r t
Gr 00 te (d. 1384) i Deventer, hade samlat
några vänner till gemensam bostad hos F1
o-r e n t i u s R ad e w y n s i Deventer. På detta
sätt uppstod det första brödraskapet. Efter
Grootes död fortsatte Radewyns verket; 1391
tillkom det första fullt organiserade brödrahuset.
Medlemmarna skulle leva in communi, män och
kvinnor för sig, alltså i äktenskapslöshet, men
de fingo ej antaga någon klosterordning el.
avlägga några bindande löften; likaledes skulle alla
leva av världsligt hantverk. Då många
medlemmar ej trodde sig kunna bibehålla sambandet
med världen, stiftades för dem en särskild
munk-artad sammanslutning i stiftet Windesheim (se
Windesheimkongregationen).
Brödrahusen handhade en omfattande
verksamhet för yttre praktisk uppbyggelse och reformer.
De utbredde sig både i Nederländerna och i
Tyskland. De viktigaste voro de i Deventer, Köln
och Rostock (som hade förbindelser med Sverige).
Även för enbart kvinnor grundades liknande
stiftelser. Många av tidens bästa män tillhörde Det
gemensamma livets bröder, såsom Tomas från
Kempen, Wessel Gansfort m. fl.; även Erasmus
fick av dem religiös undervisning.
Reformationstidens stormar bortsopade största delen av dessa
sammanslutningar. Ännu i början av 1600-talet
fanns ett och annat brödrahus kvar; i Köln
sekulariserades det sista 1802 genom
fransmännen. Litt.: E. Barnikol, ”Sudien zur Geschichte
der Brüder vom gemeinsamen Leben” (1917).
Bröder och systrar, Den fria andens
(lat. Frätres et soröres libri spiritus el. Se’cta
spiritus libertätis), en av panteistiskt-mystiska
tankar präglad strömning under medeltidens
se
nare hälft. Den förkastade alla yttre ordningar
och nådemedel, i det den hävdade ett
fullkomlighetens tillstånd, fritt från synd och ställt under
andens ledning (därav namnet). — Rörelsen
började på 1200-talet i trakten av Rhen och fick
rätt vidsträckt utbredning. Trots blodiga
förföljelser bibehöll sig rörelsen ända fram till
reformationstiden. Dess största betydelse torde ha
bestått däri, att den bidrog att upplösa den
medeltida kyrkoauktoriteten och världsåskådningen.
Brödfruktträd, Artoca’rpus, växtsläkte av fam.
Moraceae, med han- och honblommor på samma
individ i klotrunda el. klubblika gyttringar.
Frukterna äro nötter, som sammanväxa med hyllena
och blomfästet till en köttigt mjölig, på ytan
knottrig, sammansatt frukt. Omkring 40 arter äro
kända, samtliga härstammande från Ostindien och
Sydasien, Mest bekant är det vanliga
brödfruktträdet (A. incisa), ett 10—15 m högt
träd med stora, ända till V2 m långa,
parflikiga blad. Det härstammar från Sundaöarna och
odlas i nästan alla tropiska länder, mest på öarna
i Stilla oceanen. Frukterna, som nå storleken av
ett människohuvud, kunna rostas och förtäras;
till smaken erinra de om vetebröd men äro något
sötare. 2—3 träd anses kunna lämna föda åt en
person under hela året. Av några varieteter ätas
de mogna fröna, rostade som kastanjer. Veden
lämnar ett brukbart virke, och av bastet
förfärdigas tåg och vävnader. — Samma användning
har j a k t r ä d e t (A. integrifolid), vars blad äro
omvänt äggrunda, hela. Fossila b. äro funna
så långt norrut som på Grönland, där i
avlagringar från krittiden anträffats blad (A.
Dick-sonii), som starkt påminna om A. incisa. Bilder
se nästa sida.
Brödförvandlingsläran, se
Transsubstantia-tion.
Brödkorgssvampar, Nidulariäceae, en
svampfamilj bland gasteromyceterna, utmärkt av att
fruktkroppen är öppet skål- el. bägarlik med
sporerna inneslutna i smärre, på bottnen fästa små-
Brödkorgssvamp, Crucibulum vulgäre.
Ur ”Vilda växter i Norden”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
