Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Budé, Guillaume - Budějovice - Budge, Sir Wallis - Budget - Budjonnyj, Semjon Michailovitj - Budkavle - Budkavlelöpning - Budkavlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97
Budèjovice—Budkavlen
98
store renässanshumanisten i Frankrike,
banbrytande särskilt för grekiskans studium. Han
påverkade Frans I att grunda Collège de France.
B:s boksamling blev början till Bibliothèque
nationale. Biogr. av M. Triwunatz (1902).
Budèjovice, stad i Tjeckoslovakien, se Ceské
Budèjovice.
Budge [bad^], Sir Ernest Alfred W a 11 i s,
engelsk arkeolog (1857—1934), chef för avd. för
egyptiska och assyriska fornföremål i British
Museum 1893—1924. Han ledde utgrävningarna i
Assuan, Nineve och Sudan samt publicerade en
mängd assyriska, syriska, etiopiska, koptiska och
fornegyptiska texter. Bland B:s skrifter märkas
”A history of Egypt” (8 bd, 1902), ”The
Egyp-tian Sudan” (1907) och ”An Egyptian hieroglyphic
dictionary” (1920).
Bu’dget [eng. uttal: ba’d$it], eng. (fr.
bou-gette, av bouge, lat. bulga, lädersäck), betydde
urspr. endast en säck el. brevpåse, brukades
sedermera särskilt om de handlingar och räkningar
för det föregående finansårets utgifter och
inkomster, som den engelske skattkammarkanslern
förde med sig inför parlamentet. Till sist kom
b. att betyda förslag till inkomst- och
utgifts-stat, av skattkammarkanslern å regeringens
vägnar förelagt parlamentet. I denna bemärkelse
(statsreglering) brukas ordet b. inom statsrätten.
Den svenska statsb., som varje år antages av
riksdagen, kallas riksstat. Ofta använder man
emellertid ordet b. även om regeringens förslag
till b. (statsverkspropositionen).
B. kallas nettobudget, i den mån den blott
upptager de anslagsbelopp, som erfordras utöver
eljest tillgängliga, icke i b. synliga, medel, t. ex.
avgifter, som till visst verk direkt inflyta och
där användas, men blir i motsatt fall, då även
dessa medel upptagas på inkomstsidan,
bruttobudget. Den svenska riksstaten är i fråga om
de af färsdrivande verken en nettob. — I fråga om
B:s uppställning kan man skilja mellan drifts- el.
skattebudget och kapital- el. lånebudget.
Driftsbudgetens inkomster utgöras av skatter,
för-valtningsavgifter, de offentliga företagens vinster
m. fl. löpande inkomster och dess utgifter av
löner, sociala understöd, räntor m. fl. löpande
utgifter. I Sverige föres ett överskott i b. till
och täckes ett underskott ur
budgetutjämningsfonden. Till kapitalbudgeten hänföras
utgifter, vilka öka statens förmögenhet. Hit
hänföras i Sverige främst räntabla investeringar i
statens affärsverk och övriga företag samt i
utlåningsfonder, vidare investeringar i statens
fas-tighetsfonder samt i fonden för förlag till
statsverket. — I Sverige regleras ej hela b. över
budgetutjämningsfonden utan blott den s. k.
allmänna b. i mots. till specialbudgeter. På
specialbudgeten går t. ex.
automobilskatte-medlen, vilka skola användas för vägväsendet.
Andra ex. på specialbudget äro stuteriväsendets
fond, vartill totalisatormedlen delvis föras för
att användas till främjandet av hästaveln, samt
fonden för idrottens främjande, vartill
huvudparten av tipsmedlen går. Det är numera allmän
regel, att finansplanen antages för blott 1 år i
NF IV — 4
Budkavle från Linneryds sn, Småland, daterad 1818.
sänder. Stundom sammanfaller budgetåret
med kalenderåret men torde i regel ej göra detta.
I Sverige omfattar budgetåret tiden ih—3%, i
England och Danmark 1A—31/s. — Se vidare
Nationalbudget.
B. har även fått en vidsträcktare betydelse
och betecknar årshushållningsplan i allmänhet för
viss enhet t. ex. ett hems hushållsbudget.
Budjonnyj [bodjå’naj], Semjon
Michai-1 o v i t j, rysk general (f. 1883). Under 1 :a
världskriget underofficer, uppsatte B. efter
bolsjevikre-volutionen 1917 en kavallerikår, som
framgångsrikt deltog i striderna mot de ”vita” generalerna
Denikin och Wrangel samt i kriget mot Polen
sommaren 1920. B. blev 1924 kav.-inspektör och
sedermera chef för Moskvas militärdistrikt. 1935
blev han marskalk och 1940 1 :e vice
folkkommissarie för försvaret. Han utnämndes vid
krigsutbrottet 1941 mot Tyskland till befälhavare på
sydfronten. Efter nederlaget i Kiev-området i
slutet av sept. s. å. avlöstes han av Timosjenko,
varefter han användes i organisations- och
utbildningsarbete.
Budkavle, budskickningsinstrument av
sam-fundsmässig innebörd, som fortlevat från den tid,
då skrivkonsten saknades. Den tillhör egentligen
primitiv kultur men har mångenstädes bibehållits
även inom högre kulturer ända fram till nutiden.
B. är i allm. ett trästycke av viss form och
har ofta varit försedd med namnmärken el.
symboliska tecken. Genom fortlöpande sändning
av densamma från gård till gård el. från
samhälle till samhälle spreds budskapet. Hos
svenskarna är b. känd sedan medeltiden. Bestämmelser
om dess användning för rättsliga el. allmänna
behov förekomma i vårt land ända in på
1800-talet, på sistone dock övervägande inom byarna,
förut även inom häradsorganisationen samt för
statliga ändamål. Inom byarna ha b. haft den
mest mångsidiga användningen. De ha där
begagnats för sammankallning till stämma,
eldsläckning etc.
Budkavlelöpning, en form av stafettlöpning
till fots el. på skidor i förening med orientering,
varvid ett meddelande (budkavlen) skall
överbringas från man till man en längre vägsträcka.
Budkavlen, svenskspråkig finländsk tidskr. för
folklivsforskning, utg. från Abo, startad 1922.
Organ för Föreningen Brages sektion för folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
